Alf-Inge´s slektsider
min slekts historie
Fornavn:  Etternavn: 
[Avansert søk]  [Etternavn]

Notater


Treff 201 til 250 av 2,695

      «Forrige 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ... 54» Neste»

   Notater   Linket til 
201 Birkarl, Bonde,Var en av elva birkarlar som hade kunglig fullmakt att vara handelsmän inom Umeå lappmark. 1606 fick Simon enligt kunglig fullmakt rätt att vara handelsman inom Umeå lappmark. Vinterting 10 november 1608 Blir frikänd från ett horsmål "Simon Olsson I Grenön är kommit i ryckte för sin legopiga Anna och haffwer sig så händt på en tijd om sommaren när Simon war i engen, och hans dräng Christiern med honom, sampt en annan piga, och om nattena lågh de alle fyre tillhopa in i ett höö lodh, och som ther kom mykit miugh in i ladunn: gick Simon uth och lade sigh wijdh eld staden och straxt kommo både pigorne effter honom, och sade sigh icke willia liggia quar hoss drängen: det drängen mykit förtrööt: och när han kom hem till sijn maath moder sade han till hänne: Iagh weet icke huru till ståår; att pigorna willia så gerna liggia hoos huusbonden, och han får väl liggia hos dem men icke iagh, och der aff wart Simons hustru wredh på förbemälde piga och sade till hänne: gack fanden i wall thin koos hädan: ty du tör giffua orsaack att mijn man kommer uthij ondt ryckte för din slem särks skull. Sädan steltes hans dräng Christier in för rätta sampt pigan, och i åthskillige förhör berettade det samma så gick det till som förbemält är, och sade drängen, att samma Anna giorde altigh narr och giäck utaff honom: Derföre sade han till sijna maathmoder: lätt Anna gåå och walla booskap, och intet föllia oss till arbets, men ingen lijknelse till någon gierning haffuer iagh förnummit. Hustrun gav mannen fri från all misstanke. Olofsson, Simon (I8307)
 
202 Bishop of Metz von Metz, Arnoldus (I8607)
 
203 Bispelensmand Fodby og Lellinge, Lensmand Kalundborg -1376, Rigsråd u. Valdemar og Margrethe

• Forbehold: Hvilke børn der hører til hvilke hustruer er usikkert.?til Højstrup (Stevns H.), Ryegaard (Voldborg H.) samt hovedgårde i Skovsø og Valby (Slagelse og Stevns H.), var 1343 forlover for kong Valdemar ved forliget i Helsingborg, var vist nok 1351 Ridder, var 1353 formynder for Fru Elene Nielsdatter (Rani), kongens Høvedsmand på Als, men 1357 fængslet som mistænkt for delagtighed i jydernes oprør, var ved 1362 høvedsmand på Helsingborg, havde 1371 St. Clare Klosters gods i Ølby i leje, mistede 1376 Kalundborg len og 1377 Holbæk slot, som han havde haft i pant, men dog fik i forlening, havde da også Trudsholm i Jylland i forlening og St. Clare Klosters gods på Møn, 1381 samme klosters gods i Baarse H., solgte 1382 Hegnet m. m. (Ramsø H.) til fru Elene af Bjernede, og da beseglede med ham hans broder hr. Oluf Lunge og sønner Folmer og Anders Jepsen. ?Levede 31. maj 1384, men var død 20. juni 1387, da skifte holdtes efter ham, mellem hans sønner hr. Folmer, Niels og Anders Jepsen på deres umyndige søskendes Oluf og Ove Jepsens, Sophies, Regitzes og på Oluf Lunge af Skjoldenæs' børns vegne, beseglet af deres frænder biskop Niels (Ulfeld) i Roskilde, hr. Anders Sivendesen (Mule), Absalon Mogensen (Gøye), Anders og Johannes Olsen (Lunge), Ove Steeg, Mogens Steeg, Ebbe Jakobsen (Lunge), Præsten Niels Almatsen i Heddinge, Hemming Tuesen (Baad), Ture og Vilhelm Turesen, Tyge Mogensen (Ravensberg), Poul Henriksen, Henrik Ivensen (Markmand), Karl Thomesen (Banner), Johannes Poulsen, Oluf Lunge af Svansbjerg og Peder Saxesen af Frøslev. ?Angives af slægtebøgerne g. 1° m. Maren Myndel til Nielstrup og Asserstrup, 2° m. Elsebe Sandberg, 3° m. Mette Limbek, enke efter hr. Niels Hak; men sikkert er det, at en af hans hustruer hed Sophie, og denne eller hans 1. hustru synes at have været en datter af hr. Folmer Folmersen til Stadager (Falster Nørre H.) og fru Cecilie*).??*) Nogle slægtebøger, f.eks. fru Lisbet Bryskes, kalder hr. Anders Jakobsens moder Kirsten, Jakob Henriksens datter, hvis våben var et delt og to gange tværdelt skjold af blåt og hvidt; medens Ove Jakobsen Lunges moder skal have været en datter af hr. Erik Nielsen (Saltensee), der førte to guld-hjortevier i blåt felt, hvilket våben også sammen med de Lunge'rs og Krafse'rs fordum var at se i Tjæreby Kirke (Jvf. GI. Kgl. Saml. 4° 1269). 
Lunge, Jacob Olufsen (I6504)
 
204 Bispelensmand Silkeborg, Begravet Viborg Domkirke

til Krogsgaard og Kleitrup, beseglede 1447 til vitterlighed med hr. Niels Pedersen (Gyldenstierne) og 1454 sammen med sin broder til vitterlighed med sin farbroder bisp Jens, var 1479 dennes lensmand på Silkeborg, mødte 1493 på Fjends herredsting. 
Munk, Oluf (I6952)
 
205 Bjørn Farmann (død 927) var ifølge Snorres kongesagaer en småkonge i Tønsberg i Vestfold og sønn av Harald Hårfagre. I sagaen om Harald Hårfagre i Heimskringla forteller Snorre Sturlason at kong Bjørn hadde kjøpskip i fart til andre land. Bjørn skal ha vært både en klok og omtykt mann, og var en god høvding. Bjørn Farmann skal ha blitt drept av Eirik Blodøks på Sem kongsgård og gravlagt i Farmannshaugen der. Ved utgravninger i 1917 og 1918 viste det seg imidlertid at haugen ikke inneholdt noen grav, men antakelig var en rituell haug fra jernalderen. Han hadde sønnen Gudrød, som ble far til Harald Grenske, som siden ble far til Olav den hellige.[1] Bjørn er også nevnt i Øyvind Skaldespillers kvad Hákonarmál.[2]
Forfatteren av Fagerskinna omtaler Bjørn som ««««Bjørn Farmann, som noen kalte Buna»»»».[3] Kanskje kan to Bjørn'er ha blitt forvekslet, for Bjørn Buna var ifølge blant andre Laksdøla saga en herse i Romsdalen.[4] Are Frode omtaler Bjørn Farmann (også omtalt som Bjørn Buna) som herse i Sogn. Bjørn var igjen sønn til Vedrar-Grims, som også var herse i Sogn. Denne ætteopplysningene er satt opp av Are Frode kring år 1120 – omkring hundre år før Snorre. Det er derfor større grunn til å vektlegge denne opplysningen enn Snorres mye senere beretning. 
Haraldson, Bjørn Farmand (I4291)
 
206 Bjørn var ein frende, søstersønn, av Erling Skakke. Bjørns far Nikolas var gift med Erlings søster Åsa. Bjørn Bukk var gift med Margrethe, datter til Arne på Stårheim og Dronning Ingrid. Bjørn hadde en sønn, Nikolas Bjørnsson.
12. Kong Inge og Gregorius fór austantil um vaaren til Bjørgvin. Men strakst Haakon og Sigurd spurde de, at Inge var farin fraa Viki, fór dei landvegen aust til Viki. Daa kong Inge kom til Bjørgvin, vart de trætte millom Halldor Brynjolvsson og Bjørn Nikolasson. De var ein av drengine hans Bjørn, maa vita, som spurde ein av drengine hans Halldor, daa dei møttest nede paa bryggjune, kvifor han var so bleik, og hin svara at han hadde aarelati seg. ««««Ikkje hadde eg vorti so fisbleik av aarelatingi, som du er,»»»» sagde hin. ««««Eg tenkjer du vilde bera deg endaa verre og ulikare,»»»» svara den andre. De var ikkje noko meir enn dette som var grunnen; men so tok de eine orde de andre, til dess de bar til aa trætta, og so til aa slaast. Daa vart de fortalt Halldor Brynjolvsson, at drengen hans var saara nede paa bryggjune, og Halldor, som sat og drakk i garden der tett attmed, gjekk ned. Men daa var drengine hans Bjørn komne der alt, og no totte Halldor at dei hadde vori uskillege med hans dreng, og dermed tok Halldor og hans fylgje til aa knubba og dengja deim. Daa vart de fortalt Bjørn Bukk, at vikverjane slo drengine hans nede paa bryggjune. Daa tok Bjørn og mennane hans vaapni sine og gjekk ned og vilde hemna drengine sine, og daa gjekk dei paa kvarandre. Daa vart de fortalt Gregorius, at Halldor, systermannen hans, trengde hjelp, og at drengine hans vart nedhogne ute paa gata, og daa hadde Gregorius og mennane hans brynjune paa seg og sprang til. Daa høyrde Erling Skakke at Bjørn, systerson hans, slost med Halldor og Gregorius inn-paa bryggjune, og at han trengde hjelp. Daa gjekk han dit og var ovende mannsterk og bad folk hjelpa seg; ««««de vilde vera ei æveleg skam,»»»» sagde han, ««««um ein vikvering skulde tugta oss her i vaar eigi fødebygd.»»»» Der fall de 14 mann, og av deim døydde 9 paa flekken og 5 seinare av saari sine, og mange vart saara. Daa kom de bod til kong Inge, at Gregorius og Erling slost inn-paa bryggjune, og han fór stad og vilde skilja deim; men de var uraad, daa dei var reint rasande paa baae sidur. Daa ropte Gregorius til kong Inge og bad han ganga burt, og sagde at han ingin veg vilde koma, soleis som de no var, og sagde at de vilde vera den største ulukka, um han kom til noko; ««««ingin kan vita,»»»» sagde han, ««««um ikkje de kan vera einkvar som er god til eit slikt syndeverk, um han ser seg syn til de.»»»» Dermed gjekk kongen burt. Daa de verste staake var yvi, gjekk Gregorius og hans menn upp til Nikolaskyrkja[13], og Erling og hans menn etter, og ropte til kvarandre. Daa kom kong Inge andre gongen og forlikte deim, og paa baae sidur vilde dei at han aaleine skulde døma imillom deim. Daa spurde dei at Haakon var i Viki, og kong Inge og Gregorius fór aust og hadde mange skip. Men daa dei kom aust, skvatt Haakon og mennane hans undan, og de kom ikkje til slag. Daa fór kong Inge inn til Oslo, men Gregorius var i Konghelle.
Slaget på Kalvskinnet i Sverressaga: Bjørn Bukk sprang på elva og omkom. Han var i brynje og sank straks. 
Nikolasson Bukk, Bjørn (I9772)
 
207 Ble 1589 lektor og kantor,1590 Res Kapelan til Vår Frues Kirke i Trondheim i 1616 ble han Sogneprest samme sted. Andersen, Hans Bernhoft (I3619)
 
208 Ble 1673 personellkapellan i Ibestad senere residerende Pastor samme sted. Hveding, Daniel Jenssøn (I3712)
 
209 Ble 1765 Sogneprest til Kautokeino,1772 til Lenvig og i 1781 som Prost i Tromsø. Schjelderup, Rasmus Johansen (I4110)
 
210 Ble i 1580 Kapelan til Støren og i 1590 Sogneprest i Meldalen Joensen, Olof (I3542)
 
211 Ble kaldt for "Den yngre" bygslet i 1717 en pundsleie av bruket på Harbakken etter Andreas Andersen.Peder avsto jorda til sønnen i 1758.

Manntall 1701 Harbache 23 år
https://digitalarkivet.no/view/206/pc00000000666871

Død 1761 67 år
https://media.digitalarkivet.no/kb20070601630493 
Olsen, Peder (I1708)
 
212 Ble Kapelan 30 November 1631 til Beitstaden hvor han var til 1640, da han ble Visepastor til Stod. Lund, Morten Olufsen (I3839)
 
213 Blev adlad 1624
Fungerade som pastor redan 1571 i Säbrå hos sin fader, eftersom fadern hade en begynnande ohälsa. De hemman som Gustav Vasa omhändertagit lät Johan III nu avyttra med bördsrätt åt pålitliga präster. Engelbertus kunde sålunda lösa till sig 13 1/2 Seland i Järsta, 5 Seland i Lägdom, 2 Seland i Lindom och 2 1/2 Seland i Muggärd, allt för en köpeskilling av 1308 mark. Efter sin första hustrus död 1597 bestraffades han av Uppsala domkapitel med 3 månaders avstängning för att ha tagit sig en ny hustru i förtid "in domun et thalamum". Källor: Boken om Säbrå

Kyrkoherde i Säbrå 1583 - 1586 ( 86 - 89 förenad befattning med Hans )
Kyrkoherde i Själevad 1589 -1613,
Kyrkoherde i Nederluleå åren 1614 - 1621. 
Bure, Engelbert Laurentii (I8363)
 
214 Blindhejms-ätten, en af Norges mera kända

aristokratiska slägtcr under medeltiden, hade1
sitt namn efter endera af de båda godsen med
namnet Blindhejin på Söndinöre. Denna ätt samt
Ar n m ö d lin garna voro en tid de mest ansedd a
slägterna i denne landsdel. Ättens blomstrings-
tid inföll under 12:te årh. Flere af hennes med-
lemmar togo ifrig del i inbördeskrigen. Län-
derrnannen Hallkel Huk, som förde Harald Gille
till Norge, var en af blindhejmarna. En sonson
till honom, Nikolaus Simorisson, stupade i sla-
get vid Sekken 1162. v. .v.
(Nordisk Familjebok, Vol. 2, p. 680. Stockholm, Gernandtsboktryckeri-aktiebolag, 1878 ) 
Smørbalte, Jon Duvnjalson (I5279)
 
215 Bnr. 2 (lnr.217) OPPIGARDEN, landskyld 1/2 våg, 1838: 1 daler 2 ort 8 skill., 1891: skyld M. 8,16.
Ved skiftet etter Anders 1723 var boets brutto 64?4?4, avg. 6?4?4. Husdyr: 1 gl. hoppe, 10 kyr, 2 markkviger, 2 ettårs kviger, 8 sauer, 8 jømmer, 2 geiter, 2 hartegeiter, 1 bukk.

Prestemanntallet 1666, 29 år (nr.116)
https://media.digitalarkivet.no/ft10041005203039

Manntallet 1701 Lilbirche 62 år
http://digitalarkivet.arkivverket.no/gen/vis/206/pc00000000661153

Skifte 1723 (s.367a)
https://media.digitalarkivet.no/sk20090220640101

Skiftekort 1723
https://media.digitalarkivet.no/sk11216101712171 
Pedersen, Andreas (I1638)
 
216 Bodde 1910 Ellingen Nord-Flatanger Olufsen, Bernhof (I10696)
 
217 Bodde først i Gate XXIII - Parkveien 26 før han flyttet til Torgny Segerstedts vei 9 i 1949 dr bodde han til 1954, da flyttet de i nytt hus som Jarle bygde i Prinsens Gate 46.

Dåp 1923
https://media.digitalarkivet.no/kb10041208062075

Gravminne
http://www.disnorge.no/gravminner/bilde.php?id=4781631 
Johnsen, Jarle Berg (I5)
 
218 Bodde i 1944 hos sin bestemor i Trondheim flyttet siden å bosatte seg i Skien. Langø, Johan Bergmann (I1809)
 
219 Bodde i 1944 i Villhelm Storms gate 1,Trondheim.Han dro så til USA men kom tilbake og bodde i 1946 i Jomfugaten 16a,Trondheim men dro så til bake til USA og bosatte seg der. US Naturalization 23/10 1947. Mekaniker på Belshaw Bros. Inc, medlem av fagforeningen IAM Locale Lodge 79

Skilt 1/7/1988

Pasasjerliste 1947 Stavangerfjord
https://familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QSQ-G94V-JQPN?i=961&cc=1923888

Dåp 1919
https://media.digitalarkivet.no/kb10711506161063 
Langø, Birger Normann (I22)
 
220 Bodde i Erling Skakkes gt 6 i 1943 Langø, Elf Odd Johan (I10986)
 
221 Bodde i Leiteveien 1B i Rønvik. Kirkeboken sier født 16/1.

Dåp 1906 Nr 10
https://media.digitalarkivet.no/kb20060627040153

FT 1910 Brodal Rønvik
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01036921001310

Gravminne
http://www.disnorge.no/gravminner/bilde.php?id=3894670 
Ellingsen, Engelke Helene (I25)
 
222 Bodde iflg W. Brandt på Øsund (Øren). Dette stedet ligger ca. en sjømil innenfor Gåsvær. Gåsvær i Meløy kommune ligger mellom øygruppa Støtt og Meløya. Aalborg, Christen (I272)
 
223 Bodde Kollund, senere Flensburg og var Væpner og Borgemester i Flensburg. av Sønderjylland, Peder Jul (I6533)
 
224 Bodde på Leivset i Salten.Borgerleie på Fleina Sør-Arnøy fra 1609,Borgerbrev i Bergen 1602,En far av han kan ha vert en Willum Lind ,Skot Borger Brev i Bergen i 1570 ,skal i følge tradisjonen komme fra Orkenøyene. Lind, Willum (I311)
 
225 Bodde på Nessa i Nedstrand i år 1425. Koll, Torkel Tormodsen (I8552)
 
226 Bodil kom fra en høybåren dansk slekt, heter det i Abbed Vilhelms stamtavle over de danske konger, av samme slekt som erkebispene Asser og Eskil. Bodil var faster til erkebisp Asser (Ascer) i Lund. Hennes farfar var ifølge Saxo og Knytligesaga Galicieulv, som hadde vært på pilgrimsreise til St. Jakobsland (Galileen). Hennes farmor, som hun var oppkalt etter, var datter til jarl Håkon Eriksen.

Det er imidlertid uenighet om hvorvidt Bodil er Thrugots datter. Lars Hermanson skriver i sin doktorsavhandlig "Släkt, vänner och makt":
"Forskare som C.G. Schultz och Eric Christiansen hävdar att tolkningen av Bodil som tillhörande trundsläkten grundar sig på en missuppfattning. Något äktenskap mellan Thorgunna och den av Saxo omnämnde Thrugotus, far till Bodil, kan inte påvisas.
C.G. Schultz hävdar att den bevarade latinska texten av Svend Aggesens 'Lex Castrensis', som år 1570 översattes från den danska förlagan av år 1430 av Claus Lyschander, felaktigt har tolkat Svend Aggesens uppgift att hans förfader Svend skulle vara son av en viss Thrugot. Lyschander har enligt Schultz helt enkelt missuppfattat den danska förlagan från 1430, vilken kallar Svend för "Swen Thrundasson", genom att inkorrekt tillämpa den latinska översättningen 'Sueno filius Thrugut'. Stephan J. Stephanius utgåva från år 1642 har sedan utgått från Lyschander, men emenderat benämningen till det grammatiskt riktiga (men troligen historiskt felaktiga) 'Sueno, filius Trugoti'. Lyschanders och Stephanius översättningar har således förvandlat ett matronymikon till ett patronymikon. Saxos 'Thrugotus' och Knytlingas 'Thorgot' (eller Thorgaut) behöver följaktligen inte ha något att göra med trundsläkten. Bodils ädla härkomst måste således sökas på annat håll. Bodil beskrivs i abbot Wilhelms ' Genealogia' som 'Botilde regina de nobilissima Danorum prosapia orta' ".

Kong Erik hadde i ekteskapet med Bodil sønnen Knud Lavard, men med forskjellige friller hadde han andre sønner. Saxo gir en omstendig beretning av Bodils overbærenhet overfor disse kvinner, hun var endog som en mor for hans friller. Han lovpriser henne i den forbindelse som et lysende eksempel på kvinnetålmodighet.

Bodil fulgte sin mann da han dro til det hellige land, og etter at han døde på Kypros, fortsatte hun reisen til Jerusalem. Hun døde på Oljeberget og ble begravet i Josafats Dal.

Dronning Bodils navn står innskrevet i den gamle minnebok i Durham Domkirke i Northumberland ved siden av kong Eriks i en gruppe med nordiske navn. 
Thorgautsdatter, Bothild (I4281)
 
227 Boede i Byen Urne og ligger begraven paa Bjolderup Kirkegaard, hvorfra hans Runesten med Indskriften "Ketil Urnæ ligir hir" er ført til Museet i Kiel. Urne, Kjeld (I7279)
 
228 Bonde från 1592 i Kussjön, Umeå landsförs (Västerbotten).
Nämnd 1595-1614 i Kussjön, Umeå lfs.
Nämnd 1615-1634 i Granön, Umeå lfs.
Vad gäller bröderna Mattsson i Kussjö/Granö så stödjer jag mig inte på domstolsprotokoll. Det finns dock andra källor som kan ge en del ledtrådar. Fadern till bröderna Per, Anders och Josef var Matts Persson som förekommer i Kussjö redan 1592. Från 1615 börjar hans namn också förekomma i Granö. Att det är samme person visar rannsakningsprotokollet 1621 (Älvsborgs lösen). Mats Persson är där uppförd för sitt eget hemman i Kussjö men det är tillagt att han också brukar Olof Perssons hemman i Granön. Han ersätts i Granön av först Anders Mattsson och därefter Per Mattsson. I Kussjön finns sen Anders Mattsson och knekten Josef Mattsson. Var dessa då söner till Matts Persson? I roteringsrullorna 1621 och 1623 under Kussjö noteras Mats Persson och hans söner Anders och Per Mattsson. Josef Mattsson skrivs ut som knekt 1631 för Granö. 1639 noteras att han utgått för sin broder Anders Mattsson i Kussjö. 
Persson, Mats (I8313)
 
229 Bonde i Klabböle,sedan Granön. Nämnd 1671-1708, Granön, Umeå landsf. Efterträdde Erik Persson i Granön. DB 1671 9/1: Striden om Fahlträsket tas upp första gången. König Persson i Granön mot Nils Andersson från Umbyn (lapp). 1705 Lyckseletinget Könik Persson och Anders Nilsson i Kussjön hade fiskat i Falträsket, Järvträsket, Lappträsket, Mörttjärn, Grubbtjärna, Långtjärna och Klaawattotierna, 6, 7 och 8 mil från Granön belägna. DB 1708 20/1: Vittnar om Höghedsbron, som han säg er tillhört Stärkesmark. Gift 1:o mede efterföljande ana. Gift 2:a gången med Birgitta Jonsdotter (Leif Boström) Persson, Könich (I5772)
 
230 Bonde i Kussjön. Nämnd 1595-1605 i Kussjön, Umeå lfs (Skattelängder).
Nämnd 1615-1625 i Granön, Umeå lfs (Skattelängder). 
Persson, Mats (I9677)
 
231 Bonde i Lästad, Ytterlännäs. Nämnd från 1597 till 1629 i Lästad, Ytterlännäs Olofsson, Nils (I4789)
 
232 Bonde i Svensbyn 2, 1667-87, Piteå Jonsson, Anders (I4060)
 
233 Bonde o soldat (furir) i Svensbyn 17, Piteå sn.
Han betalar BP;?1650-09-29 för två barn typ T?1663-04-00 för någon typ B, E
Ägare av Svensbyn 17, Piteå socken, åren 1627-1675 
Jonsson, Simon (I1119)
 
234 Bonde och nämndeman Eiksson, Anders (I8319)
 
235 Bonde och soldat i Svensbyn 2.
Betalade bårpengar 1688-05-00 för någon typ B
Betalade bårpengar 1694-09-00 för son typ T, B 
Andersson Stråle, Abraham (I1117)
 
236 Bonde på fädernegården i Bureå, Skellefteå sn. Enligt Johan Bureus sägs han ha haft två söner och nio döttrar. Besatt sin faders gård, där Johan [i] Bure (dvs Jon Olofssons sonsons son) bodde 1601, sunnan ån. (Berättat av Olofs sonsons dotterson, länsman Olof Nilsson.) Bure, Oluf Olufsson (I8344)
 
237 Bonden i Nergården på Foss er nevnt som Effuen Faas i skattelista for 1626. Han står for odels bondegodtz i 1628, og i 1634 23/10 og 29/10 står han som lennsmand i Foss og Grinne sogn.
Oddels Bondegodset er på 2øre og Effuend er vurdert som fullgårdsmann. Koppskatten i 1645 har diss skatteføre personer på gården: Effuinde Faas, Ingebrog ibm, Peder ibm, Marrite ibm, og Gurrie ibm. I Denne huslyden var også sønnen Steen Evnesen f 1611.d 1680 som sokneprest i Meldal. Han tok Meldal som etternavn. Den 30/6 1637 vart han immatrikulert ved Københavns Universitet og kom som kapellan til Meldal i 1642. Det er maleri av presten med huslyd i Meldal kirke. Slekta i Meldal er særlig kjent som presteslekt. Tre av sønnene var prester og fire av døtrene var prestefruer. Tradisjonen innad slekta hevder at stamfaren var ein fattig bonde fra Horg i Gaudalen f ca 1580. I eit ombudsmanslekt kunnen det sjå slik ut, men Effiund Foss sto seg nokk bra sammenligna med andre bønder. Han var jo også lensmann. Som lensmann var han med i ei sak på Kvam i Meldal 23/10 og i Trondheim 29/10 1634. I Kirkestol 1646-1689 står på 3 s ei liste over inventariu i Faas kreiche og regnskap for 1646,1647 og 1648 som til slutt nemner et Messing Becken i Fundten som Effuinde Foss gaff 3 ort for Var giffuen Krichen. Matrikkelen i 1648 viser at gården var krongods. Effuind Faas til kongen 2 nd kommisjonen 1661 viser alt som ledningen med 2 øre til kongen og 2øre Latli Bøye Pettersen. Vidare er nemt av Sherpolt 1/2 øre. Det er scholt som seinare kom under Ystlyngen. Denne parsellen er nok engsletten i Skuggen i Tømmesdalen. Foss kjerke sto på Kjerkårken på ytre sida av E6. Graver avdekket under arbeid med ny E6. Kvegskattlista i 1657 viser at Alf Foss skatta for 24 hester och Nød, 7 geider, 9 Søffuer och Suin. Lensmann Effund er borte
Kilder Horgboka bind 4s 395 
Foss, Even (I6227)
 
238 Bor 1665 i i Reppe, Buksnes sogn. N,N (I9001)
 
239 Bor 1764 i Vestpollen Vågan sogn

FT 1801 Westpolden
https://digitalarkivet.no/census/person/pf01058485000614

Skifte 7/11 1807. Var en holden mann i skfte blantannet 1 årtringbåt 1 seksringsbåt 400 torske liner 2 kviger 2 gjeiter 2 gjømler. 
Hansen, Ole (I5687)
 
240 Bor 2010 Shoreline WA Lango, Loren James (I8079)
 
241 Bor i Saltvik 1665
Stamfaren til Haldor-ætta i Ofoten. 
Pedersen, Haldor (I6628)
 
242 Bor på Vollen 1978 Johnsen, Jenny Andrea Bergjot (I1689)
 
243 Borgare i Köpenhamn. Grubbe, Claes Ingemarsson (I8411)
 
244 Borgare och Handelsman från Köpenhamn, köper omkring 1380 godset som sen kallas Grubbe gods. Grubbe, Ingemar Claesson (I8410)
 
245 Borgare och tullnär i Öjebyn 25 Sanden och i Piteå stad. Född i Öjebyn 25, Piteå socken. Ägare 1613-1650 i Öjebyn 25 Sanden, Piteå socken. Nämnd 1636-1650 i Piteå stad. Huller, Anders Larsson (I4792)
 
246 Borgelig Vielse Familie F1052
 
247 Borgemester i Haderslev fra 1527 til 1546, drev også kveg- og hestehandel i tillegg til vanlig kjøpmannsvirksomhet.

Svend Aage Mørkvig skriver om Jacob Prtersen Oldendorph at: "efter at Jacob havde modtaget sin arv efter forældrene, købte han et pænt hus på torvet i Haderslev, hvorfra han drev handel med heste og stude, ligesom han handlede med engelsk tøj og vin. Jacob blev rådmann i Haderslev, og hertug Christian af Holsten opfordrede ham flere gange til at blive borgermester, hvad han hver gang afslog. Først da hustruen var død, blev han mod sin vilje af den samme Christian, der nu var konge af Danmark, tvunget til at modtage borgermestervalget, og i sammenlagt 33 år, var han rådmand og borgermester, indtil sin død 30. aug. 1546" 
Oldendorp, Jacob Pedersen (I1867)
 
248 Borgemester i Oslo 1547-1565

Side 95
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2007112804069 
Jonssøn, Thrond (I3746)
 
249 Borger i Trondheim

Skifte 1737, Lovøen/Løvøen, Herøy. ««««Ole Walnum, død i Bergen. Maren Dass, ektefelle. Barn i 1. ekt. Henrik Møller Olsen Walnum, 20 år; Anders Olsen Walnum, 18 år; Birgitha Martha Olsdatter Walnum, 22 år. I 2. ekt: Benjamin Dass Walnum, 11 år; Birgitha Maria Olsdatter Walnum, 4 år.»»»».
https://media.digitalarkivet.no/sk20090223620328 
Walnum, Ole Henriksen (I5436)
 
250 Borger i Århus Helkand, Jens Anderssøn (I2209)
 

      «Forrige 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ... 54» Neste»