Hans Hansson

Notater:

Upptagen i Erik Biurs förteckning över de lappar i Västerbotten som betalar skatt till Kungl.Majt. och Kronan av år 1723: Granbyen Klockaren Hans Ersson död sonen Hans Hansson skattar. Marginalanteckning i Lycksele HF bok AI:4 sid 102 Gausträsk el Örnäs: Vid sonen Johan Hansson 1730 Hans Hansson klockaren död 1765 73 år gammal, son till Hans Ersson ifrån Umeå och Tväråbäck som var första klockaren i Sorsele. Hans Ersson dog 1722. Johan Hanssons broder Anders Hansson död 1781, 74 år gammal och dess hustru Barbro Laestander död 1778, 77 år gammal (länsman Lestanders dotter ifrån Arjeplog).

Hans giftet seg med Anna Mårtensdotter 18 Jan 1721, Falträsk, Lycksele, Sverige. Anna (datter av Mårten Mårtenson og Karin Mårtensdotter) ble født 1694 , Falträsk, Lycksele, Sverige; døde 14 Mai 1765, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Katarina Hansdotter ble født 24 Jan 1724 , Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 16 Feb 1804, Sorseleholm, Sorsele, Västerbotten, Sverige.
2. Erik Hansson ble født Jan 1728 , Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 15 Feb 1804, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige.
3. Johan Hansson ble født 10 Mar 1730 , Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 13 Jul 1811, Örnäs, Sorsele, Västerbotten, Sverige.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Klokker

Notater:

Sorseles första klockareHans Ersson, f omkr 1657 i Granö, Umeå lfs (AC), d 1745 i Stensund, Sorsele (AC). Klockare och profoss i Stensund, Sorsele (AC). Nybyggare på Olselet på 1680-talet.Lars-Levi och Petrus Leastadius var sonson sondotter söner till honom. Arth ur Hazelius, Skansens grundare, var sonson dotterson dotterdotter son till Hans Ersson.Egerbladh skriver: "En rad skribenter tycks vara eniga om att han var från Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) i Umeå socken, att hans hustru hette Anna Mickelsdotter och att hon härstammade från Granö". Egerbladh påpekar att ingen belagt uppgifterna i dokument, och han skriver att en forskare (som han inte namnger) har antagit att HE varit nybyggare i Tväråträsk i Sorsele. Egerbladh tillägger "Att HE var bondeson från Umeå socken förefaller att vara en mycket trovärdig uppgift. Men att söka belägg för att på han kom från Tväråträsk stöter på stora svårigheter".Egerbladh refererar också Bygdén (1923-28) som skriver att HE var svåger till komminister Henrik Lyckselius (kallas också Svenonius och Lappo och ?var äkta same"). Enligt Egerbladh heter Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter, och han v isar att HEs hustru heter Barbro Königsdotter. Då är det svårt att se svågerskapet dem emellan, menar Egerbladh.Egerbladh citerar också Læstadius (1833), som menar att Hans Ersson varit styvson till Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo (äkta same enligt Egerbladh). Till sist nämner Egerbladh en uppgiftur domboken 1706 som säger att HEs svåger var skicka ren och samen Mårten Andersson.Egerbladh skrider till verket genom att acceptera huvudantagandet att HE kom från Ume socken. Han visar att HE inte kan vara identisk med de två Hans Ersson som finns belagda i Tväråträsk,Umeå. Han belägger dock inte på något sätt att HE är från Umeå, det är bara "en mycket trovärdig uppgift". Han visar dock att det finns en möjlig svärfarskandidat till HE i Granö, Umeå. König Persson.Egerbladh lägger alltså inte fram vilka de "trovärdiga skälen" för att HE kom från Umeå. Det rör sig förmodligen delvis om följande anteckning ur Lyckelse HF bok AI:4 sid 102: "Hans Hansson klockaren d 1765 73 år gammal, son till Hans Ersson ifrån Umeå och Tväråbäck som var första klockaren i Sorsele. Hans Ersson dog 1722. Johan Hanssons broder Anders Hansson d 1781, 74 år gammal och dess hustru Barbro Laestanderd 1778, 77 år gammal (länsman Lestanders dotter ifrån Arjeplog) ." [citerat här efter Kjell-Åke Lundströms forskningsmaterial]Anteckning verkar understödjas av ortnamnen Tväråträsk (numera Tvärålund) och Tväråbäck i Umeå och ortnamnet Tväråträsk i Sorsele. Åtminstone kan man tolka den av Egerbladh citerade Sorseleforskaren på detta sätt. Egerbladh påpekar dock att Tväråträsk i Sorsele upptogs som nybygge först 1783 (60 år efte HE:s död).Anteckningen i Lycksele HF-bok är gjord efter 1778. Om vi angriper frågan från en källkritisk synpunkt bör vi rimligtvis värdera domboken från 1706 som den mest vittnesgilla. Noteringen ärskriven under HEs livstid och säger alltså att han h ar är svåger med skickaren och samen Mårten Andersson.Vi vet att HE:s hustru hette Barbro Königsdr; hon nämns i 1723 års dombok som hans änka och som moder till sonen Hans, vilken är född 1692. Det är alltså knappast genom hustrun Barbro som HE är besvågrad med Mårten Andersson. Svågerskapet m åste i stället bestå i att Hans Ersson haft en syster som som varit gift med samen Mårten Andersson.Det hände ibland att svenska bondsöner och bonddöttrar gifte sig med samer. I de kända fallen har det dock alltid varit i samband med att samen blivit bofast nybyggare. Eller känner någon till en sådan nomadiserad svensk/svenskaN Den rimlig aste tolkningen, menar jag, är att Hans Erssons själv var same, och att hans syster var gift med samen Mårten Andersson.Andra tidiga klockare inom lappmarken var samer; det gäller åtminstone Adam Christofferson i Noret (Åsele), Mårten Mårtensson i Falträsk (Lycksele) och Anders Johansson i Arvidsjaur. Dessahar blivit nybyggare i samband med att de blivit klockare. Även NilsAndersson, skattlapp på prästbordet i Lycksele, var klockare. Man kan också notera att de tre första prästerna i Sorsele var samer: Henrik Lyckselius, Lars, Rangius och Sjul Mårtensson (Granberg). Den fjärde var König Hanss on Granlund, son till HE.Enligt den näst äldsta uppgiften (Læstadius 1833) var HE styvson till samen och prästen Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo. Det är omöjligt att veta om det är Henriks kända hustru eller en annan hustru som är mor till HE i så fall. Likväl fi nner jag det slående att han enligt de äldsta källorna har både en samisk svåger och en samisk styvfar.En ytterligare uppgift som kan vara av intresse finner vi i domboken från år 1700 (här citerad efter Egerbladhs Sorselebok) där Hans Ersson vittnar om bl a julhelgen föregående år: ?att ingen Gudstiänst blef sädan den dagen af honom[Lars Rangius] hållen, utan Klåckarens Hustru har lÃÞst i Postillan, fÃœr tillstÃÞdes warande Allmoge.” Klockarens hustru ÃÞr alltså Hans Erssons hustru. Man frågar sig varför hustrun får läsa ur postillan. Jag vet inteom det fanns en samisk postilla vid denna tid, eller om det är en svensk postilla som avses. Var det för att hon var den enda som hade svenska som modersmål som Barbro Königsdotter fick läsa ur postillanN Är det någon som kan upplysa om huruvida det fanns e n samisk postilla i bruk år 1699N

Hans giftet seg med Barbro Könichsdotter 1680, Umeå, Västerbotten, Sverige. Barbro (datter av Könich Persson og Anna Olufdotter Orm) ble født 1662 , Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1745, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; ble begravet Mar 1745, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

"Begravd 1745 Mars: Gamla gumman Barbro i Stensund."

Notater:

drunknade 1667 i Granön 5, Umeå lfs. (AC).

Erik giftet seg med Barbro Simonsdotter. Barbro (datter av Simon Olofsson og Malin Matsdotter) ble født 1617 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Bonde i Klabböle,sedan Granön. Nämnd 1671-1708, Granön, Umeå landsf. Efterträdde Erik Persson i Granön. DB 1671 9/1: Striden om Fahlträsket tas upp första gången. König Persson i Granön mot Nils Andersson från Umbyn (lapp). 1705 Lyckseletinget Könik Persson och Anders Nilsson i Kussjön hade fiskat i Falträsket, Järvträsket, Lappträsket, Mörttjärn, Grubbtjärna, Långtjärna och Klaawattotierna, 6, 7 och 8 mil från Granön belägna. DB 1708 20/1: Vittnar om Höghedsbron, som han säg er tillhört Stärkesmark. Gift 1:o mede efterföljande ana. Gift 2:a gången med Birgitta Jonsdotter (Leif Boström)

Könich giftet seg med Anna Olufdotter Orm. Anna (datter av Olof Svensson Orm og Barbro Håkansdotter) ble født 1625 , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Enligt Algot Walfridsson hette Barbro Königsdotters moder Brita Olofsdotter (inga kända föräldrar eller andra uppgifter än namnet i hans anteckningar)Enligt Leif Boström (LB) heter hon Anna Olofsdotter och han nämner att enligt Tyko Lundkvist heter hon Anna Axelsdotter Orm och var dotter till Axel Olofsson Orm. Robert Edlund (RE) anger även han att hon heter Anna Axelsdotter Orm och var dotter till Axel Olofsson Orm (regementsfältskär i Klabböle Umeå lfs) och Barbro Platin. RE anger vidare att Axel Olofssons föräldrar heter Olof Svensson Orm (regementsfältskär i Klabböle Umeå lfs) och Barbro Håkansdotter

Kallades "hora" av Olof Simonssons hustru. Denna fick böta 3 marker efter 43 kapitlet i tingsbalken och hustru Anna förklarades fri från ryktet. Källa: Brömster, Släkten 2/2000.

Notater:

Nevnes 1635-55

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Bonde och Birkarl

Notater:

Birkarl, Bonde,Var en av elva birkarlar som hade kunglig fullmakt att vara handelsmän inom Umeå lappmark. 1606 fick Simon enligt kunglig fullmakt rätt att vara handelsman inom Umeå lappmark. Vinterting 10 november 1608 Blir frikänd från ett horsmål "Simon Olsson I Grenön är kommit i ryckte för sin legopiga Anna och haffwer sig så händt på en tijd om sommaren när Simon war i engen, och hans dräng Christiern med honom, sampt en annan piga, och om nattena lågh de alle fyre tillhopa in i ett höö lodh, och som ther kom mykit miugh in i ladunn: gick Simon uth och lade sigh wijdh eld staden och straxt kommo både pigorne effter honom, och sade sigh icke willia liggia quar hoss drängen: det drängen mykit förtrööt: och när han kom hem till sijn maath moder sade han till hänne: Iagh weet icke huru till ståår; att pigorna willia så gerna liggia hoos huusbonden, och han får väl liggia hos dem men icke iagh, och der aff wart Simons hustru wredh på förbemälde piga och sade till hänne: gack fanden i wall thin koos hädan: ty du tör giffua orsaack att mijn man kommer uthij ondt ryckte för din slem särks skull. Sädan steltes hans dräng Christier in för rätta sampt pigan, och i åthskillige förhör berettade det samma så gick det till som förbemält är, och sade drängen, att samma Anna giorde altigh narr och giäck utaff honom: Derföre sade han till sijna maathmoder: lätt Anna gåå och walla booskap, och intet föllia oss till arbets, men ingen lijknelse till någon gierning haffuer iagh förnummit. Hustrun gav mannen fri från all misstanke.

Simon giftet seg med Malin Matsdotter. Malin (datter av Mats Andersson) døde, Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Regementfetskjerer

Notater:

Under medeltiden började barberare, vid sidan av sin egentliga verksamhet, även utöva kirurgi och denna verksamhet fick snart ordnade former med bildandet av egna skrån och formell utbildning. Det började i södra Europa, men redan omkring 1500 fanns i Norden etablerade skrån med de vanliga graderna lärling, gesäll och mästare för vilka formella prov avlades. Det fanns ett behov hos befolkningen av dessa tjänster och antalet medicinskt utbildade läkare var mycket litet. Speciellt under de många krigen på 1500–1800-talen blev efterfrågan på kirurgi (amputationer, böldskärning etcetera) särskilt stor. Från början av 1800-talet blev de vetenskapligt utbildade läkarna med kirurgisk kunskap fler och denna utbildning tog successivt över från skråväsendets, men utövarna behöll den etablerade yrkestiteln fältskär, även utanför militära sammanhang.
I Sverige var den hantverksorganiserade utbildningen erkänd och övervakad av Medicinalstyrelsen, men efter den 31 mars 1898 har inga prov avlagts och i dag finns inte yrket längre i Sverige. Det finns dock ännu i flera länder en formell, vetenskapligt grundad, högre utbildning till fältskär och även yrkestiteln är oförändrad. Verksamheten är begränsad till mindre kirurgiska ingrepp och ett mindre omfattande medicinskt arbetsfält än det som täcks av läkarkåren. En annan gammal titel för fältskär var bardskärare efter tyskans bart = skägg. En gammal kvarleva från tiden då kirurger var hantverkare och läkare var akademiskt utbildade finns än i dag i England där kirurgläkare ofta tilltalas Mister och övriga läkare med Doctor.

Utbildningen för fältskäryrket var mycket bristfällig. Fick man ett godkännande fick man titeln och börja utföra ganska avancerade kirurgiska ingrepp. En fältskär betraktades som herreman och hade därför rätt att bära spänne på skorna, bära värja och ha sin huvudbonad kvar på huvudet medan han arbetade.
År 1663 fanns det 8 svenska och 12 utländska läkare i Sverige, så det fanns alltså en stor arbetsmarknad för fältskärer. De var organiserade som ett hantverkarskrå med ålderman, mästare, gesäller och lärlingar.
Under den tiden fick fältskärer mycket stor erfarenhet och blev ofta lika duktiga som utbildade kirurger. På slagfälten transporterade fältskären sitt ”sjukhus” på en kärra. Han hade knivar, sågar, kultänger, lavemangsspruta, kompresser, tång för tandutdragning samt opium och honung. Opium användes och används fortfarande för att få fram morfin.
Under fredens tid var det praktiskt taget omöjligt att överleva på bara rakning och klippning så därför var det inte helt ovanligt att fältskären tillsammans med barberaren kombinera sin verksamhet med andra tjänster ute på landsbygden.
Militärkirurger följde redan under medeltiden arméerna i fält, såsom t. ex. under Ludvig den heliges korståg. Efter konciliet i Le Mans 1274, som genom bullan "Ecclesia abhorret a sanguine" förbjöd de munkordnar, hvilka dessförinnan befattat sig med kirurgi, att vidare utöfva densamma, bildade fältskärer, badare och bardskärare (fältbarberare) ett eget skrå, hvilket sedermera egde betydlig användning både i fred och i fält. I Sverige fanns ett bardskärareämbete redan under katolska tiden. Enligt reglemente, utfärdadt af Johan III 1571, skulle detta ämbete anskaffa erforderliga fältskärer åt armén och flottan. Redan 1613 finnas fältskärer upptagna i svenska regementenas stater, och under trettioåriga kriget skulle vid hvarje fotregemente anställas en regements- och fyra kompanibarberare. Största delen af dessa voro tyskar, vanligen med ringa underbyggnad, men stundom med en viss vana vid sårbehandling. 1717 förändrades barberareämbetet till en kirurgisk societet, som dock ej synes hafva verkat någon synnerlig förbättring vid utbildandet af fältskärer. Under Adolf Fredriks regering inrättades väl i Stockholm en profession i anatomi och kirurgi, i hvilka ämnen undervisning skulle meddelas fältskärerna, men till följd af deras låga aflöning och underordnade ställning ville bildade personer endast undantagsvis egna sig åt yrket. 1797 uppdrogs åt Collegium medicorum att ombesörja läkarevården för armén och flottan, men först efter 1809, sedan helsovårdens betydelse blifvit mera insedd, försågos de med egentliga läkare. -- Fältskärerna, hvilka numera ej äro afsedda att användas vid hären, utan att bland allmänheten utöfva den s. k. lilla kirurgien, skola aflägga stadgade prof för vinnande af yrkets utöfning och stå under medicinalstyrelsens och vederbörande stadsläkares inseende. -- Inom ryska hären utgöres den lägre sanitetspersonalen ännu af fältskärer. I aflägsna trakter, der utbildade läkare ej kunna finna utkomst, lemna de äfven läkarebiträde. De utbildas vid särskilda fältskärsskolor, kommenderas derefter till en treårig kurs vid militärsjukhus och anställas sedermera vid armén, der deras antal beräknas till 6 för hvarje bataljon.

Olof giftet seg med Barbro Håkansdotter. Barbro døde, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]