Carl Abraham Abrahamsen

Notater:

Fødsel:
http://www.slekt.net/tng/getperson.php?personID=I47147&tree=1

Carl giftet seg med Ebba Maria Carlsen 19 Apr 1870, Saltdal, Nordland. Ebba (datter av Carl Gustav Carlberg og Karen Zakarina Eriksdatter) ble født 15 Apr 1848 , Evenesdal, Saltdal, Nordland; døde 1937, Siriheimen, Vassbotten, Saltdal, Nordland. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Kornelia Dorthea Karlsdatter ble født 7 Aug 1870 , Vassbotnfjell, Saltdal, Nordland; døde 1 Jan 1918, Åseng, Fauske, Nordland.
2. Anna Maria Karlsdatter ble født 8 Aug 1872 , Saltdal, Nordland; døde 16 Jun 1914, Tveråmo, Saltdal, Nordland.
3. Jørgen Andreas Karlsen ble født 25 Sep 1875 , Saltdal, Nordland; døde, Oregon, Oregon, USA.
4. Konrad Emil Karlsen ble født 24 Mar 1878 , Siriheimen, Vassbotten, Saltdal, Nordland; døde 1903.
5. Gjertine Georgine Karlsdatter ble født 16 Aug 1880 , Vassbotnfjell, Saltdal, Nordland; døde 5 Mai 1965, Lincoln County, USA.
6. Lovise Mathilde Karlsdatter ble født 9 Feb 1884 , Siriheimen, Vassbotten, Saltdal, Nordland; døde 1978, Hogndal, Saltdal, Nordland, Norway.
7. Helene Birgithe Karlsdatter ble født 25 Sep 1886 , Siriheimen, Vassbotten, Saltdal, Nordland; døde 1983, Rognan, Saltdal, Nordland.
8. Ragna Sofie Karlsdatter ble født 10 Apr 1889 , Siriheimen, Vassbotten, Saltdal, Nordland; døde 15 Sep 1899, Siriheimen, Vassbotten, Saltdal, Nordland.
9. Rangvald Sakæus Karlsen ble født 2 Sep 1891 , Saltdal, Nordland; døde 8 Jul 1911, Saltdal, Nordland.

Abreham giftet seg med Dorthea Christensdatter 8 Des 1843, Saltdal, Nordland. Dorthea (datter av Christen Jørgensen og Berit Holgersdatter) ble født 18 Okt 1824 , Øvernesdalen, Saltdal, Nordland; døde 11 Jan 1859, Solvågli, Junkerdal, Saltdal, Nordland. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Jordbruker

Notater:

Bosted Bleiknes, Nordnes, Saltdal, Norge

Død 1850 Nr 1
https://media.digitalarkivet.no/kb20050421030067

Gustav giftet seg med Eva Katarina Israelsdotter 1810, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Eva (datter av Israel Andersson og Gjertrud Margreta Olufsdotter Laestander) ble født 14 Mar 1790 , Sorseleholm, Sorsele, Västerbotten, Sverige; ble døpt 15 Mar 1790 , Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 14 Aug 1863, Nordnes, Saltdal, Nordland; ble begravet 22 Aug 1863, Saltdal, Nordland. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Eva Katarina fikk en tragisk död da hun ved et ulykkestilfelle ble skutt ihjel. Dette fremkommer i kirkebok fra Saltdal.

Død 1762 Nr 25
https://media.digitalarkivet.no/kb20050421030088

Notater:

Dåp 1788
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640318

Ekteskap 1814
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005650009

Død 1861
https://media.digitalarkivet.no/kb20050421030085

Christen giftet seg med Berit Holgersdatter 2 Jul 1814, Rana, Nordland. Berit (datter av Holger Holgersen og Anne Eriksdatter) ble født Apr 1795 , Storvollan, Rana, Nordland; ble døpt 12 Apr 1795 , Rana, Nordland; døde 5 Okt 1876, Evenesdal, Saltdal, Nordland; ble begravet 9 Okt 1876, Saltdal, Nordland. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Dåp 1795 Uekte
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640494

FT 1865 Evenæsdal
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01038369002520

FT 1875 Vasbottenfjeld
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01052424002061

Død 1876
https://media.digitalarkivet.no/kb20050421030471

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Hyttmester,Nasa Sølvgruve

Notater:

Då han är 23 år, 1788, står Abraham Carlberg som hyttmästare. Den unge hyttmästaren bör ha varit en eftertraktad äktenskaps kandidat bland de yngre kvinnorna i Arjeplogs socken. Hans friarfärd går till nybygget Gustavsholm och till nybyggaren och klockaren Pehr Olofssons dotter, Brita. de gifter de sig 1793 och då väntar Brita sitt andra barn. Under åren 1793 - 1803 står familjen under "Bruksfolket, Adolf-ström" i kommunionboken 8) för Arjeplogs socken.
Av samma bok får vi veta att Abraham Carlberg ej är närvarande åren 1797, 1799 och 1802. Posten som hyttmästare kan inte ha varit någon lättsam uppgift. Då man studerar Nasafjällsbolagets verksamhet åren 1770 - 1810, hittar man många likheter med dagens företagsetableringar i Norrlands inland.
Företaget har redan från starten svårigheter och de fortsätter under hela perioden. Ekonomin är ansträngd, extra uttaxeringar måste göras och redan 1778 begär ägarna ett lån hos K M:t. De ansvariga ledarna för verksamheten avlöser varandra. Majoren Johan Fredrik Carpelan lämnar direktionsbefattningen i bolaget år 1785 för att bli landshövding. Under några år finns kaptenen Georg Reinhold Palmstruch, en av intressenterna, som ansvarig för driften.
Notarien Fredrik Jonsson kommer till Adolfström 1796 och blir kvar ungefär fem år. Hans förvaltaretid betyder fortsatta problem för bolaget. Delägarna måste återigen skjuta till friskt kapital. Enligt en rättegång mot Jonsson i Piteå 1802, där Abraham Carlberg var närvarande, hade cirka 70 lottägare under fyra år satsat 7 240 Rdr. Under Jonssons år vid silververket ligger också driften vid hyttan nere åren 1797 - 1800.
Då notarien lämnar bruket överlåter han sina rättigheter i bolaget till den tidigare omnämnde majoren Stael von Holstein, som var en av Jonssons större borgenärer. Majoren är ingen bergsman, men han lämnar Stockholm och flyttar trots detta upp till Adolfström och övertar ledningen för bolaget från 1802. Som en notis kan nämnas, att majoren och hans son, Carl Georg, hade blivit anhållna i samband med mordet på Gustav III.
Myndigheterna misstänkte dem för att ha haft vetskap om planerna, men de släpptes och förklarades oskyldiga. Stael von Holstein var ingen gruvexpert och därför tog han med sig f d brukspatronen Leonard Horneman från Dannemora upp till Adolfström. Denne stod för det bergverkstekniska kunnandet. Majoren själv var mer intresserad av jordbrukstekniska frågor. Hans tes var, att en förutsättning för gruvdriften vid Nasa-fjäll var en fast arbetarstam och den skulle åstadkommas genom kolonisering och uppodling av lappmarken.
Han satte också genast igång med sitt uppodlingsarbete i bland annat Adolfström och Kasker. 1 Adolfström dikades t ex nära 1 000 tunn-land myr- och ängsmark till en kostnad av cirka 1300 Rdr. Han råkar dock snart i ekonomiska svårigheter. Bruksdriften ger honom knappast några inkomster, medan odlingsarbetet drar stora summor. 1 mars 1807 får han 3000 Rdr i statligt stöd på vissa villkor. I beslutet sägs bl. a. att 2000 Rdr skall användas för att undersöka om det lönar sig att fortsätta gruvdriften. Det stipuleras vidare, att undersökningen ej skall göras av bolaget utan lämnas ut på entrepenad. Majoren får också andra penningbidrag. Kung Gustav IV Adolf är intresserad av verksamheten för uppodling och lämnar åren 1805 - 1808 ett årligt bidrag med 1000 Rdr.
Den nyss nämnda undersökningen, om det skulle löna sig att fortsätta gruvdriften, hade varit aktuell långt tidigare. Redan 1782 fanns ett detaljerat förslag om att indriva den s.k sydvästra Stollen in under Stollgruvan i Nasa och göra ett genomslag. År 1808 kostnadsberäknades arbetet till 2296 Rdr och lämnades ut rå anbud av Bergskollegium. Abraham Carlberg fick arbetet på ett anbud på 1700 Rdr.
Hyttmästaren hade rekommenderats av brukspatron Horneman, som i brev till Bergs-kollegium skriver "...Han känner folket, kan tala med lappar-na på deras eget språk, känner gruvarbetet och är en pålitlig man...." Etreprenadkontraktet mellan Bergskollegium och Carlberg innehåller ett antal detaljerade villkor. Arbetet skall påbörjas 1808 och göras klart under följande år. Entreprenören, hyttmästaren, skall stå för alla redskap och allt material som behövs. Samtidigt skall all malm som erhålls under arbetet tillfalla honom. 1 samma kontrakt åtar sig Bergskollegium att skriva till landshövdingen i Umeå och uppmana denne att genom olika åtgärder, underlätta för Carlberg att genomföra arbetet. Landshövdingeämbetet utfärdar en skrivelse den 30/5 1808, där det sägs, att åborna i Arjeplog skulle "...genast och vid laga ansvar sig infinna för att skjutsning emottaga samt till destinerad ort mot betalning framforsla...."
Kronolänsmannen i Arjeplog skulle samtidigt lämna Carlberg all den hjälp han kunde behöva för att genomföra transporterna. Landshövdingens brev lästes upp i Arjeplogs kyrka den femtonde maj, men då var snöföret i fjällen i stort sett borta och det innebar, att arbetet inte kunde starta under 1808 utan fick lov att uppskjutas. I april året därpå, hade länsmannen kallat sexton nybyggare med hästar för att utföra transporter upp till Nasafjäll för Carlbergs räkning. Ingen nybyggare ställde upp och hyttmästaren fick själv se till att den proviant och det material, som kunde behövas under arbetet, fraktades upp till gruvan. Man hämtade också en del verktyg och förnödenheter från Norge. Arbetet kunde påbörjas i maj och fortsättas till i september, då vintern var i antågande, utan att man kunnat göra något genomslag.
I april 1810 återupptogs arbetet och bedrevs under sommaren fram till sista augusti, då man gjorde ett genomslag. Resultatet var negativt. Någon ny malm hade man inte funnit. Kostnaden för entreprenaden översteg anbudet med ca 500 Rdr. Detta var slutet för gruvdriften i Nasafjäll. Det var också slutet på majoren Stael von Holsteins tid som ledare för bolaget. Hans ekonomiska bekymmer hade inte ändrats.
Hösten 1809 hade han begärt hos riksdagen att under sex år få ett årligt bidrag med 2000 Rdr. Pengarna skulle användas till att stödja hans odlingsverksamhet. Riksdagen avslog hans begäran och majorens drömmar om sig själv som den store kolonisatören och uppodlaren i lappmarken gick om intet.
År 1810 lämnar han majorsgården i Adolfström och sitt norr-ländska äventyr. Han är utfattig och ruinerad.
Fordringsägarna är många och den störste långivaren inom Arjeplogs socken är hyttmästaren Carlberg. Det är dessa fakta som ligger bakom ett brev, som omtalas av Brome'. Majoren skall i ett brev vid sin flyttning ha överlämnat all sin lösegendom till Carlberg. Möbler, redskap, husgeråd, kreatur m. m korn alltså i hyttmästarens ägo. Detta kan också utläsas av den bouppteckning, som upprättas efter Abraham Carlbergs död.
Jag skall längre fram återkomma till den. Nasafjälls andra epok var till ända. gruvdriften hade inneburit stora ekonomiska satsningar av intressenter och enskilda. För många människor medförde engagemanget ruin. Nybyggare och samer hade länge stått i opposition till bolaget och dess verksamhet och bland dem måste nedläggelsen ha mottagits med till fredsställelse. Där fanns nu gruvan och hyttplatsen med byggnader, inventarier och redskap som en påminnelse om ett misslyckande.. Både Brome och Petrus Læstadius berättar i sina skrifter om vad som sker i Nasafjäll och Adolfström under åren närmast efter 1810.
Abraham Carlberg spelar, enligt de båda, en framträdande roll i sammanhanget. Silververksbolaget hade inte upphört, men det fanns ingen direktör och ingen styrelse. Carlberg började efter 1810 att sälja ut bolagets inventarier och tillhörigheter. Mycket av godset gick till Norge och ibland till långväga spekulanter, Dé kom till exempel ända från Stavanger. Oftast samlades uppköparna vid hyttplatsen i Adolfström och man kan anta, att då affärerna gjordes upp firade man detta och festade om.
Plötsligt slog dock verkligheten till. Sommaren 1821 fanns en annons införd i Post & Inrikes Tidningar. Där kungörs att några av Nasafjälls silververks lottägare kallar till bolagsstämma i Råneå. En bolagsstämma brukar innebära en genomgång av bolagets ställning, en summering av tillgångar och skulder.
En granskning av Carlbergs förehavanden, åren efter 1810, skulle otvivelaktigt ha berett honom svårigheter. Hyttmästaren slapp dock denna granskning. Det är en av de sista septemberdagarna 1821. Hyttplatsen vid Adolfström ligger de. I en kåta på södra sidan av Laisälven, mitt för Adolfström, finns samen Sjul Larsson.
Han ser plötsligt något ovanligt vid hyttplatsen. Rök stiger upp mot morgonhimlen och följs av eldsflammor. Elden sprider sig och följande morgon är hyttan, kvarnen och malmboden borta. Branden innebär naturligtvis, att det är omöjligt att göra någon redovisning av bolagets inventarier, verktyg och andra materialier. Branden, som ödelade hyttplatsens byggnader, men skonade bostadshusen, kom mycket lägligt. Så tyckte också många Arjeplogsbor.
Deras misstankar och anklagelser riktades mot Abraham Carlberg och fördes också vidare till myndigheterna. Förre gruvfogden Carl Laestadius skriver brev till bergmästare Quensel den 14 okt. 1821. Där påstår han, att man i Arjeplog allmänt anser, att Carlberg är den som ligger bakom branden.
Laestadius själv är av samma åsikt och han säger om sin forne medarbetare i bolaget "...ty mannens levnad är liderlig..." Den rättsliga maktens företrädare, länsman Vallström, har också att rapportera branden. Han uppger bl. a att Carlberg vid tiden för branden uppehöll sig i några samebyar nära Adolfström. De båda brevskrivarnas anklagelser och antydningar får inte stå oemotsagda. Carlberg, som fått kännedom om breven, begär avskrift av dem hos bergmästaren.
Han kommenterar sina vedersakare ...Dessa goda män äro mina vänner, men tadlanden söka övertyga mig, att vänner kunna och ingå i dårars förmak; nog av, möjligt är, de kunna även vara skurkar, fast de äro gråhåriga..." Mönstret mot en misstänkt tycks aldrig förändras. Den "allmänna opinionen är alltid snabb att uttala sin åsikt, Den avger ofta sin dom, innan någon rättslig prövning skett och innan den misstänktes skuld eller oskuld klarlagts.
Hade Abraham Carlberg något att göra med branden vid hyttan? Det får vi aldrig veta. Bruksbranden kom aldrig att prövas av rätten och den misstänktes roll i sammanhanget blev aldrig klarlagd.
Förklaringar:
Kommunionbok = här infördes uppgifter om församlings bornas nattvards gång.
Stoll = dagort; vågrät gång som leder in i malmberget.
Källa : Individen i historien en släktkrönika Av Sam Engman Strömsund….

Abreham giftet seg med Britha Phersdotter Holmström 18 Mar 1793, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Britha (datter av Per Olofsson Holmström og Cecilia Andersdotter) ble født 13 Nov 1771 , Kuorrokveik, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 1807, Sakkavare, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Israel giftet seg med Gjertrud Margreta Olufsdotter Laestander 1788, Sorsele, Västerbotten, Sverige. Gjertrud (datter av Olof Larsson Laestander og Anna Mårtensdotter) ble født 2 Okt 1769 , Kasker, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 22 Apr 1856, Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Dår 1750
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005630541

Ekteskap 1779
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640230

FT 1801 Bieldaanes
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058471004262

Død etter 1828

Jørgen giftet seg med Beret Fordelsdatter 18 Jul 1779, Rana, Nordland. Beret (datter av Fordel Hendriksen og Gisken Gabrielsdatter) ble født 1753 , Tørrbekkmoen, Rana, Nordland; ble døpt 18 Mar 1753 , Rana, Nordland; døde 1788, Bjelånes, Rana, Nordland; ble begravet 10 Feb 1788, Rana, Nordland. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Skifte 1788, Bjeldaanes, Moe. Avdøde Berethe Fordelsdatter. Ektefelle Jørgen Larsen. Arvinger: sønn Lars Jørgensen, 5 år; sønn Fordel Jørgensen, 2½; sønn Christen Jørgensen, ½ år..

Dåp 1753
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005630621

Død 1788
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640319

Notater:

Dåp 1770
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640143

Ekteskap 1799
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640528

FT 1801 Storvolden
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058471004294

Død 1803
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005640553

Holger giftet seg med Anne Eriksdatter 7 Jul 1799, Rana, Nordland. Anne (datter av Erich Olsen og Maren Larsdatter) ble født 1771 , Messingsletta, Rana, Nordland; ble døpt 1 Des 1771 , Rana, Nordland; døde 29 Sep 1848, Kvitenget, Rana, Nordland; ble begravet 23 Jul 1849, Rana, Nordland. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Dåp 1771 Uekte
https://media.digitalarkivet.no/kb20050427030776

FT 1801 Storvolden
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058471004295

Død 1849 Nr 26
https://media.digitalarkivet.no/kb20050427030776