Anders Laestander

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Pastor

Notater:

Johan Nicolai Læstadius (1662-97), f. sannolikt 1615, son af bonden Nils Olofsson och Agatha Sjulsdotter i Lästad by, Ytterlännäs s:n i Ångermanland. Efter studier i Hsands skola och Strängnäs gymn. stud. i Upsala 11 apr. 1643, kollega i Pite skola 1651. I Hsands konsist. föredrogs 28 nov. 1661 »d:ni Joh. Læstadii, college scholæ Pithensis, åstundan och flijtige begäran att transfereras ifrå scholætiänsten till Arieflodz församblingh uthi dn Johannis Hapstadii ställe, som designatus pastor är till Råneå församblingh Res.: Hr Joh. Læstadius såsom en välförtjenter till en slik lägenhet hafver till svar att hans begäran må hafva sin framgång, så framt dn Hapstadius genom detta tillfället kommer undan».
Så blef det också och han tilltr. 1662. Till grannpräst i Silbojock hade han sin barndomsvän och kamrat Erik Petri Noræus, som äfven samtidigt varit lärare i Piteå stadsskola. Nu fingo båda tjäna i samma lappmark, där de lefde i största förtrolighet, gifte tillsammans sina döttrar och söner, som blefvo deras efterträdare, och begrofvos på samma gång i Arjeplogs kyrka af prosten Christofer Anzenius i Piteå, som uti sin likpredikan tillämpade på dem 2 Sam. 1: 23: Saul och Jonathan, ljuflige och täcke medan de lefde, äro också icke åtskilde i döden. Prosten Högström fäller om dem omdömet: »De voro de första, som med nit och efter tryck begynte omvändelseverket i Piteå lappmark. Deras namn varar ännu på dessa orter i åminnelse och deras säd i välsignelse.» Denna utsago fr. 1748 gäller ännu i dag som är, och släktstammarna Læstadius och Fjellström visa fortfarande en märklig lifskraft och fläta sina talrika grenar tillsammans som förr i lappmarken. Enligt anteckning i Arjeplogs kyrkobok afled denne Læstadiska släktens stamfar 13 (ej 10) mars 1697, anno ætatis 83.

Johan giftet seg med Anna Andersdotter Brenholm 26 Des 1659, Piteå, Norrbotten, Sverige. Anna (datter av Anders Larsson Huller og Sara Nilsdotter Rehn) ble født 1630 , Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1729, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Vid Tinget i Piteå 1729-03-31 redogjorde hennes son Klockaren Anders Lestander för hennes släktförhållanden. Två av hennes bröder benämns där Brenholm, men hon kallas enbart Anna Andersdotter. Källa: Norrbottens dombok nr 10, fol. 789, RA.

Andre kilder angir hennes far som Olof Nilsson Brän-Isulavius f.1575 Brändön i Luleå Kyrkehede i Bygdeå

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Bonde i Lästad, Ytterlännäs. Nämnd från 1597 till 1629 i Lästad, Ytterlännäs

Nils giftet seg med Agata Sjulsdotter. Agata (datter av Sjul) ble født 1589 , Lästad by, Härnösand, Ytterlännäs, Ångermanland, Sverige; døde, Lästad by, Härnösand, Ytterlännäs, Ångermanland, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Borger og Toller

Notater:

Borgare och tullnär i Öjebyn 25 Sanden och i Piteå stad. Född i Öjebyn 25, Piteå socken. Ägare 1613-1650 i Öjebyn 25 Sanden, Piteå socken. Nämnd 1636-1650 i Piteå stad.

Anders giftet seg med Sara Nilsdotter Rehn. Sara (datter av Nicolaus Andreae Rehn og Margareta) ble født , Sandhemmanet, Öjebyn 25 Hamnen, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1659, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Öjebyn 25 Hamnen, Ägare (änkan Sara Nilsdotter) 1651-1659 i Öjebyn, Piteå socken (Tiondelängder, Olof Andersson)

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde

Notater:

Nämnd från 1555 till 1596 i Lästad, Ytterlännäs

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Lapp

Notater:

Står som ägare 1576-1617 i Öjebyn 25 Sanden Piteå socken

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Prost

Notater:

Född på föräldrahemmanet Hamnen i Öjebyn, Piteå (BD).
Efter föregående studier prästvigd 1581 blev han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade såsom kapellan i Piteå Uppsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentliga uppdrag deltog i gränskommisionens arbeten. Han intygar nämligen 1596, att årets kyrkekornslängd brunnit upp, då han nästförlidne vår miste sitt hus genom vådeld, varför noggrann redovisning ej kunde givas.
I Uppsala domkapitels protokoll för 30 april 1600 heter det:" Begärde d:n Nicolaus sacellanus i Pthe bliwa sui parentis defunci successor (sin avlidne faders efterträdare), han kom vid ministerium anno 1581. Sententia: Efter han varit 19 åhr in ministerio och sochnen begärer honom och han kan Lapmåll och elliest är der kunnig och weet deras säder: deföre blef samtyckt, att han må blifue parentis sui successor" Han tillträdde alltså pastoratet 1600.
I inledningen till Arvidsjaur är omtalat, huru de förberedande åtgärderna för Piteå lappmarks utbrytande till eget gäll kommo att vila på kyrkoherde Nils, men att lapparnas önskan att få behålla honom som själasörjare lämnades utan avseende och särskild pastor tillsattes 1608. Då denne i sitt sätt att sköta tjänsten icke rättades sig efter de givna förordningarna, fann man bäst att återgå till den gamla ordningen, varför herr Nils genom kungligt brev 9 febr 1614 ånyo sig sig anförtrodd själavården i Piteå lappmark, som alltså återföll som annex under moderkyrkan. I den inlaga varmed han 17 jan samma år uppvaktat Kungl. Maj:t för vinnande av detta mål, hade han bl.a förbundit sig att till lappska överflytta några för lapparnas kristendomsundervisning nödvändiga böcker.
Ett av riks- och kommarråden 6 okt 1615 utfärdat brev omförmäler, att herr Nils, som med kollationsbrev av ärkebiskop Petrus Kenicius var återinsatt i sin gamla lappmarkstjänst, lovat att låta komma på thet Lappeska tungomålet Cathechesin Lutheri och de förnämligaste psalmer och evangelia, för vilket omak och arbete han begärt att få njuta något underhåll.
Han tillerkändes 24 t:r spannmål årligen, vilka första gången utkvitterades 1616. Det är om denna restitution han talar i förordet till sin 1619 utgivna lappska sångbok, däri han tackar konungen för sin återvunna befattning...
Samma år som sångboken utkom en lappsk ABC-bok, likaledes utarbetad av herr Nils och dessa böcker ha äran att vara de första tryckta arbetena på lappska språket... Erhöll 24 sept 1617 av Gustaf II Adolf uppdrag inrätta en lappskola där 6 lappynglingar årligen skulle åtnjuta instruktion i bokliga konster. Meningen var att en del av dessa lappgossar sedan skulle fortbildas till präster. Skolan flyttades sedan till Lycksele (AC) under namnet Skytteanska skolan....
I likhet med fadern drev han handel med lapparna och upptages 1613 bland de birkarlar, som erlade tull, ehuru regeringen 1611 förbjudit prästerna sysslande med dylika affärer.
Kyrkoherde Nils Rehn beklädde prostämbetet i norra kontraktet åtminstone från år 1615 till sin död, som inträffade i maj 1628. Eftermälet lyder "att han var nitisk om Guds ära i gemen och i synnerhet om lappskolan i Piteå". Gift med hustrun Margareta, som dog fyra år efter sin man. Till Piteå kyrka gavs annandag påsk 1632 i testamente efter henne 10 daler.(Härnösands stifts herdaminne)

Nicolaus giftet seg med MargaretaPiteå, Norrbotten, Sverige. Margareta døde 1632, Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Testamente efter henne annandag påsk 1632 i Piteå lfs (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne).)

Johansdotter ?