Anna Barbara Olofsdotter Laestander

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Notater:

Efterträdde sin farfar som klockare i Arjeplog
Första nybyggare i båtsjaur, var Olof Lestander.Den exakta tidpunkten för bosättningen på Aisatvallen är omöjlig att fastställa. I husförhörslängden för åren 1772-1826 fanns dock nybygget Båtsjaur upptaget med olof, hustru och åtta barn införda. Äldsta dottern var född 1761.
Det första syneinstrumentet över nybygget i Båtsjaur är upprättat 26 oktober 1774. Där framgår det att Olof hade åker till ett tunnlands utsäde, att jordmånen bestod av grå sandmylla, att den var mycket kall och frostländig och att ängsmarkerna kunnat avkasta 52 vinterlass hö. Att det tog så lång tid som 14 år innan nybygget synades formellt berodde på att nybygget var anlagt på lappskatteland.
I och med att han förvärvat lappskatteland hade han också dispositionsrätt till området. Innebar att nybyggaren ostörd kunde börja sin nybyggarverksamhet långt innan myndigheterna uppmärksammade saken och krävde skatt också för nybygget. Troligtvis köpte Olof lappskattelandet av en same ur släkten Addak.
Gruvan i Nasafjäll hade legat öde i över hundra år när driftern återupptogs 1770. När bolaget startade sin gruvverksamhet så ansökte de om vissa privilegier, bland annnat att få uppta ett antal egna nybyggen samt skriva kontrakt med hågad person att bosätta sig på nybygget. Även nybyggare som redan etablerat sig fick finna sig i att deras nybygge blev insynat under Nasafjällbolaget. Nybygget i Båtsjaur kom att höra till den sista gruppen. 2 / 11 1781 skrev Olof kontrakt med bolaget.
Insyningen som gjordes innan kontrakten berättar lite om nybygget
Åbyggnader : En gammal förfallen Stufa, en dito kåta, ett fähus i godt stånd, ett stall sammanledes, en hölada vid fähuset, en ny stolpebod och en gammal mjölkbod.
Åker: Kring gården på alla sidor, består av fin sandmylla till tolf kappeland, dessutom finns utrymme till tu tunnlands åker. Ängar, 32 skrindland, godt husbehovsfiske och tillräckelig skog samt godt mulbete.
År 1791 överlämnade Olof en tredjedel av hemmanet till sonen Lars Olofsson Lestander.

Olof giftet seg med Anna Mårtensdotter 28 Des 1760, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Anna (datter av Mårten Turesson og Barbro Hansdatter) ble født 1731 , Gran, Sorseleholm, Västerbotten, Sverige; ble døpt Apr 1731 , Granbyn, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 1814, Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Same

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Lensmann

Notater:

Lars Olofsson Laestander var enligt Arjeplogs förhörsbok och kommunionslängd nybyggare och länsman i Kasker. Bylund anger kontinuerlig bebyggelse i Kasker f.o.m. år 1734 då Lars Laestander kom dit. Enligt en den 28 jan 1738 undertecknad "Kyrkoräkning" signerade Lars Laestander denna med "L:L".
I dec 1743 gav han 9 riksdaler kopparmynt "af god Wilja" till kyrkan och i april 1747 har till kyrkan inkommit 3:- från Lars Laestander till tacksamhetens tekn för det Gud hulpit honom med sin lilla son i Siönöd. Den 13 juni 1782 avled "Gamle Expeditions Länsman i Kaskjaur Lars Laestander 81 år, Bröstsjuka.

Lars giftet seg med Anna Sjulsdotter Granberg 26 Mar 1734, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Anna (datter av Sjul Mårtensson Granberg og Gjertrud Danielsdotter Edin) ble født 1714 , Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 1808, Kasker, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Same og renegare i Gran,Lyksele lappmark, Skattar för Olselet, Umeå lappmark 1730 i Granbyn, Sorsele

Mårten giftet seg med Barbro Hansdatter Nov 1725, Sorsele, Västerbotten, Sverige. Barbro (datter av Hans Ersson og Barbro Könichsdotter) ble født 1701 , Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 1763, Gargnäs, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Notater:

Notering om honom i Arjeplogs dödbok år 1765: "Klockaren i församlingen Olof Laestander dödde i sin höga ålderdom roligit och stilla sal., sedan han i denna mödosamma werlden hade lefwat i 93 år på fem weckor när. Då han förut hade anammat den hel. Nattwarden d. 3 Martii må É krafter.och sedan med Christeligit tålamod utstått sin sista sjukdom, afled han den 5 därpå klockan fyra vid pass om morgonen " Samma år skrev kyrkoherde Öhrling i Tabellverkets mortalitetstabell för Arjeplog om att klockare Laestander in i det sista hade en väl god syn att han kunde läsa utan glasögon.

Olof giftet seg med Karin Larsdotter 1700, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Karin ble født 1683; døde 1748, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; ble begravet Feb 1749, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

"I ´Hernösands stifts herdaminne´ av L. Bygdén (III - Uppsala 1925) finns en personskildring över Lars Rangius. Hustruns namn var Anna Eliasdotter Vacker och skall ha kommit från Umeå. Efter makens död 1717 flyttade hon med son och dotter till Norge och gifte sig i Hemnes kyrka 1719 med missionären Arvid Thuresson Bistock. De bodde i Mo i Rana. Anna Vacker dog 1748. Sonens namn och levnadsöde känner jag inget till om. Dottern hette Magdalena Larsdtr Rangia (född ca 1704, död 1739). Hon blev gift i Mo i Rana och hade sex barn. Ett antagande av flera släktforskare är att Rangius och Vacker även var föräldrar till klockaren Olof Laestanders hustru Karin Larsdotter i Arjeplog. Detta är med stor sannolikhet inte så. Karin Larsdtr anges i hfsl vara född 1685, men är sannolikt född något år tidigare. Rangius var inte prästvigd och sannolikt inte ens gift vid Karin Larsdtrs födelse. Men helt säker kan vi givetvis inte vara. Lars Rangius bör vara identisk med den ´Laurentius Andreae Rangius´ som undertecknat några handlingar daterade 1685-1688 i Västebottens läns Landsbok (se Erik Nordberg ´Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600-talet´, s. 128)." Med andra ord är det ytterst osäkert att Karin Larsdotter är dotter till Lars Rangius och Anna Eliasdotter Vacker. Vi vet inte heller det exakta året för Karin Larsdotters födelse. Enligt Arjeplogs hfsl AI: 1 var hon född 1685, men dödboken anger att hon var 65 år gammal vid sin död år 1749 vilket ger oss födelseåret 1684. Dödboken anger att Karin Larsdotter begravdes (inte dog) i februari 1749. Mina förslag är därför att Karin Larsdotters föräldrauppgifter stryks, att hennes födelseår skrivs 1684/85 eller 168(4) eller på liknande sätt samt att hennes dödsår skrivs 1748/49 eller kanske helst "begravd i februari 1749". (Carl-Oskar Lundström)

Begravdes brevid kvinnofolksbänkarna främst i kyrkan.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Pastor

Notater:

Sjul Granberg. Kyrkoherde i Arjeplog (Född lapp). Född omkring 1670 i Okänd ort. Död 1731-07-20 i Arjeplog. Dödsorsak: Drunknade. Sigvard (Sjul) Mårtenson Granberg (1719-31), född lapp i Granbyn, Sorsele s:n, befinnes år 1695 på kronans bekostnad idka studier i Umeå skola (KA). Stud. Upsala 20 aug. 1706, blef redan 1709 kapellan i sin hemsocken Sorsele. På prosten Grubbs förslag uppfördes d:nus Granberg 5 mars 1718 såsom aspirant till Arjeplogs pastorat, »fastän han intet vist Consistorio den vördnan och själf skrifvit därom, som honom föga anständigt är». Men prosten Solander i Piteå anförde betänklighet häremot, i det hans dissolute lefverne och otjänliga stränghet misshaga lapparne, hvarföre de inlagt en supplik hos landshöfdingen att få König Granlund till pastor; »i annor händelse vilja de hällre fara till Norge än lefva med en sådan själaherde». Då Granlund emellertid afböjde anbudet, utnämnde Konsist. d:nus Granberg, med stöd af Grubbs förklaring af d. 14 maj, att mot Granberg förekom väl första åren han kom till lappmarken ett och annat klagomål öfver hans orimliga manér att tvinga lapparna att gifva till kyrkan och läsa katechesen, men att han på prostens erinran rättat sig och visat större flit och beskedelighet än förr att underrätta sina åhörare i sin kristendom. Emellertid inlupo andra klagomål, särskildt från lappmarkens justitiarie Carl Sadlin, att Granberg sammanvigt hjon utan föregående afvittring, hvarför han af konsistoriet erhöll allvarsam varning. Men konsist. erkände tillika svårigheten att tillämpa K. Maj:ts förordning af 24 mars 1718 i lappmarken. En bondhustru besvärade sig öfver herr Sjul Granberg, att han genom sina förbannelser och onda önskningar skall henne stor skada tillfogat, »emedan slikt efter dess mening skall träffat dess renmakt, på hvilken hon denna tiden en tämmelig afsaknad lidit». Han tillträdde pastoratet 1 maj 1719. Vid prostsvisitationen 10 jan. 1720 lofvade pastor Granberg på anmaning af prosten Solander att böja sin dialekt efter allmänhetens språk, hvilket visar att Sorsele lappskan icke riktigt förstods här i Arjeplog. Predikningarna skulle alterneras mellan Arvidsjaur och Arjeplog. Det var under en sådan färd med båt till Arvidsjaur, som pastor Granberg, hans 12-årige son Olof och roddaren lappen Anders A:son Blöth d. 20 juli 1731 på ett ej fullt utredt sätt i närheten af Storbodan omkommo. Vissa indicier, som vid ransakningen kommo i dagen, tydde på att pastor mördat eller velat mörda roddaren, och att under striden båten kantrat och de alla drunknat. Roddaren hade nämligen, då hans döda kropp återfanns, tre djupa fingerlånga sår i ansiktet utom blånader och krossadt axelben, under det att gossens och faderns ej företedde någon åverkan. Vittnen intygade, att Granberg vid föregående båtfärder till Arvidsjaur, då han varit drucken af öl och brännvin, visat sig retlig och slagit roddaren blodig och blå, om han mött motsägelse. Då bland de återfunna sakerna hvarken funnos något skarpt vapen eller någon brännvinsankare, utan allenast en tom drickskagge med surt dricka, och då de tre omkomna sista gången sågos tillsammans som vänner, tillerkändes dem samtliga hederlig begrafning genom häradsrättens dom 25 jan. 1732. G. 1) m. Gertrud Edin, dotter af pastor Daniel E. i Åsele och Magd. Rockstadia. 2) 12/3 1724 i Luleå lf. m. Anna Ekberg, bondedotter från Ersnäs i Luleå s:n, som af godt hjärta och moderligt sinnelag erbjöd styfbarnen 240 dlr och att betala dödsboets skulder, hvilket anbud antogs. Hon afled i Ersnäs 24/12 1763, 83 år g. Af barnen, samtliga i förra giftet, nämnas: Martin Granberg, vistades utrikes vid faderns död, nämnes skeppskapten 1746; Magdalena, g. m. eftertr.pastor E. Wallinder; Daniel Sigvardi, d. i Piteå 23/3 1730; Petrus Sigvardi, scolaris i Piteå skola, vistades i staden och erhöll 1740 pass för att resa till Sthm; Anna Christina, f. 1714, g. 26/3 1734 m. Lars Olofsson Læstander, expedit.-länsman i Kaskjaur, Arjeplog, änka 1782, d. 1808; Olof, f. 1719, drunknade jämte fadern 20/7 1731.

Sjul giftet seg med Gjertrud Danielsdotter Edin. Gjertrud (datter av Daniel Edin og Magdalena Rockstadia) ble født 1690 , Åsele, Sverige; døde 1724, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Skattar för Olselet, Umeå lappmark från 1711 till 1723 i Granbyn, Sorsele

Ture giftet seg med Anna Sjulsdotter. Anna døde, Granbyn, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Notater:

Sorseles första klockareHans Ersson, f omkr 1657 i Granö, Umeå lfs (AC), d 1745 i Stensund, Sorsele (AC). Klockare och profoss i Stensund, Sorsele (AC). Nybyggare på Olselet på 1680-talet.Lars-Levi och Petrus Leastadius var sonson sondotter söner till honom. Arth ur Hazelius, Skansens grundare, var sonson dotterson dotterdotter son till Hans Ersson.Egerbladh skriver: "En rad skribenter tycks vara eniga om att han var från Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) i Umeå socken, att hans hustru hette Anna Mickelsdotter och att hon härstammade från Granö". Egerbladh påpekar att ingen belagt uppgifterna i dokument, och han skriver att en forskare (som han inte namnger) har antagit att HE varit nybyggare i Tväråträsk i Sorsele. Egerbladh tillägger "Att HE var bondeson från Umeå socken förefaller att vara en mycket trovärdig uppgift. Men att söka belägg för att på han kom från Tväråträsk stöter på stora svårigheter".Egerbladh refererar också Bygdén (1923-28) som skriver att HE var svåger till komminister Henrik Lyckselius (kallas också Svenonius och Lappo och ?var äkta same"). Enligt Egerbladh heter Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter, och han v isar att HEs hustru heter Barbro Königsdotter. Då är det svårt att se svågerskapet dem emellan, menar Egerbladh.Egerbladh citerar också Læstadius (1833), som menar att Hans Ersson varit styvson till Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo (äkta same enligt Egerbladh). Till sist nämner Egerbladh en uppgiftur domboken 1706 som säger att HEs svåger var skicka ren och samen Mårten Andersson.Egerbladh skrider till verket genom att acceptera huvudantagandet att HE kom från Ume socken. Han visar att HE inte kan vara identisk med de två Hans Ersson som finns belagda i Tväråträsk,Umeå. Han belägger dock inte på något sätt att HE är från Umeå, det är bara "en mycket trovärdig uppgift". Han visar dock att det finns en möjlig svärfarskandidat till HE i Granö, Umeå. König Persson.Egerbladh lägger alltså inte fram vilka de "trovärdiga skälen" för att HE kom från Umeå. Det rör sig förmodligen delvis om följande anteckning ur Lyckelse HF bok AI:4 sid 102: "Hans Hansson klockaren d 1765 73 år gammal, son till Hans Ersson ifrån Umeå och Tväråbäck som var första klockaren i Sorsele. Hans Ersson dog 1722. Johan Hanssons broder Anders Hansson d 1781, 74 år gammal och dess hustru Barbro Laestanderd 1778, 77 år gammal (länsman Lestanders dotter ifrån Arjeplog) ." [citerat här efter Kjell-Åke Lundströms forskningsmaterial]Anteckning verkar understödjas av ortnamnen Tväråträsk (numera Tvärålund) och Tväråbäck i Umeå och ortnamnet Tväråträsk i Sorsele. Åtminstone kan man tolka den av Egerbladh citerade Sorseleforskaren på detta sätt. Egerbladh påpekar dock att Tväråträsk i Sorsele upptogs som nybygge först 1783 (60 år efte HE:s död).Anteckningen i Lycksele HF-bok är gjord efter 1778. Om vi angriper frågan från en källkritisk synpunkt bör vi rimligtvis värdera domboken från 1706 som den mest vittnesgilla. Noteringen ärskriven under HEs livstid och säger alltså att han h ar är svåger med skickaren och samen Mårten Andersson.Vi vet att HE:s hustru hette Barbro Königsdr; hon nämns i 1723 års dombok som hans änka och som moder till sonen Hans, vilken är född 1692. Det är alltså knappast genom hustrun Barbro som HE är besvågrad med Mårten Andersson. Svågerskapet m åste i stället bestå i att Hans Ersson haft en syster som som varit gift med samen Mårten Andersson.Det hände ibland att svenska bondsöner och bonddöttrar gifte sig med samer. I de kända fallen har det dock alltid varit i samband med att samen blivit bofast nybyggare. Eller känner någon till en sådan nomadiserad svensk/svenskaN Den rimlig aste tolkningen, menar jag, är att Hans Erssons själv var same, och att hans syster var gift med samen Mårten Andersson.Andra tidiga klockare inom lappmarken var samer; det gäller åtminstone Adam Christofferson i Noret (Åsele), Mårten Mårtensson i Falträsk (Lycksele) och Anders Johansson i Arvidsjaur. Dessahar blivit nybyggare i samband med att de blivit klockare. Även NilsAndersson, skattlapp på prästbordet i Lycksele, var klockare. Man kan också notera att de tre första prästerna i Sorsele var samer: Henrik Lyckselius, Lars, Rangius och Sjul Mårtensson (Granberg). Den fjärde var König Hanss on Granlund, son till HE.Enligt den näst äldsta uppgiften (Læstadius 1833) var HE styvson till samen och prästen Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo. Det är omöjligt att veta om det är Henriks kända hustru eller en annan hustru som är mor till HE i så fall. Likväl fi nner jag det slående att han enligt de äldsta källorna har både en samisk svåger och en samisk styvfar.En ytterligare uppgift som kan vara av intresse finner vi i domboken från år 1700 (här citerad efter Egerbladhs Sorselebok) där Hans Ersson vittnar om bl a julhelgen föregående år: ?att ingen Gudstiänst blef sädan den dagen af honom[Lars Rangius] hållen, utan Klåckarens Hustru har lÃÞst i Postillan, fÃœr tillstÃÞdes warande Allmoge.” Klockarens hustru ÃÞr alltså Hans Erssons hustru. Man frågar sig varför hustrun får läsa ur postillan. Jag vet inteom det fanns en samisk postilla vid denna tid, eller om det är en svensk postilla som avses. Var det för att hon var den enda som hade svenska som modersmål som Barbro Königsdotter fick läsa ur postillanN Är det någon som kan upplysa om huruvida det fanns e n samisk postilla i bruk år 1699N

Hans giftet seg med Barbro Könichsdotter 1680, Umeå, Västerbotten, Sverige. Barbro (datter av Könich Persson og Anna Olufdotter Orm) ble født 1662 , Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1745, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; ble begravet Mar 1745, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

"Begravd 1745 Mars: Gamla gumman Barbro i Stensund."