Mine Slektssider
Treff 2,151 til 2,200 av 3,040
| # | Notater | Linket til |
|---|---|---|
| 2151 | Mads Jensen til Visborg, nævnes 1422, var 1426 i Randers medudsteder af et vidne og 7. januar 1442 nærværende på Viborg Landsting. | Munk, Mads Jensen til Visborg (I6890)
|
| 2152 | Mads Olsen og Olava er nevnt i Viknaboka, Bind I, side 107 og også på side 59 i samme bind. Dåp 1781 https://media.digitalarkivet.no/kb20070928680338 FT 1801 Ottersøen Nærøy https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058465000680 Ekteskap 1809 https://media.digitalarkivet.no/kb20070928650554 1815 bosted Sildnesstranda, Vikna, Nord-Trøndelag, Død 1844 https://media.digitalarkivet.no/kb20050503010730 | Olesen, Madz (I2247)
|
| 2153 | Madts er i 1701 husmann i Kannebogen, og seinere i Gansåsbotn. Manntall 1701 Kannebogen 22 år - Disssse huussmendss ringe ophold bestaar af Söenss udroer Husmand https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000667306 | Frantsen, Madts (I4599)
|
| 2154 | mageskiftede 1279 Gods i Værløse til Bispen i Roskilde mod Gods i Skørpinge, Uglerup og Klinteskov, nævnes 1302 blandt de første af Kong Eriks talrige Forlovere i Gældsbrevet til Staden Rostock, købte 1306 Gods i Øster Jernløse af Søstrene i St. Clare Kloster i Roskilde, hvilket de havde faaet med honesta domicella Margarethe Jakobsdatter, var 1308 en af Exekutorerne af sin Hustrus Moder Fru Christines Testamente, var S.A. Kong Eriks Raad og 1314 en af Dommerne over de oprørske, blev selv 1315 sammen med Hertug Christoffers forrige Drost Anders Høiby steilet ved Vordingborg som Tilhænger af Hertug Christoffer, men nævnes dog endnu 1316 sammen med sin Søn Jakob blandt Erkebisp Esges Forlovere i Helsingborg. | Rani, Hr. Niels Jonson (I7244)
|
| 2155 | Magnus "Ladulås", egentligen Magnus Birgersson, kung av Sverige 1275-1290, född omkring 1240, död 18 december 1290 på Visingsö. Son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter. Gift med Helvig av Holstein och far till bland andra efterträdaren Birger Magnusson. Om Magnus barndom och uppväxttid är inte mycket känt. Man vet namnet på två av hans lärare, riksrådet Björn Näf och en Magister Palne, av vilka den senare tycks ha varit inblandad i undervisningen av alla Birger jarls söner. Det är också känt att Magnus till utseendet var ”något svart och mager”, vilket föranledde ett mindre känt öknamn: ”ketlaböter” (kittelflickaren) som han fick av svägerskan Sofia. I samband med en undersökning av Magnus grav 1914-20 kunde man konstatera att han varit en lång man (ca 183 cm) med "kraftigt överansikte” (underkäken saknades) som plågats av ett svårt kroniskt lung- eller hjärtproblem, vilket lett till ”deformationer av extremiteternas ben” och "säkerligen varit orsaken till hans död". Birger jarl förvärvade 1255 påvens välsignelse för sin plan att tilldela sönerna ”vissa andelar i riket” (certas portiones in regno). Från denna tid börjar Magnus använda sin fars gamla sigill med en ny omskrift ”iunior dux sweorum’’. Vid Birger jarls död 1266 övertog Magnus hans gamla jarladöme som hertigdöme, dock utan de maktbefogenheter som fadern haft. Magnus använde som hertig titulaturfrasen ”Dei gratia dux sweorum" ("Av Guds nåde svearnas hertig"). Under åren 1267-73 kan man inte i svenska källor finna något som tyder på att hans ställning på något sätt rubbade brodern Valdemars auktoritet som enväldig kung. Men som Valdemars svågers, Magnus Lagabötes, saga visar skedde en hel på det politiska fältet. Magnus Lagaböte och Valdemar var gifta med var sin dotter till den danske kungen Erik Plogpenning och den norske kungen hade därför goda skäl för att noga bevaka den politiska utvecklingen i Sverige. Oroselementet framom andra i svensk inrikespolitik under dessa år var den tredje av jarlen Birgers söner, Erik, som var missnöjd med sin undanskymda roll och därför började arbeta på att tillsammans med Magnus försvaga Valdemars ställning. Från omkring 1272 börjar den underminerande verksamheten ge synliga resultat. Som Erikskrönikan konstaterar blir hertigens ”rote” från denna tid större än kungens och Magnus börjar med stöd av en stormannakrets ställa krav på större andel i makten. Under 1274 blev krisen akut för kung Valdemar och han vidtog motåtgärder för att hindra Magnus maktövertagande. Av ett brev från 22 augusti 1274 framgår att Magnus nu flyttat fram positionerna till den grad att även hans sigill dyker upp under brev som normalt skulle sigillerats endast av kungen. Av de påvebrev från 9 januari 1275 som Valdemar utverkat framgår att ett inbördeskrig var nära förestående. Enligt breven har ”oroselement” inom riket satt upp Valdemars bror Magnus som motkonung, en ”rex Suecie de facto”. Magnus och Erik hade sökt stöd hos Erik Klipping som genom ett avtal i Sønderborg förband sig att till brödernas förfogande ställa 100 tungt beväpnade ryttare med följen (totalt 5-600 man). Som motprestation lovade Magnus och Erik 6 000 mark silver. Med den danska militära hjälpen kunde Valdemar besegras i slaget vid Hova, den 14 juni 1275. Valdemar flydde över gränsen till Norge men bestämde sig för att återvända och blev då gripen, varefter förhandlingar vidtog. Alla parter hade fullt klart för sig att en militär seger i ett fältslag på Tiveden inte var någon hållbar grund för att avsätta Valdemar permanent. Magnus och hans rådgivare visste mycket väl att de måste förmå Valdemar att avsäga sig kronan. På det stormannamöte i Västergötland som följde på slaget vid Hova, bestämdes därför att riket skulle delas och Valdemar fick på sin lott Västergötland, Dalsland, Värmland och Småland. Mot dessa områden utfärdade Valdemar på Asknäs en försäkran med vilken han avstod sitt ”ärvda rike” till hertig Magnus. Genom en formell ceremoni på Mora äng avsade sig Valdemar kronan och Magnus utropades till kung 22 juli 1275. Den tidigaste daterbara källa där kung Magnus kallas "ladulås" är sen, den s k Visbykrönikan från 1412. Några år senare (1417) förekommer tillnamnet även i samband med Brynolf Algotssons kanonisationsprocess. När franciskanerna 1442 fick tillstånd att bygga ett kapell vid Uppgränna i Holaveden, utfärdades det till ära för "helga konung Magnus Ladulås". Det första tolkningsförsöket av många finns i Lilla rimkrönikan från ca 1450: "Allmogen mig Ladulås kalla, jag fridade rika och fattiga alla och bad dem sätta knapp för lada". Tolkningen kan knappast syfta på något annat än Alsnö stadga. Men det är också helt klart att binamnet inte är samtida. Ännu 1385 kallas Magnus Ladulås för "konung Magnus gamle" för att undvika förväxling med sonsonen Magnus Eriksson. | Birgersson, Magnus Ladulås (I10130)
|
| 2156 | Magnus Minnesköld, (Folkungaätten) Var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som herre till Bjälbo i Östergötland. Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger, mest känd som Birger Jarl. Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210. Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. Barn i gifte 1 Eskil Magnusson, född cirka 1170-1175 och död omkring 1227. Lagman i Västergötland. En dotter, gift med Sigtrygg Ärkedjäknen Bengtsson (Bobergs ätt). Barn i gifte 2:o med Ingrid Ylva. (d. ca.1251) Karl Magnusson, biskop i Skara 1216-1220, (hör troligare till första äkt. då han bör varit född före 1180). Bengt Magnusson, Biskop i Linköping 1220-1236, död 1237. Birger jarl, riksföreståndare Barn: ? Elof, kallas bror till Birger jarl, kan vara son till Ingrid i ett senare äktenskap. Omnämd 1268-10-27. | Minnesköld, Magnus (I7119)
|
| 2157 | Magnus Olavsson (Norrønt: Magnús góði Ólafsson), også kjent som Magnus den gode, (født 1024, død 25. oktober 1047) var sønn av Olav Haraldsson, helgenkongen, og dennes frille Alvhild. Magnus var konge av Norge i tiden fra 1035 til 1047 og konge av Danmark i tiden fra 1042 til 1047. Harald Hardråde, onkel til Magnus, ble medkonge i 1046 og ble enekonge av Norge da Magnus døde. | Olavsson, Magnus Den Gode (I5176)
|
| 2158 | Malcolm became King of Scots in 943, when his predecessor Constantine II abdicated and retired to a monastery. Malcolm seems to have enjoyed friendly relations with his English neighbours. It is recorded that King Edmund of England granted Strathclyde to Malcolm in 945 after ravaging it, and whatever agreement they entered into was renewed by Edmund's brother and successor Eadred in 946. The upshot of this agreement seems to have been cooperation with the English in wresting Northumbria from Viking rule. Malcolm invaded Northumbria twice; in 950 and 952. Malcolm was killed by his own subjects in 954, and was succeeded by his second cousin Indulf. | Malcolm I (I5285)
|
| 2159 | MALENA HARTVIGSDATTER LIND Klokker Hans Olesen Ble Gift 16. November 1690 Med Malena Hartvigsdatter Lind Født Ytre Leivset. Hennes Far Var Hartvig Willumsen Lind. De Fikk 3 Barn Sammen: Maren Døpt 23.04.1693, Hartvig Døpt 21.06.1696, Ingeborg Døpt 11.12.1698. Kilde: Slektsbok For Skjerstad Og Fauske Av Harald Solbakk. Malena Ble Enke 1702. Enke Malena Hartvigsdatter Ble Gift 2. Gang Med Klokker Hans Johansen Født Hopen Ca 1670. De Hadde Ingen Barn. Han Ble Gravlagt 29. Juni 1760. Som Enkemann Ble Han Gift 2 Gang 08.12.1726 Med Anne Jensdatter Klungset. Da Var Malena Hartvigsdatter Død FØR 1726. | Lind, Malena Hartvigsdatter (I11676)
|
| 2160 | Man kjenner til 3 sønner og 4 døtre. Slekten etter Christoffer og Ane er særdeless stor. 1673 Christoffer Christoffersøn født 1633, død 1707 1 pund fisk Bernt Johannessøn 18 z fisk Axel Amundsøn 18 z fisk Christoffer Edissøn ½ z fisk Christoffer Christoffersøn, søn av Christoffer Ebbesøn, ses aa ha vert gift 2 gange, siste gang med Maren Amundsdatter i 1699, muligens en søster av Axel Amundsøn. Av deres barn kjennes 3, hvorav sønnen Ejner Christoffersøn født 1674, død i desember 1759, gift med Elen Jørgensdatter, Skaarnes. 1676 Christoffer Christoffersøn 1 wog fisk i matrikkelskyld Nils Mortensøn 18 z fisk i matrikkelskyld Axel Amundsøn 18 z fisk i matrikkelskyld Mich. Mortensøn ½ pund fisk i matrikkelskyld 1678 Christoffer Christoffersøn ½ wog fisk i matrikkelskyld Axel Amundsøn ½ wog fisk i matrikkelskyld 1682 Christoffer Christoffersøn ½ wog fisk i matrikkelskyld Axel Amundsøns enke ½ wog fisk i matrikkelskyld 1684 Christoffer Christoffersøn ½ wog fisk i matrikkelskyld Lars, muligens dreng til Axel Amundsens enke ½ wog fisk i matrikkelskyld 1697 Christoffer Christoffersøn ½ wog fisk i matrikkelskyld Christen Pedersøn ½ wog fisk i matrikkelskyld Manntall 1701 Strand 68 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000657168 | Christoffersøn, Christoffer (I6445)
|
| 2161 | Manntall 1664-66 12 år Loføen https://media.digitalarkivet.no/ft10041005203021 Manntall 1701 Loføen 45 år https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000664987 | Joensen, Ole (I10103)
|
| 2162 | Manntall 1666 (105 Hemnes, 9år) http://arkivverket.no/URN:db_read/ft/35531/38/ Manntall 1701 Hemnes 49år http://digitalarkivet.arkivverket.no/gen/vis/206/pc00000000660874 Skiftekort 1715 https://media.digitalarkivet.no/sk11216101713257 NB! Engelstrand på skiftekortet, Fugelstrand i skiftet. Skifte 1715 (s.55b) http://arkivverket.no/URN:sk_read/5350/65/ Formyndere (og slektninger?) for barna: Peder Nielsen Presteng, Christen Nielsen Fugelstrand og Jørgen Johansen Moe. Utdrag fra Hemnes Gård og Slekt, s. 376-383 65. Hemnes BRUK II 2) Peder Anderssøn, død 1714, sønn av f. br., bygdefarskipper og lagrettesman, var bruker fra 1693. Angivelig 50 år ved M 1701. G.m. Berit Arntsd., jordsatt 9.2.1746. Barn: 1. Anders, 6 år (4 Hestnes) og 2. Arnt, 4 år 1701, nevnt i fars skifte 1715, 3. Ane, f. ca ‑02 (59 Sætra bnr. 2), 4. Rasmus, f. -05, i tjeneste på Dønna ved mors skifte 1744, 5. Hans,.‑08 (98 Straumen), 6. Berit, f. -12, gift 1733 med Johan Jakobsen 59 Sæteren, til Sør-Solvær i Lurøy, skifte etter Berit 1755, 7. Peder, f. -14 (Bruk I Selfors NR). Dessuten kjennes fra skiftet 8. Marite, f. 1698, d. ca 1773, gift 1716 med Gabriel Nilsen 136 Fjelldal, til Hansgården på Ytteren i Rana, skifte 1773, og 9. Maren, f. 1700 (42 Mula),. Ved skiftet etter Peder 1715, var boets brutto 243‑0‑15. Bøker: Gerners postill og 2 andre. Jekt på 20 lester, 4 år gl. Husdyr: 1 hoppe, 13 kyr, 5 kviger, 1 dalokse, 14 sauer, 12 jømmer. https://caolsson.wiki.zoho.com/065-Hemnes.html?pid=162645000000024007 | Andersøn, Peder (I8279)
|
| 2163 | Manntall 1666 4 år https://media.digitalarkivet.no/ft10051005192103 Trolovet 27/3 1686, https://media.digitalarkivet.no/kb20070228290268 Manntallet 1701 oppgies han til 41 år https://media.digitalarkivet.no/ft10051010280169 Død 1727 66 år https://media.digitalarkivet.no/kb20070228290570 | Torson, Johannes (I8144)
|
| 2164 | Manntall 1701 https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000664763 | Jacobsøn, Ole (I11898)
|
| 2165 | Manntall 1701 14 år Gårdmann på Binnerøyen I følge Vikna boka, bind 3 side 487, var Hans Eriksen av den gamle offiserætta Krabbe fra Overhalla. Hans sin bror - Ingebrigt Eriksen - var gårdbrukr på Sæternes, Vikna. Hans giftet seg i 1715 med Marit Olsdatter Binnerøy. Hun var høyst sannsynlig datter av Ole, som eide gården på Binnerøya (Bjarnarøy) som Hans overtok i 1716 https://www.nb.no/nbsok/nb/6c1f87b8fb2fbf3dcaf030f509520351#493 | Eriksen, Hans Krabbe (I11380)
|
| 2166 | Manntall 1701 48 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000615995 Død 1725 https://media.digitalarkivet.no/kb20070319620538 | Nilsson, Mads (I5631)
|
| 2167 | Manntall 1701 60 år http://digitalarkivet.arkivverket.no/gen/vis/206/pc00000000661373 Utdrag fra Mo prestegjelds gårdshistorie, s. 168-174 50. Skonseng Brukarar på Skonseng Tida etter 1674 BRUK I-11 3) Israel brukte denne parten etter Jens Olsa frå omlag 1674; først 2 pund 6 mark og frå 1675 ei våg. http://www.nb.no/nbsok/nb/286c1cd2a98609208f98d063359d677f?index=2#187 | Eliassøn, Israel (I9683)
|
| 2168 | Manntall 1701 Dragvik 29 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000657155 Mantall over mandspersoner over 1 aar. 1. husstand Olla Pedersøn 29 aar Lars Ollassøn søn 2 aar Axel Larsøn tjenestedreng 19 aar 2. husstand Sigvard 0llsøn 34 aar Axel Larsøn tjenestedreng 7 aar 3. husstand Jacob Jonnsøn 57 aar Christen Jacobsøn søn 19 aar John Jacobsøn søn 5 aar Fra naa av kommer Lodangen - Lødingen - kirke med i delingen av bøxelavgifterne. 1711 Forordning av 21. februar 1711 Jacob Jonnsøn self 3.die med 18 skilling skoeskat Richard Ollessøn self 3.die med 18 skilling skoeskat Olle Pedersøn self 3.die med 18 skilling skoeskat 1712-15 Olle Pedersøn med 1 riksdaler 2 ort i Krigsstyre & dagsskat Richard Ollessøn med 1 riksdaler 2 ort i Krigsstyre & dagsskat + 6 skilling i skoeskat Jacob Joensøns enke med 2 ort i Krigsstyre og dagsskat 1717-18 Skatt i henhold til Kongelig forordning 26. april 1718 Olle Pedersøn med ½ wog skyld Leeding ½ Pund + 1 Riksdaler 1 ort i Krigsstyrskat Richard Ollessøn med ½ wog skyld Leeding ½ Pund + 1 Riksdaler 2 ort 16 skilling i Krigsstyrskat skifte 18/6 1727 | Pedersen, Ole (I3027)
|
| 2169 | Manntall 1701 Eldtevig 34 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000622790 Ekteskap 1734 Nr 19 https://media.digitalarkivet.no/kb20070306660556 Død 1742 https://www.digitalarkivet.no/view/267/pg00000000733579 | Jetmundsen, Povel (I4046)
|
| 2170 | Manntall 1701 Emenes 38 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000657350 | Nilsen, Einer (I11329)
|
| 2171 | Manntall 1701 for Nordre Bergenhus amt: Annanias Tobiasen, 5 år, på Lien i Førde prestegjeld. https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000618706 Bygdebok for Førde https://www.nb.no/nbsok/nb/e6d9d0e7c0fb6dbd1ecfc16ff6177b76.nbdigital?lang=no#393 | Tobiesøn, Ananias (I8468)
|
| 2172 | Manntall 1701 Hoel 10 år | Steenssøn, Anders (I2655)
|
| 2173 | Manntall 1701 Hofs 30 år https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000662334 I 1729 var Steen Hanssøn stevnet for retten for slagsmål med sin bror Hans Hanssøn. | Hanssøn, Steen (I6087)
|
| 2174 | Manntall 1701 Lenwigen 2 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000657200 Død 1780 https://media.digitalarkivet.no/kb20071102630387 | Tollefsøn, Anders (I6441)
|
| 2175 | Manntall 1701 Lieland https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000638868 Død før 1749 Är nämnd i Matrikkel for Landskyld i Lofoten 1723. Bor på gården Nr. 13, Liland, Waage Fierding. Opsidder Elling Opsidder Jacob Matrikkel 1723 film RN 33 Nr.9 bind 175 folio 47 | Andersen, Elling (I6076)
|
| 2176 | Manntall 1701 Mellem Herring 34 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000666075 | Nilsen, Anders (I8993)
|
| 2177 | Manntall 1701 Mellem Herring 4 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000666078 | Andersen, Nils (I8991)
|
| 2178 | Manntall 1701 Nederdall 48 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000638649 | Mogensen, Peder (I9009)
|
| 2179 | Manntall 1701 Nedr Walle https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000657751 Ekteskap 1709 https://media.digitalarkivet.no/kb20071119640522 Skifte 1731 https://media.digitalarkivet.no/sk20090226640338 http://www.hagespesialisten.no/benkestokslekt/wp-content/uploads/2015/02/Skifte-etter-Elling-Christophersen-Fiskv%C3%A5g-1731.pdf Uvisst av hvilken grunn, så rømte Elling hjemmefra på den tiden. I to artikler i Lofotposten 26/7 og 10!! 1941 skriver Mikal Jakobsen: ”I 1707 kom en 31-årig kar til Fiskevåg i Salten med navn Elling Christophersen. Han var en staskar, uforferdet og med krefter som en bjørn (han var født i Trøndelag). Men som så mange andre rømte han hjemmefra med en danskeskute under foregivende at han var langt eldre enn han var, nemlig 13 år. Han flakket rundt om i verden og var en tid i kapertjeneste. Under et opphold i Nederland tok han hyre om bord i en skute som skulle til Norge etter pelsverk og tømmer. Dette hentet nederlenderne i lange tider fra Troms, nærmere bestemt Målselv. Det hadde de fått dansk privilegium på. Det ble en forferdelig tur og på grunn av havarier nådde de ikke lenger enn til Moskenes det året. Ut på våren 1707 kom de endelig til Hollendernes ved munningen av Målselven. På ettersommeren var de seilklare, men det var liksom alt ondt fulgte skuta også på sydtur. Etter mange viderverdigheter måtte de søke nødhavn i Vestfjorden og havnet nord for Bodø. Men da hadde den unge Elling fått nok, og det er vel også sannsynlig at han hadde fått så god kjennskap til forholdene at han forstod at her var det muligheter. Han stakk av og senhøstes havnet han i Fiskevåg. Her dirigerte Karen Jensdatter, som var blitt enke etter Lars Christensen og eier av stedet. Karen og Elling kom snart på god fot med hverandre og i julehelga 1708 holdt de bryllup” Hvor meget sannhet det er i denne beretningen av Mikal Jakobsen, er det vanskelig å bedømme. Men det var ikke riktig at han var født i Trøndelag, og heller ikke at Elling og Karen giftet seg i julehelgen 1708. Elling var som anført i begynnelsen, født på Valla i Meløy. Hans far igjen var enten født på Kråknes i Brønnøy eller på Skjeggesnes i Alstahaug, hvorfra Ellings farmor, Dorethe Christophersdatter, stammer. Elling Christophersen og Karen Jensdatter ble altså enige om å dele seng og bord og giftet seg 25/7 1709. Hun var som nevnt enke etter Lars Christensen, Fiskevåg, som omkom vinteren 1706 i Lofoten. Han var født 1651 på gården Langset i Salten og var sønn av Christen Jensen som igjen var sønn av Hr. Jens, sognepresten til Skjerstad, Jens Pedersen. Han kom visstnok til Skjerstad fra Nærøy, hvor han tidligere hadde vært prest. Han ble berømt for at en stor del av innbyggerne i Saltdal og Skjerstad regnet seg for å stamme fra ham. Karen Jensdatter var født omkring 1680 på Saksenvik i Saltdal. Hennes foreldre var Jens Pedersen, Saksenvik, født ca. 1641, død 1715 og begravet 26/5 s.år, skifte 9/9 1721, og hustru, Anna Herdagsdatter, født ca. 1657, død 10/5 1736. På Fiskevåg kom Elling Christophersen inn i et miljø han kjente fra sine guttedager i Meløy. Hans morfar, skipper og lensmann i Meløy, Jon Olsen i Gåsvær, hadde vært en stordriver både til vanns og til lands. Elling hadde godt å slektes på. Det ble nå liv og røre på Fiskevåg, som under den unge Elling Christophersens ledelse ble til et sentrum for jektebruk og båtbygging. Disse næringene hadde i lang tid ligget nede på stedet. Elling Christophersen viste seg snart å være en stordriver som sin morfar. Han satte i gang båtbygging og var selv jektereder og fòr til Bergen til stevnene med jekter han selv hadde bygd. Det var dugende jekter, og han skal ha vært en av de første i Saltdalen som begynte med jektefart på Bergen. Sydover var jektene lastet med Nordlandsprodukter som fisk, tran, talg, smør og forskjellig annet. Tilbake nordover ble det ført mel og andre nødvendighetsvarer. Elling Christophersen var en typisk representant for den nordlandske knape. Han var driftig og handelsinteressert, og har blitt rost for å være en overordentlig staut mann, en folkemann; noe som best kommer frem i hans gode forhold til sin mor. Da det gikk tilbake med moren og hennes siste mann, tok Elling Christophersen seg av dem og støttet dem på alle måter, skjønt de i sitt ekteskap hadde 6 voksne sønner og 1 datter. Disse var: Cristopher, f. 1683, Jon, f. 1684, Peder, f. 1687, Hans, f. 1690, Berethe, f. 1692, Benjamin, f. 1694 og Willum, f. 1698. Da barnas far døde, tok Elling sin mor hjem til seg og lot henne nyte godt av det jordegods han hadde arvet i Meløy. Dette var jo arvegods fra morens slekt, opprinnelig Benkestok-gods. Da moren døde diktet Elling Christophersen en sang til henne og han skal ha sagt ved hennes bortgang: ”Jeg gjorde min mor meget ondt i min ungdom. Den sorg og kvide hun led, har jeg etter beste evne forsøkt å gjøre godt igjen med all den godhet jeg har maktet”. Han tenkte vel mest på at han rømte hjemmefra bare 13 år gammel. I 1699 hadde han sammen med sine to helsøstre utstedt et skjøte på en eiendom de hadde arvet etter bestemoren, Dorethe Christophersdatter. Skjøtet lyder slik i den tids ortografi: ”Kiendes vi Elling Christophersen paa mine og min Søster Beritte Christophersdatter, hindes og mine Vegne, saavelsom Peder Bentzøn paa sin Hustrus Vigne, Nemblig Daarethe Christophersdatter, hindes Vegne, vi med voris fri Villie haver solt, skiøt og afhendt …. til erlige og velforstandige Mand Niels Jonsen Wefvelstad, voris Faders Søstersøn: Et Pund Fiskes Landskylds Jord i Skiggesnæs i Alstahaug Fjerding paa Helgeland, som os efter voris salig Fader-Moder, som var Daarethe Christophersdatter, boende paa Kraagnes i Brønøe Gjeld, arfveligen tilfalden er, … og kinder vi os hafve annamit af fornte velforstandig Mand Niles Jonsen Wefvelstad Fyldest og Fuldverd, ….. og til bedre Stadfæstelse anbedes voris k(jære) Stif-Fader dette med os at underskrifve.Actum Vaage Ledingsbergs Ting i Rødøe Prgl. d. 23. Juny Anno 1699. Elling Christophersen ble ikke gammel, bare 54 år. På en reise fra Bergen forliste han på Folda med en av jektene sine den 10/6 1730 og omkom. I løpet av sitt korte liv hadde han likevel rukket å bli en velstående mann, etter datidens forhold. Han etterlot seg en betydelig formue til sine barn og etterlatte. Ved skiftet etter ham 17/5 1731 heter det: ”Børnenes Moder Karen Jensdatter tager de umyndiges Arvedeel udj sin gode Obagt og Tilsiun …”. Boets midler var 567 riksdaler og 82 skilling og gjelden var 11 riksdaler og 48 skilling. Elling Christophersen hadde bl.a. følgende jordegods: Fiskevåg i Saltdal og Nedre Valla i Meløy. Han hadde tidligere hatt andre eiendommer på Helgeland. | Christophersen, Elling (I252)
|
| 2180 | Manntall 1701 Samme 40 år https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000667156 | Hendriksen, Johan (I1893)
|
| 2181 | Manntall 1701 Stochwigen https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000637922 Kriksyten 1712. Jordbok for Lofoten 1730. død før 1745. | Christophersen, Peder (I8256)
|
| 2182 | Manntall 1701 Substad 12 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000638678 1701 Manntallet Erich er 12 år sønn på Saupstad, Gimsøy 1708 bygselseddel på 1 pd i Neder dal gitt av Baltzer Biørnsen dat Moskenes 22/12 1710 "Erich Christophers. Dal Er indstefnet for fortilig samleye med sin quinde bøder eftter louv= 3 rd 2 ort 4 s ved tinget 10/5 1710 " ca 1710 Erick og Karen gifter seg, En kjenner til barna Peder og Christopher 1712 Krigsstyren Leilendingene på Nedredal Erich Christophersen betaler 1/3 dagslønn 1 rdlr 1 mark og 9 2/3 skilling, Svigerfaren Peder Mogenss.betaler 1 dagslønn 3 rdlr 4 mark 13 skilling 1720 Lejlending på Nederdal i Valberg Fjæring, Erik Christoferß: betaler 2 rdlr i krigsstyren 1735 Matrikkelen Peder Monsen bruker 2 pd. og Erich Christophersen bruker 1 pd. på Nedredal 1736 Erik er nevnt i skiftet etter sin svigermor Berethe Povelsdatter 1743 Erich Christophersen bygsler hele Nedredal 1 våg. 1749 Erich dør kirkeboken mangler .Enken etter han er ført i matrikkelen 1750. Deretter tok sønnen Christopher Ericsen over bruket | Christophersen Dahl, Erik (I9011)
|
| 2183 | Manntall 1701 Vilnæs 5 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000616250 Trolovelse 28.11.1718 https://media.digitalarkivet.no/kb20070319620346 Ekteskap 1718 https://media.digitalarkivet.no/kb20070319620347 Død 1748 https://media.digitalarkivet.no/kb20070319630185 | Andersson, Ole (I5616)
|
| 2184 | Manntall 1701 Vilnæs 60 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000616249 Død 1717 https://media.digitalarkivet.no/kb20070319620294 Vilnæs https://www.nb.no/nbsok/nb/7d8e4ccc83e14931a7373a22667c8866?lang=no#165 | Olson, Anders (I5613)
|
| 2185 | Manntall 1701 yttr Onøen https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000658683 Skifte 17 jun. 1718, Kvarvø. «Avdøde Christopher Todall. Arvinger: ektefelle Barbara Christensdatter; sønn Joen Christophersen Todall, formynder Lars Nielsen, Kvarøen [i Lurøy]; datter Aarselle Christophersdatter Todall, formynder moren med tilsyn av Reinholt Tostrup.». https://media.digitalarkivet.no/sk11216101714487 https://media.digitalarkivet.no/sk20090220630368 Utdrag fra "Disse tider, disse skikker" av Alan Hutchinson, s. 256: Christopher Todal etterlot seg en anselig formue på over 1000 riksdaler netto ved sin død i 1718. Bare litt mindre var det i hans søster Marite Todals bo i 1715 til deling mellom hennes mann, skipper Lars Nilsen og barna. Ved sin død i 1729 etterlot Lars seg et nettobeløp på vel 600 rd. http://www.nb.no/nbsok/nb/a5af4bab4ccf4a5e85d8a12bcda6fb28?index=3#259 | Todal, Christopher Jonsen (I6588)
|
| 2186 | Manntall 1701 Yttr Qvarøen https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000658638 Skiftekort 1729 https://media.digitalarkivet.no/sk11216101713847 Utdrag fra "Disse tider, disse skikker" av Alan Hutchinson, s. 166: På Ytre Kvarøy satt skipper Lars Nilsen fra 1672, da han var ca 28 år gammel. Han var nå gift for andre gang, med Marithe Todal, Christophers søster. Hans første hustru, Helchen, kan ha vært prost Strømers søster. Han kom til å gifte seg for tredje gang, med Karen Schelderup, som var i slekt med Hartvigsen-familien i Steigen. http://www.nb.no/nbsok/nb/a5af4bab4ccf4a5e85d8a12bcda6fb28?index=3#169 | Nilsen, Lars (I204)
|
| 2187 | Manntall 1702 https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000641267 | Lassesen, Hendrich (I12266)
|
| 2188 | Manntall 1702 Strømmen https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000641269 Død 1773 https://www.digitalarkivet.no/kb20070607650132 | Henrichen, Morten (I11028)
|
| 2189 | Manntall 1710 Liland 16 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000657107 1701-06 Ole Gabrielsen bruker av 1 wog fisk 53 aar Eier av bruket A. Joesøn. Gabriel Olsøn hans søn 16 aar Olla Olesøn hans søn 8 aar Død 1772 nr 11 https://media.digitalarkivet.no/kb20071102630380 | Olsen, Gabriel (I4170)
|
| 2190 | Manntallet 1701 Botne 74 år https://digitalarkivet.arkivverket.no/gen/vis/206/pc00000000662016 Skiftekort 1722: https://media.digitalarkivet.no/sk11216101712279 | Olsøn, Niels (I11369)
|
| 2191 | Manntallet 1701 Granhey 18 år http://digitalarkivet.arkivverket.no/gen/vis/206/pc00000000661321 Erich Granhejde og Maritte Fagerlien. Trolovet Ekteskap 1706 https://www.digitalarkivet.no/kb20071005620672 Død 1765 https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640095 | Østensen, Erik (I1634)
|
| 2192 | Manntallet 1701 Langfield 7 år https://digitalarkivet.arkivverket.no/gen/vis/206/pc00000000661362 Ekteskap 1719 https://media.digitalarkivet.no/kb20071005630114 Skiftekort 1740 https://media.digitalarkivet.no/sk11216101713905 | Olsen, Sakarias (I1182)
|
| 2193 | Manntallet 1701 Lil Altern 5 år https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000661524 Ekteskap 1721 https://media.digitalarkivet.no/kb20071005630132 På Lillealteren i 1724. Nevnt i skiftet etter mormorens søster Berette i 1724. Død Ikke funnet | Olsen, Kristen (I1622)
|
| 2194 | Manntallet 1701 Loføen 10 år https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000664988 | Olsen, Wernik (I9384)
|
| 2195 | Mantall 1664-66 50 år Loføen https://media.digitalarkivet.no/ft10041005203021 | Jon (I10105)
|
| 2196 | Mantall 1666 Kinden Ole 35 år Kinden. 1-0-0 Førde prestebol 1-0-0 Ole og Nils 1-0-0 Etter Ole Olsen skifte 16/9 1678 mellom enken, Synneve Olsdtr. og deres 9 felles barn: Ole, Johannes, Anne, Ragnhild, Synneve, Maritte, Kristi, Anne den yngre og Brita. Aktiva 97 rdlr. Etter Synneve Madsdtr. skifte 20/6 1698 mellom hennes barn: 1.Johannes Olsen (for 4 år siden udseilet til fremmede Steder) 2.Ole Kindenes' barn, Ole og Alfrid, 3.Anne Helle, 4. Ragnhild Kinden, 5.Synneve Lien, 6.Maritte, tjenende i Bergen, 7.Anne Olsdtr. 8.Brite Olsdtr., 9.Kristi Olsdtr. Aktiva 60 rdlr. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bygdebok for Førde Kinna https://www.nb.no/nbsok/nb/e6d9d0e7c0fb6dbd1ecfc16ff6177b76.nbdigital?lang=no#375 | Olson, Ole (I11424)
|
| 2197 | Mantall 1666 46 år https://media.digitalarkivet.no/ft10051005192103 | Lauritson, Tor (I8146)
|
| 2198 | Mantall 1666 52 år Skifte 1666 https://www.nb.no/nbsok/nb/e953140ac8181fd1e70855254acef769#381 | Halvorson, Knut (I11431)
|
| 2199 | Mantall 1701 30 år https://www.digitalarkivet.no/view/206/pc00000000616538 Død 1748 https://media.digitalarkivet.no/kb20070319630185 | Antoniusson, Knut (I5658)
|
| 2200 | Mantall 1701 33 år | Eriksen, Gjert (I11382)
|
Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !
