Anna Andersdotter Bure

Notater:

Anna Andersdotter äger gården 1569-77. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade hon 70 lod silver, 20 mark i penningar, 5 skålpund koppar, 10 kor, 4 kvigor om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 2 svin samt 2 hästar för 20 mark. Egendomen värderades till 606 mark och 2 öre. Till gården fanns även "barnagods" som uppgick till 41 lod silver, 100 mark i pengar samt 4 st ungerska gyllen (guldmynt). Denna egendom värderades till 293 mark.

Anna giftet seg med Anders Olofsson Olai 1540, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Anders (sønn av Olof Timmerman og Brita) ble født 3 Mar 1512 , Uppsala, Sverige; døde 3 Mar 1569, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Elisabet Andersdotter ble født 6 Sep 1549 , Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 9 Okt 1597, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige.

Notater:

Född i Bure, Skellefteå lfs. Död före 1539 i Kåge, Skellefteå lfs. Underlagman i Västerbotten. Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure) Gift med Malin Andersdotter.
Anders Jakobsson Bure, Under lagman i Wästerbotten, ( den tredje generationen å rad som innehade denna tjänst )
Bosate sig t i Kåge Skellefteå på Grande - Godset som hans Svärfader Gamle Herr Anders , Kyrkoherde i Skellefteå inköpt för sin dotter Malins Del.
Äge hustrun Malin, ( hon var gamle Herr Kyrkoherden i Skellefteås Frilledotter )
( se om dess på sidan 7 )
Bonde Storkåge 4. Född omkring 1450 i Bureå, Skellefteå. Död före 1539 i Storkåge, Skellefteå.
År 1500 köptes Storkåge 4 av kyrkherden i Skellefteå., herr Anders (Andreas). Hans dotter Malin och hennes make Anders Jacobsson hade tagit över hemmanet. Då Malin var frillobarna hade hon inte arvsrätt efter faderna. När ärkebiskop Jakob Ulfsson invigde socknens kyrka 1507 utverkade han en dispens mot ersättning i pengar.
Bosatt på Grande-godset i Kåge, Skellefteå lfs. Nämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 i Skellefteå. Johan Bure: Anders Jacobsson i Kåghe, som fick h. Malin, gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Joh Magnus, Archep. Upsal. ächtade medh sit? bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefwerska hu Gunborg. Sedan utlöste han hennes son Påwel skrifware medh stilla penningar, nemblig 50 timber gråwärk, timbret? för 2 mk och 2 klippare för 28 mk Ao 1550. (Johan Bure)

Anders giftet seg med Malin Andersdotter. Malin (datter av Anders Skellefteå, Dominus og Gölug Forsia) ble født 1489 , Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1552, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Gamle Herr Anders i Schellefteå lilla dotter, den Archie Biskopen Johannes Magnus äcktade med sit bred, hennes moder hette Gölug, född i Helsingland; hennes fader kiöpte 1500 Kåge hemman åth henne för 70 ma? utaf en Stockholms borgerska, hustru Gundborg, Lars Botnekarls efterlefwerska. Sedan utlöste han ock hennes son Påvel Skrifware med stilla penning och 50 timmer gråwärck limpret får 2 mank och 2 klippare för 2 mank ... (Citerat från Leif Boströms antavla, WWW)
Född omkr 1480 i Skellefteå. "Enl pergamentsbrev från äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 "gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Johannes Magnus Archep Upsal. ächtade medh sitt bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefverska hu Gunborg." Bodde i Storkåge Skellefteå. Både Magnus Erikssons landslag från 1350 och Kristoffers landslag från 1442 reglerar hur frillobarn ska uppfostras. Modern ska ta hand om barnet tills det är tre år, och sedan fadern tills det är sju. Båda hade dock vårdnaden tills barnet var sju år - då det ansågs vuxet. Till skillnad från "horbarn" fick frillobarn vara med och ärva fadern. Frillobarnens särställning bland oäktingarna försvann inte ur lagtexten förrän 1734.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagman i Västerbotten

Notater:

Jacob Andersson Bure, Under lagman för Wästerbotten, efter sin fader,
Bosatt på Bureholmen, enligt Klercyer ! gift med hustru Kålug från Grubbe, en mäkta Dejelig Människa, som födde honom 3 söner och 4 döttrar.
Källa:
Bure-Ätten en utredning om Bure-Ätten,
i huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind
( sidan 9 - 14 , Fjortonde - Sextonde Generationen )
Bonde på Bureholmen, underlagman i Västerbotten (Johan Bure)
(underlagsman = landshövding)
Bosatt på Bureholm, underlagman i Västerbotten. (U Sikeborg, Släktforskarnas årsbok 1996, s. 245-286)

Jakob giftet seg med Kjellög Olofsdotter Grubbe 1472, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Kjellög (datter av Olof Grubbe) ble født 1452 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

"En mächta däjelig menniskia".

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Katolsk präst/Kyrkoherde

Notater:

Gamle Herr Anders i Schellefteå lilla dotter, den Archie Biskopen Johannes Magnus äcktade med sit bred, hennes moder hette Gölug, född i Helsingland; hennes fader kiöpte 1500 Kåge hemman åth henne för 70 ma? utaf en Stockholms borgerska, hustru Gundborg, Lars Botnekarls efterlefwerska. Sedan utlöste han ock hennes son Påvel Skrifware med stilla penning och 50 timmer gråwärck limpret får 2 mank och 2 klippare för 2 mank ... (Citerat från Leif Boströms antavla, WWW)
Född omkr 1480 i Skellefteå. "Enl pergamentsbrev från äbp Jacob Ulfsson 1507-02-28 "gamble hr Anderses i Skellefta frilledotter, den Johannes Magnus Archep Upsal. ächtade medh sitt bref. Hennes moder heet Gölugh och war ifrån Hälsingland. Hennes fader köpte Ao 1500 Kågehemman åt henne för 70 mk utaf en Stockholmsk Borgerska, Lars Botnekarls efterlefverska hu Gunborg." Bodde i Storkåge Skellefteå. Både Magnus Erikssons landslag från 1350 och Kristoffers landslag från 1442 reglerar hur frillobarn ska uppfostras. Modern ska ta hand om barnet tills det är tre år, och sedan fadern tills det är sju. Båda hade dock vårdnaden tills barnet var sju år - då det ansågs vuxet. Till skillnad från "horbarn" fick frillobarn vara med och ärva fadern. Frillobarnens särställning bland oäktingarna försvann inte ur lagtexten förrän 1734.

Anders giftet seg med Gölug Forsia. Gölug ble født 1450 , Hjulsbro, Landeryd, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Frilla Hushållerska åt Dominus Andreas

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Underlagsman i Västerbotten, Bonde i Bure 6.

Notater:

Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i bureå by. Kom troligen före byggdes senare. Fick 6 barn.
Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn.
Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.
Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )
Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure:
1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan.
Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus).
Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader.
De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder.
Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland.
Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre.
Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta.
Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument.
Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa!
Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna!
Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.

Anders giftet seg med Malin "Bur-Mariet" Jonsdotter Bure 1446, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Malin ble født 1430 , Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 1498, Bureå, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]