Olof Larsson Laestander

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Notater:

Efterträdde sin farfar som klockare i Arjeplog
Första nybyggare i båtsjaur, var Olof Lestander.Den exakta tidpunkten för bosättningen på Aisatvallen är omöjlig att fastställa. I husförhörslängden för åren 1772-1826 fanns dock nybygget Båtsjaur upptaget med olof, hustru och åtta barn införda. Äldsta dottern var född 1761.
Det första syneinstrumentet över nybygget i Båtsjaur är upprättat 26 oktober 1774. Där framgår det att Olof hade åker till ett tunnlands utsäde, att jordmånen bestod av grå sandmylla, att den var mycket kall och frostländig och att ängsmarkerna kunnat avkasta 52 vinterlass hö. Att det tog så lång tid som 14 år innan nybygget synades formellt berodde på att nybygget var anlagt på lappskatteland.
I och med att han förvärvat lappskatteland hade han också dispositionsrätt till området. Innebar att nybyggaren ostörd kunde börja sin nybyggarverksamhet långt innan myndigheterna uppmärksammade saken och krävde skatt också för nybygget. Troligtvis köpte Olof lappskattelandet av en same ur släkten Addak.
Gruvan i Nasafjäll hade legat öde i över hundra år när driftern återupptogs 1770. När bolaget startade sin gruvverksamhet så ansökte de om vissa privilegier, bland annnat att få uppta ett antal egna nybyggen samt skriva kontrakt med hågad person att bosätta sig på nybygget. Även nybyggare som redan etablerat sig fick finna sig i att deras nybygge blev insynat under Nasafjällbolaget. Nybygget i Båtsjaur kom att höra till den sista gruppen. 2 / 11 1781 skrev Olof kontrakt med bolaget.
Insyningen som gjordes innan kontrakten berättar lite om nybygget
Åbyggnader : En gammal förfallen Stufa, en dito kåta, ett fähus i godt stånd, ett stall sammanledes, en hölada vid fähuset, en ny stolpebod och en gammal mjölkbod.
Åker: Kring gården på alla sidor, består av fin sandmylla till tolf kappeland, dessutom finns utrymme till tu tunnlands åker. Ängar, 32 skrindland, godt husbehovsfiske och tillräckelig skog samt godt mulbete.
År 1791 överlämnade Olof en tredjedel av hemmanet till sonen Lars Olofsson Lestander.

Olof giftet seg med Anna Mårtensdotter 28 Des 1760, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Anna (datter av Mårten Turesson og Barbro Hansdatter) ble født 1731 , Gran, Sorseleholm, Västerbotten, Sverige; ble døpt Apr 1731 , Granbyn, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 1814, Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Anna Barbara Olofsdotter Laestander ble født 12 Jan 1761 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
2. Lars Olofsson Laestander ble født 1763 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
3. Mårten Olofsson Laestander ble født 1764 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
4. Olavus Olofsson Laestander ble født 1764 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
5. Adam Olofsson Laestander ble født 1766 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
6. Johan Olofsson Laestander ble født 1767 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
7. Gjertrud Margreta Olufsdotter Laestander ble født 2 Okt 1769 , Kasker, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; døde 22 Apr 1856, Båtjaur, Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
8. Brita Christina Olofsdotter Laestander ble født 1770 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.
9. David Olofsson Laestander ble født 1773 , Arjeplog, Norrbotten, Sverige.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Lensmann

Notater:

Lars Olofsson Laestander var enligt Arjeplogs förhörsbok och kommunionslängd nybyggare och länsman i Kasker. Bylund anger kontinuerlig bebyggelse i Kasker f.o.m. år 1734 då Lars Laestander kom dit. Enligt en den 28 jan 1738 undertecknad "Kyrkoräkning" signerade Lars Laestander denna med "L:L".
I dec 1743 gav han 9 riksdaler kopparmynt "af god Wilja" till kyrkan och i april 1747 har till kyrkan inkommit 3:- från Lars Laestander till tacksamhetens tekn för det Gud hulpit honom med sin lilla son i Siönöd. Den 13 juni 1782 avled "Gamle Expeditions Länsman i Kaskjaur Lars Laestander 81 år, Bröstsjuka.

Lars giftet seg med Anna Sjulsdotter Granberg 26 Mar 1734, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Anna (datter av Sjul Mårtensson Granberg og Gjertrud Danielsdotter Edin) ble født 1714 , Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 1808, Kasker, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Notater:

Notering om honom i Arjeplogs dödbok år 1765: "Klockaren i församlingen Olof Laestander dödde i sin höga ålderdom roligit och stilla sal., sedan han i denna mödosamma werlden hade lefwat i 93 år på fem weckor när. Då han förut hade anammat den hel. Nattwarden d. 3 Martii må É krafter.och sedan med Christeligit tålamod utstått sin sista sjukdom, afled han den 5 därpå klockan fyra vid pass om morgonen " Samma år skrev kyrkoherde Öhrling i Tabellverkets mortalitetstabell för Arjeplog om att klockare Laestander in i det sista hade en väl god syn att han kunde läsa utan glasögon.

Olof giftet seg med Karin Larsdotter 1700, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. Karin ble født 1683; døde 1748, Arjeplog, Norrbotten, Sverige; ble begravet Feb 1749, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

"I ´Hernösands stifts herdaminne´ av L. Bygdén (III - Uppsala 1925) finns en personskildring över Lars Rangius. Hustruns namn var Anna Eliasdotter Vacker och skall ha kommit från Umeå. Efter makens död 1717 flyttade hon med son och dotter till Norge och gifte sig i Hemnes kyrka 1719 med missionären Arvid Thuresson Bistock. De bodde i Mo i Rana. Anna Vacker dog 1748. Sonens namn och levnadsöde känner jag inget till om. Dottern hette Magdalena Larsdtr Rangia (född ca 1704, död 1739). Hon blev gift i Mo i Rana och hade sex barn. Ett antagande av flera släktforskare är att Rangius och Vacker även var föräldrar till klockaren Olof Laestanders hustru Karin Larsdotter i Arjeplog. Detta är med stor sannolikhet inte så. Karin Larsdtr anges i hfsl vara född 1685, men är sannolikt född något år tidigare. Rangius var inte prästvigd och sannolikt inte ens gift vid Karin Larsdtrs födelse. Men helt säker kan vi givetvis inte vara. Lars Rangius bör vara identisk med den ´Laurentius Andreae Rangius´ som undertecknat några handlingar daterade 1685-1688 i Västebottens läns Landsbok (se Erik Nordberg ´Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600-talet´, s. 128)." Med andra ord är det ytterst osäkert att Karin Larsdotter är dotter till Lars Rangius och Anna Eliasdotter Vacker. Vi vet inte heller det exakta året för Karin Larsdotters födelse. Enligt Arjeplogs hfsl AI: 1 var hon född 1685, men dödboken anger att hon var 65 år gammal vid sin död år 1749 vilket ger oss födelseåret 1684. Dödboken anger att Karin Larsdotter begravdes (inte dog) i februari 1749. Mina förslag är därför att Karin Larsdotters föräldrauppgifter stryks, att hennes födelseår skrivs 1684/85 eller 168(4) eller på liknande sätt samt att hennes dödsår skrivs 1748/49 eller kanske helst "begravd i februari 1749". (Carl-Oskar Lundström)

Begravdes brevid kvinnofolksbänkarna främst i kyrkan.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Pastor

Notater:

Sjul Granberg. Kyrkoherde i Arjeplog (Född lapp). Född omkring 1670 i Okänd ort. Död 1731-07-20 i Arjeplog. Dödsorsak: Drunknade. Sigvard (Sjul) Mårtenson Granberg (1719-31), född lapp i Granbyn, Sorsele s:n, befinnes år 1695 på kronans bekostnad idka studier i Umeå skola (KA). Stud. Upsala 20 aug. 1706, blef redan 1709 kapellan i sin hemsocken Sorsele. På prosten Grubbs förslag uppfördes d:nus Granberg 5 mars 1718 såsom aspirant till Arjeplogs pastorat, »fastän han intet vist Consistorio den vördnan och själf skrifvit därom, som honom föga anständigt är». Men prosten Solander i Piteå anförde betänklighet häremot, i det hans dissolute lefverne och otjänliga stränghet misshaga lapparne, hvarföre de inlagt en supplik hos landshöfdingen att få König Granlund till pastor; »i annor händelse vilja de hällre fara till Norge än lefva med en sådan själaherde». Då Granlund emellertid afböjde anbudet, utnämnde Konsist. d:nus Granberg, med stöd af Grubbs förklaring af d. 14 maj, att mot Granberg förekom väl första åren han kom till lappmarken ett och annat klagomål öfver hans orimliga manér att tvinga lapparna att gifva till kyrkan och läsa katechesen, men att han på prostens erinran rättat sig och visat större flit och beskedelighet än förr att underrätta sina åhörare i sin kristendom. Emellertid inlupo andra klagomål, särskildt från lappmarkens justitiarie Carl Sadlin, att Granberg sammanvigt hjon utan föregående afvittring, hvarför han af konsistoriet erhöll allvarsam varning. Men konsist. erkände tillika svårigheten att tillämpa K. Maj:ts förordning af 24 mars 1718 i lappmarken. En bondhustru besvärade sig öfver herr Sjul Granberg, att han genom sina förbannelser och onda önskningar skall henne stor skada tillfogat, »emedan slikt efter dess mening skall träffat dess renmakt, på hvilken hon denna tiden en tämmelig afsaknad lidit». Han tillträdde pastoratet 1 maj 1719. Vid prostsvisitationen 10 jan. 1720 lofvade pastor Granberg på anmaning af prosten Solander att böja sin dialekt efter allmänhetens språk, hvilket visar att Sorsele lappskan icke riktigt förstods här i Arjeplog. Predikningarna skulle alterneras mellan Arvidsjaur och Arjeplog. Det var under en sådan färd med båt till Arvidsjaur, som pastor Granberg, hans 12-årige son Olof och roddaren lappen Anders A:son Blöth d. 20 juli 1731 på ett ej fullt utredt sätt i närheten af Storbodan omkommo. Vissa indicier, som vid ransakningen kommo i dagen, tydde på att pastor mördat eller velat mörda roddaren, och att under striden båten kantrat och de alla drunknat. Roddaren hade nämligen, då hans döda kropp återfanns, tre djupa fingerlånga sår i ansiktet utom blånader och krossadt axelben, under det att gossens och faderns ej företedde någon åverkan. Vittnen intygade, att Granberg vid föregående båtfärder till Arvidsjaur, då han varit drucken af öl och brännvin, visat sig retlig och slagit roddaren blodig och blå, om han mött motsägelse. Då bland de återfunna sakerna hvarken funnos något skarpt vapen eller någon brännvinsankare, utan allenast en tom drickskagge med surt dricka, och då de tre omkomna sista gången sågos tillsammans som vänner, tillerkändes dem samtliga hederlig begrafning genom häradsrättens dom 25 jan. 1732. G. 1) m. Gertrud Edin, dotter af pastor Daniel E. i Åsele och Magd. Rockstadia. 2) 12/3 1724 i Luleå lf. m. Anna Ekberg, bondedotter från Ersnäs i Luleå s:n, som af godt hjärta och moderligt sinnelag erbjöd styfbarnen 240 dlr och att betala dödsboets skulder, hvilket anbud antogs. Hon afled i Ersnäs 24/12 1763, 83 år g. Af barnen, samtliga i förra giftet, nämnas: Martin Granberg, vistades utrikes vid faderns död, nämnes skeppskapten 1746; Magdalena, g. m. eftertr.pastor E. Wallinder; Daniel Sigvardi, d. i Piteå 23/3 1730; Petrus Sigvardi, scolaris i Piteå skola, vistades i staden och erhöll 1740 pass för att resa till Sthm; Anna Christina, f. 1714, g. 26/3 1734 m. Lars Olofsson Læstander, expedit.-länsman i Kaskjaur, Arjeplog, änka 1782, d. 1808; Olof, f. 1719, drunknade jämte fadern 20/7 1731.

Sjul giftet seg med Gjertrud Danielsdotter Edin. Gjertrud (datter av Daniel Edin og Magdalena Rockstadia) ble født 1690 , Åsele, Sverige; døde 1724, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Pastor

Notater:

Johan Nicolai Læstadius (1662-97), f. sannolikt 1615, son af bonden Nils Olofsson och Agatha Sjulsdotter i Lästad by, Ytterlännäs s:n i Ångermanland. Efter studier i Hsands skola och Strängnäs gymn. stud. i Upsala 11 apr. 1643, kollega i Pite skola 1651. I Hsands konsist. föredrogs 28 nov. 1661 »d:ni Joh. Læstadii, college scholæ Pithensis, åstundan och flijtige begäran att transfereras ifrå scholætiänsten till Arieflodz församblingh uthi dn Johannis Hapstadii ställe, som designatus pastor är till Råneå församblingh Res.: Hr Joh. Læstadius såsom en välförtjenter till en slik lägenhet hafver till svar att hans begäran må hafva sin framgång, så framt dn Hapstadius genom detta tillfället kommer undan».
Så blef det också och han tilltr. 1662. Till grannpräst i Silbojock hade han sin barndomsvän och kamrat Erik Petri Noræus, som äfven samtidigt varit lärare i Piteå stadsskola. Nu fingo båda tjäna i samma lappmark, där de lefde i största förtrolighet, gifte tillsammans sina döttrar och söner, som blefvo deras efterträdare, och begrofvos på samma gång i Arjeplogs kyrka af prosten Christofer Anzenius i Piteå, som uti sin likpredikan tillämpade på dem 2 Sam. 1: 23: Saul och Jonathan, ljuflige och täcke medan de lefde, äro också icke åtskilde i döden. Prosten Högström fäller om dem omdömet: »De voro de första, som med nit och efter tryck begynte omvändelseverket i Piteå lappmark. Deras namn varar ännu på dessa orter i åminnelse och deras säd i välsignelse.» Denna utsago fr. 1748 gäller ännu i dag som är, och släktstammarna Læstadius och Fjellström visa fortfarande en märklig lifskraft och fläta sina talrika grenar tillsammans som förr i lappmarken. Enligt anteckning i Arjeplogs kyrkobok afled denne Læstadiska släktens stamfar 13 (ej 10) mars 1697, anno ætatis 83.

Johan giftet seg med Anna Andersdotter Brenholm 26 Des 1659, Piteå, Norrbotten, Sverige. Anna (datter av Anders Larsson Huller og Sara Nilsdotter Rehn) ble født 1630 , Öjebyn, Piteå, Norrbotten, Sverige; døde 1729, Arjeplog, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Vid Tinget i Piteå 1729-03-31 redogjorde hennes son Klockaren Anders Lestander för hennes släktförhållanden. Två av hennes bröder benämns där Brenholm, men hon kallas enbart Anna Andersdotter. Källa: Norrbottens dombok nr 10, fol. 789, RA.

Andre kilder angir hennes far som Olof Nilsson Brän-Isulavius f.1575 Brändön i Luleå Kyrkehede i Bygdeå

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde i Åsele.

Notater:

Daniel Edin (1701-08), f. på 1650-talet i Junsele s:n, son till bonden Salomon Danielsson i byn Eden. Intogs i Hsands gymn. 1676 och blef stud. i Åbo 1680. Han förordnades år 1687 i juli att uppehålla gudstjänsten i Jockmock som vikarie för den oduglige Andreas Marci Grubb, utn. våren 1693 till komm. i Åsele och bosatte sig här. Vid sammanträde i Hsands domkapitel 18 sept. 1693 taltes om »Orsilla lappmark, som nu blifvit enskildt pastorat, om dn. Edin, som blef dit förordnad i våras, kan anförtros att sittia pastor. Därtill svarades af hr præsule, att han ingalunda vore duglig, och tycker man kunna taga någon allvarsam kaplan, som både unger vore och kunde resa kring i kotterne att förhöra lappallmogen i deras christendom och till gudeligit lefverne förmana och således i dess ställe sättia Edin igen. Præsul tyckte dn. Hambrin vara lämplig, men då får dn. Edin intet rum, och ingen kan taga honom derifrån med mindre han får någon annan lägenhet igen; oansedt han icke fått fullmakt, så blef han lijkwisst förvissad om tjensten förrän denna ordningen om pastoraten kom. Mr Chr. Anzenius (då design. khde i Piteå) begär, att hans fader må få söka K. M:jt att behålla Orsilla till annexa under sitt pastorat Anundsjö nu som tillförne, det hr præsul gerna medgaf, om han kan något vinna.» Efter Beckii död erhöll Edin emellertid pastoratet år 1701, men afled redan 26 november 1708.

Daniel giftet seg med Magdalena Rockstadia. Magdalena (datter av Petrus Erici Rockstadia og Kristina Johansdotter Sidenia) ble født 1660 , Resele, Rösta, Sverige; døde 1734, Åsele, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Hennes man Daniel Edin, hade förtänktsamt nog försett Magdalena (Malen) med nybygget Söråsle, men naturligtvis kunde det inte ge tillräcklig bärgning åt henne och de många barnen, när nådåren tog
slut. Hon slog sig därför på handel med samerna, något som ännu kunde vara mycket lönande. De kallade henne "Glicken", ibland också "Rödbroka", då hon kom klädd i röda klädesbyxor till
"Brännvinshällan" för att göra affärer med dem." Hennes varor bestod i tobak, brännvin, eldstål, flinta, syringar och nålar, deras varor var torrfisk, notsimmor och vrilskålar. Och detta berÀ¿ttas ännu efter hundra år. Hon tog även emot pärlor, som ännu kunde fiskas ur Gide- och Lögdeälvarna, för avsalu söderut. att handeln varit inkomst bringande och hon själv en generös natur, visar hennes frikostiga penninggåvor till kyrkan, som hon också förärade "en psalmbok in octavo".