Mattias Ersson

Mattias giftet seg med Gjertrud Margreta Olufsdotter Laestander 14 Des 1794, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Gjertrud (datter av Olof Larsson Laestander og Anna Mårtensdotter) ble født 2 Okt 1769 , Kasker, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 22 Apr 1856, Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. David Mattson ble født 1798 , Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 19 Mar 1870, Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
2. Sophia Beata Mattsdotter ble født 1795; døde 19 Nov 1873, Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Erik giftet seg med Beata Johansdotter. Beata ble født 2 Mar 1729 , Umgransele, Lycksele, Västerbotten, Sverige; døde 23 Des 1793, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

På väg till dottern i Sandsele gick hon vilse, då vägen var illa utmärkt och frös ihjäl i skogen.

Notater:

Upptagen i Erik Biurs förteckning över de lappar i Västerbotten som betalar skatt till Kungl.Majt. och Kronan av år 1723: Granbyen Klockaren Hans Ersson död sonen Hans Hansson skattar. Marginalanteckning i Lycksele HF bok AI:4 sid 102 Gausträsk el Örnäs: Vid sonen Johan Hansson 1730 Hans Hansson klockaren död 1765 73 år gammal, son till Hans Ersson ifrån Umeå och Tväråbäck som var första klockaren i Sorsele. Hans Ersson dog 1722. Johan Hanssons broder Anders Hansson död 1781, 74 år gammal och dess hustru Barbro Laestander död 1778, 77 år gammal (länsman Lestanders dotter ifrån Arjeplog).

Hans giftet seg med Anna Mårtensdotter 18 Jan 1721, Falträsk, Lycksele, Sverige. Anna (datter av Mårten Mårtenson og Karin Mårtensdotter) ble født 1694 , Falträsk, Lycksele, Sverige; døde 14 Mai 1765, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Notater:

Sorseles första klockareHans Ersson, f omkr 1657 i Granö, Umeå lfs (AC), d 1745 i Stensund, Sorsele (AC). Klockare och profoss i Stensund, Sorsele (AC). Nybyggare på Olselet på 1680-talet.Lars-Levi och Petrus Leastadius var sonson sondotter söner till honom. Arth ur Hazelius, Skansens grundare, var sonson dotterson dotterdotter son till Hans Ersson.Egerbladh skriver: "En rad skribenter tycks vara eniga om att han var från Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) i Umeå socken, att hans hustru hette Anna Mickelsdotter och att hon härstammade från Granö". Egerbladh påpekar att ingen belagt uppgifterna i dokument, och han skriver att en forskare (som han inte namnger) har antagit att HE varit nybyggare i Tväråträsk i Sorsele. Egerbladh tillägger "Att HE var bondeson från Umeå socken förefaller att vara en mycket trovärdig uppgift. Men att söka belägg för att på han kom från Tväråträsk stöter på stora svårigheter".Egerbladh refererar också Bygdén (1923-28) som skriver att HE var svåger till komminister Henrik Lyckselius (kallas också Svenonius och Lappo och ?var äkta same"). Enligt Egerbladh heter Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter, och han v isar att HEs hustru heter Barbro Königsdotter. Då är det svårt att se svågerskapet dem emellan, menar Egerbladh.Egerbladh citerar också Læstadius (1833), som menar att Hans Ersson varit styvson till Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo (äkta same enligt Egerbladh). Till sist nämner Egerbladh en uppgiftur domboken 1706 som säger att HEs svåger var skicka ren och samen Mårten Andersson.Egerbladh skrider till verket genom att acceptera huvudantagandet att HE kom från Ume socken. Han visar att HE inte kan vara identisk med de två Hans Ersson som finns belagda i Tväråträsk,Umeå. Han belägger dock inte på något sätt att HE är från Umeå, det är bara "en mycket trovärdig uppgift". Han visar dock att det finns en möjlig svärfarskandidat till HE i Granö, Umeå. König Persson.Egerbladh lägger alltså inte fram vilka de "trovärdiga skälen" för att HE kom från Umeå. Det rör sig förmodligen delvis om följande anteckning ur Lyckelse HF bok AI:4 sid 102: "Hans Hansson klockaren d 1765 73 år gammal, son till Hans Ersson ifrån Umeå och Tväråbäck som var första klockaren i Sorsele. Hans Ersson dog 1722. Johan Hanssons broder Anders Hansson d 1781, 74 år gammal och dess hustru Barbro Laestanderd 1778, 77 år gammal (länsman Lestanders dotter ifrån Arjeplog) ." [citerat här efter Kjell-Åke Lundströms forskningsmaterial]Anteckning verkar understödjas av ortnamnen Tväråträsk (numera Tvärålund) och Tväråbäck i Umeå och ortnamnet Tväråträsk i Sorsele. Åtminstone kan man tolka den av Egerbladh citerade Sorseleforskaren på detta sätt. Egerbladh påpekar dock att Tväråträsk i Sorsele upptogs som nybygge först 1783 (60 år efte HE:s död).Anteckningen i Lycksele HF-bok är gjord efter 1778. Om vi angriper frågan från en källkritisk synpunkt bör vi rimligtvis värdera domboken från 1706 som den mest vittnesgilla. Noteringen ärskriven under HEs livstid och säger alltså att han h ar är svåger med skickaren och samen Mårten Andersson.Vi vet att HE:s hustru hette Barbro Königsdr; hon nämns i 1723 års dombok som hans änka och som moder till sonen Hans, vilken är född 1692. Det är alltså knappast genom hustrun Barbro som HE är besvågrad med Mårten Andersson. Svågerskapet m åste i stället bestå i att Hans Ersson haft en syster som som varit gift med samen Mårten Andersson.Det hände ibland att svenska bondsöner och bonddöttrar gifte sig med samer. I de kända fallen har det dock alltid varit i samband med att samen blivit bofast nybyggare. Eller känner någon till en sådan nomadiserad svensk/svenskaN Den rimlig aste tolkningen, menar jag, är att Hans Erssons själv var same, och att hans syster var gift med samen Mårten Andersson.Andra tidiga klockare inom lappmarken var samer; det gäller åtminstone Adam Christofferson i Noret (Åsele), Mårten Mårtensson i Falträsk (Lycksele) och Anders Johansson i Arvidsjaur. Dessahar blivit nybyggare i samband med att de blivit klockare. Även NilsAndersson, skattlapp på prästbordet i Lycksele, var klockare. Man kan också notera att de tre första prästerna i Sorsele var samer: Henrik Lyckselius, Lars, Rangius och Sjul Mårtensson (Granberg). Den fjärde var König Hanss on Granlund, son till HE.Enligt den näst äldsta uppgiften (Læstadius 1833) var HE styvson till samen och prästen Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo. Det är omöjligt att veta om det är Henriks kända hustru eller en annan hustru som är mor till HE i så fall. Likväl fi nner jag det slående att han enligt de äldsta källorna har både en samisk svåger och en samisk styvfar.En ytterligare uppgift som kan vara av intresse finner vi i domboken från år 1700 (här citerad efter Egerbladhs Sorselebok) där Hans Ersson vittnar om bl a julhelgen föregående år: ?att ingen Gudstiänst blef sädan den dagen af honom[Lars Rangius] hållen, utan Klåckarens Hustru har lÃÞst i Postillan, fÃœr tillstÃÞdes warande Allmoge.” Klockarens hustru ÃÞr alltså Hans Erssons hustru. Man frågar sig varför hustrun får läsa ur postillan. Jag vet inteom det fanns en samisk postilla vid denna tid, eller om det är en svensk postilla som avses. Var det för att hon var den enda som hade svenska som modersmål som Barbro Königsdotter fick läsa ur postillanN Är det någon som kan upplysa om huruvida det fanns e n samisk postilla i bruk år 1699N

Hans giftet seg med Barbro Könichsdotter 1680, Umeå, Västerbotten, Sverige. Barbro (datter av Könich Persson og Anna Olufdotter Orm) ble født 1662 , Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1745, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; ble begravet Mar 1745, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

"Begravd 1745 Mars: Gamla gumman Barbro i Stensund."

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker og lensmann

Notater:

Same, Klockare, Länsman, Nämnd 1686-1719 i Falträsk Upptog Falträsk av ris och rot(DB 1746) Fanns med i 1708 års förteckning på nybyggare som var frånvarande vid gudstjänsten den 8/8. Kallades 1701 lappen MM i Umbyn, men 1703 MM i Falträsket.DB 1697 7/1: Det förekommo för Rätten Ture Turesson i Umbyn framledne hustrus sal. Barbro Mårtensdotters Erfwingar Nembl. twenne st hennes Bröder Mårten Mårtensson, klockaren, och Olof Mårtensson ib samt hennes syster Anna Mårtensdotter i Granbyn och hennes systers barns sahl hustru Kierstin Länsmannens Nils Anderssons i Umbyn förra hustrus 6 st Barn och Erfwingar, fyra söner och twenne döttrar, anhållandes att emedan ofwanbem:te Ture och hans hustru med hustru med inga Barn woro wälsignade de då Swäriges lagh likmåligt måtte utbekomma det arf som dem efter henne tillfalla kan af den befinteliga Egendomen, helst emedan Ture nu fullsinnad ähr att begifwa sig i annat äktenskap... DB 1699 11/1 -: Sakf lm i Umeåbyn MM för intrång på träskfisket Falträsket. Umeå DB 1727 5-13 sept: Inlagd avskrift från 1686 14/1: "Emedan skickaren Mårten mårtensson hafver tagit sig hustru och vill härefter bruka sitt före detta faders skatteland, det en hop bonder hafver sig inkräktat, hvarföre tillåtes honom MM samma land bruka och derföre..... Gift 1686 med Karin Mårtensdotter d 1740 Gick i skola i Lycksele. Skriv- och räknekunnig. Biträde åt byalänsmannen i Umbyns sameby. Var klockare 1694 och länsman 1699., Hans hushåll bestod av hus, jord, en häst, sju kor, 20 får, båtar och nät. Han var en av de som anklagades för att ej varit i kyrkan 8/8 1708. De avstod på grund av rädsla för att bli kidnappade och tvingade att bli soldater av västerbottensbönderna., Vid tinget 1699 förekom åter frågan om Fahlträsket. Här är det länsmannen i Umbyn, lappen Mårten Mårtensson, som är svarande, och Könich Pärsson från Granön, den siste i likhet med vad fallet var år 1671, samt dessutom Anders Nilsson i Kussjön, som äro kärande., Men nu blev det ingen förlikning. Det dömes alldeles analogt med vad som skedde om Sandöran. Fahlträsket var ej särskilt skattlagt., År 1720 befinnes Mårten Mårtenssons kvarlåtenskap bestå av 7 kor, 20 får, en häst och 50 famnar not, vidare nät, hus och jord samt annat husgeråd. Noten tyder på att han idkat betydande fiske i hemmanets närhet. Varken för Sikträsket eller Fahlträsket betalades emellertid särskild skatt av Granöbönderna, ehuru båda i äldre tider varit brukade av bönderna under skatt. I den mån som Mårten Mårtensson blivit bofast vid Fahlträsket, var det givet, att den gamla förlikningen om detta fiskevatten skulle förlora mycket i värde för Granöbonden, och antagligen är det just detta, som denne själv funnit. Redan 1703 kallades denna lapp Mårten Mårtensson i Fahlträsket. Detta tyder givet på, att han börjat slå sig ned som bofast., (Ossian Egerbladh)Nämnd 1686-1719 i Falträsk Upptog Falträsk av ris och rot(DB1746) Fanns med i 1708 års förteckning på nybyggare som var frånvarande vid gudstjänsten den 8/8. Kallades 1701 lappen MM i Umbyn, men 1703 MM i Falträsket.DB 1697 7/1: Det förekommo för Rätten Ture Turesson i Umbyn framledne hustrus sal. Barbro Mårtensdotters Erfwingar Nembl. twenne st hennes Bröder Mårten Mårtensson, klockaren, och Olof Mårtensson ib samt hennes syster Anna Mårtensdotter i Granbyn och hennes syster s barns sahl hustru Kierstin Länsmannens Nils Anderssons i Umbyn förra hustrus 6 st Barn och Erfwingar, fyra söner och twenne döttrar, anhållandes att emedan ofwanbem:te Ture och hans hustru med hustru med inga Barn woro wälsignade de då Swäriges lagh likmåligt måtte utbekomma det arf som dem efter henne tillfalla kan af den befinteliga Egendomen, helst emedan Ture nu fullsinnad ähr att begifwa sig iannat äktenskap... DB 1699 11/1 -: Sakf lm i Umeåbyn MM för intrång på träskfisket Falträsket. Umeå DB 1727 5-13 sept: Inlagd avskrift från 1686 14/1: "Emedan skickaren Mårten mårtensson hafver tagit sig hustru och vill härefter bruka sitt före detta faders skatteland, det en hop bonder hafver sig inkräktat, hvarföre tillåtes honom MM samma land bruka och derföre..... Gift 1686 med Karin Mårtensdotter d 1740 Gick i skola i Lycksele. Skriv- och räknekunnig. Biträde åt byalänsmannen i Umbyns sameby. Var klockare 1694 och länsman 1699.Hans hushåll bestod av hus, jord, en häst, sju kor, 20 får, båtar och nät. Han var en av de som anklagades för att ej varit i kyrkan 8/8 1708. De avstod på grund av rädsla för att bli kidnappade och tvingade att bli soldater av västerbotten sbönderna.Vid tinget 1699 förekom åter frågan om Fahlträsket. Här är det länsmannen i Umbyn, lappen Mårten Mårtensson, som är svarande, och Könich Pärsson från Granön, den siste i likhet med vad fallet var år 1671, samt dessutom Anders Nilsson i Kuss jön, som äro kärande. Men nu blev det ingen förlikning. Det dömes alldeles analogt med vad som skedde om Sandöran. Fahlträsket var ej särskilt skattlagt. År 1720 befinnes Mårten Mårtenssons kvarlåtenskap bestå av 7 kor, 20 får, en häst och 50 famnar not, vidare nät, hus och jord samt annat husgeråd. Noten tyder på att han idkat betydande fiske i hemmanets närhet.Varken för Sikträsket eller Fahlträsket betalades emellertid särskild skatt av Granöbönderna, ehuru båda i äldre tider varit brukade av bönderna under skatt. I den mån som Mårten Mårtensson blivit bofast vid Fahlträsket, var det givet, attden gamla förlikningen om detta fiskevatten skulle förlora mycket i värde för Granöbonden, och antagligen är det just detta, som denne själv funnit. Redan 1703 kallades denna lapp Mårten Mårtensson i Fahlträsket. Detta tyder givet på, att h an börjat slå sig ned som bofast. (Ossian Egerbladh)

Mårten giftet seg med Karin Mårtensdotter 1686, Umbyns sameby, Sorsele, Västerbotten, Sverige. Karin ble født 1 Jan 1670 , Umbyns sameby, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 24 Feb 1740, Falträsk, Lycksele, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Same Den 27 maj 1695 blev den nyss uppsatta skolbyggnaden i Lycksele lagd i aska. Elden började på taket. Hemma i huset var skolmästaren Nils Gran, hans hustru som då nyligen "i Barnsäng fallen war", klockaren Mårtens hustru Karin samt några små lappdjäknar som omöjligen kunde släcka elden.1696 angav Nils Gran sin svåger kyrkoherde Måns bång som i flera vittnens närvaro sagt att Nils Gran vore misstänkt för att ha plägat olovligt umgänge med klockaren Mårten Mårtenssons hustru Karin Mårtensdotter. Herr Måns hade också, då han kristnade klockarens barn, frågat Karin vem som var rätte barnafadern. Rätten beslöt sända in protokoll till Venerande Consistorio i Härnösand. Källa: Sven-Erik Fahlesson Född (Lycksele Dödboken 1730) Död (Lycksele Dödboken 1730)