Barbro Könichsdotter

Notater:

"Begravd 1745 Mars: Gamla gumman Barbro i Stensund."

Barbro giftet seg med Hans Ersson 1680, Umeå, Västerbotten, Sverige. Hans (sønn av Erik Persson og Barbro Simonsdotter) ble født 1657 , Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 23 Feb 1722, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Hans Hansson ble født 1692 , Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 14 Mai 1765, Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige.
2. Barbro Hansdatter ble født 1701 , Stensund, Sorsele, Västerbotten, Sverige; døde 1763, Gargnäs, Sorsele, Västerbotten, Sverige.

Notater:

Bonde i Klabböle,sedan Granön. Nämnd 1671-1708, Granön, Umeå landsf. Efterträdde Erik Persson i Granön. DB 1671 9/1: Striden om Fahlträsket tas upp första gången. König Persson i Granön mot Nils Andersson från Umbyn (lapp). 1705 Lyckseletinget Könik Persson och Anders Nilsson i Kussjön hade fiskat i Falträsket, Järvträsket, Lappträsket, Mörttjärn, Grubbtjärna, Långtjärna och Klaawattotierna, 6, 7 och 8 mil från Granön belägna. DB 1708 20/1: Vittnar om Höghedsbron, som han säg er tillhört Stärkesmark. Gift 1:o mede efterföljande ana. Gift 2:a gången med Birgitta Jonsdotter (Leif Boström)

Könich giftet seg med Anna Olufdotter Orm. Anna (datter av Olof Svensson Orm og Barbro Håkansdotter) ble født 1625 , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde, Granö, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Enligt Algot Walfridsson hette Barbro Königsdotters moder Brita Olofsdotter (inga kända föräldrar eller andra uppgifter än namnet i hans anteckningar)Enligt Leif Boström (LB) heter hon Anna Olofsdotter och han nämner att enligt Tyko Lundkvist heter hon Anna Axelsdotter Orm och var dotter till Axel Olofsson Orm. Robert Edlund (RE) anger även han att hon heter Anna Axelsdotter Orm och var dotter till Axel Olofsson Orm (regementsfältskär i Klabböle Umeå lfs) och Barbro Platin. RE anger vidare att Axel Olofssons föräldrar heter Olof Svensson Orm (regementsfältskär i Klabböle Umeå lfs) och Barbro Håkansdotter

Kallades "hora" av Olof Simonssons hustru. Denna fick böta 3 marker efter 43 kapitlet i tingsbalken och hustru Anna förklarades fri från ryktet. Källa: Brömster, Släkten 2/2000.

Notater:

Nevnes 1635-55

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Regementfetskjerer

Notater:

Under medeltiden började barberare, vid sidan av sin egentliga verksamhet, även utöva kirurgi och denna verksamhet fick snart ordnade former med bildandet av egna skrån och formell utbildning. Det började i södra Europa, men redan omkring 1500 fanns i Norden etablerade skrån med de vanliga graderna lärling, gesäll och mästare för vilka formella prov avlades. Det fanns ett behov hos befolkningen av dessa tjänster och antalet medicinskt utbildade läkare var mycket litet. Speciellt under de många krigen på 1500–1800-talen blev efterfrågan på kirurgi (amputationer, böldskärning etcetera) särskilt stor. Från början av 1800-talet blev de vetenskapligt utbildade läkarna med kirurgisk kunskap fler och denna utbildning tog successivt över från skråväsendets, men utövarna behöll den etablerade yrkestiteln fältskär, även utanför militära sammanhang.
I Sverige var den hantverksorganiserade utbildningen erkänd och övervakad av Medicinalstyrelsen, men efter den 31 mars 1898 har inga prov avlagts och i dag finns inte yrket längre i Sverige. Det finns dock ännu i flera länder en formell, vetenskapligt grundad, högre utbildning till fältskär och även yrkestiteln är oförändrad. Verksamheten är begränsad till mindre kirurgiska ingrepp och ett mindre omfattande medicinskt arbetsfält än det som täcks av läkarkåren. En annan gammal titel för fältskär var bardskärare efter tyskans bart = skägg. En gammal kvarleva från tiden då kirurger var hantverkare och läkare var akademiskt utbildade finns än i dag i England där kirurgläkare ofta tilltalas Mister och övriga läkare med Doctor.

Utbildningen för fältskäryrket var mycket bristfällig. Fick man ett godkännande fick man titeln och börja utföra ganska avancerade kirurgiska ingrepp. En fältskär betraktades som herreman och hade därför rätt att bära spänne på skorna, bära värja och ha sin huvudbonad kvar på huvudet medan han arbetade.
År 1663 fanns det 8 svenska och 12 utländska läkare i Sverige, så det fanns alltså en stor arbetsmarknad för fältskärer. De var organiserade som ett hantverkarskrå med ålderman, mästare, gesäller och lärlingar.
Under den tiden fick fältskärer mycket stor erfarenhet och blev ofta lika duktiga som utbildade kirurger. På slagfälten transporterade fältskären sitt ”sjukhus” på en kärra. Han hade knivar, sågar, kultänger, lavemangsspruta, kompresser, tång för tandutdragning samt opium och honung. Opium användes och används fortfarande för att få fram morfin.
Under fredens tid var det praktiskt taget omöjligt att överleva på bara rakning och klippning så därför var det inte helt ovanligt att fältskären tillsammans med barberaren kombinera sin verksamhet med andra tjänster ute på landsbygden.
Militärkirurger följde redan under medeltiden arméerna i fält, såsom t. ex. under Ludvig den heliges korståg. Efter konciliet i Le Mans 1274, som genom bullan "Ecclesia abhorret a sanguine" förbjöd de munkordnar, hvilka dessförinnan befattat sig med kirurgi, att vidare utöfva densamma, bildade fältskärer, badare och bardskärare (fältbarberare) ett eget skrå, hvilket sedermera egde betydlig användning både i fred och i fält. I Sverige fanns ett bardskärareämbete redan under katolska tiden. Enligt reglemente, utfärdadt af Johan III 1571, skulle detta ämbete anskaffa erforderliga fältskärer åt armén och flottan. Redan 1613 finnas fältskärer upptagna i svenska regementenas stater, och under trettioåriga kriget skulle vid hvarje fotregemente anställas en regements- och fyra kompanibarberare. Största delen af dessa voro tyskar, vanligen med ringa underbyggnad, men stundom med en viss vana vid sårbehandling. 1717 förändrades barberareämbetet till en kirurgisk societet, som dock ej synes hafva verkat någon synnerlig förbättring vid utbildandet af fältskärer. Under Adolf Fredriks regering inrättades väl i Stockholm en profession i anatomi och kirurgi, i hvilka ämnen undervisning skulle meddelas fältskärerna, men till följd af deras låga aflöning och underordnade ställning ville bildade personer endast undantagsvis egna sig åt yrket. 1797 uppdrogs åt Collegium medicorum att ombesörja läkarevården för armén och flottan, men först efter 1809, sedan helsovårdens betydelse blifvit mera insedd, försågos de med egentliga läkare. -- Fältskärerna, hvilka numera ej äro afsedda att användas vid hären, utan att bland allmänheten utöfva den s. k. lilla kirurgien, skola aflägga stadgade prof för vinnande af yrkets utöfning och stå under medicinalstyrelsens och vederbörande stadsläkares inseende. -- Inom ryska hären utgöres den lägre sanitetspersonalen ännu af fältskärer. I aflägsna trakter, der utbildade läkare ej kunna finna utkomst, lemna de äfven läkarebiträde. De utbildas vid särskilda fältskärsskolor, kommenderas derefter till en treårig kurs vid militärsjukhus och anställas sedermera vid armén, der deras antal beräknas till 6 för hvarje bataljon.

Olof giftet seg med Barbro Håkansdotter. Barbro døde, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Bonde från 1592 i Kussjön, Umeå landsförs (Västerbotten).
Nämnd 1595-1614 i Kussjön, Umeå lfs.
Nämnd 1615-1634 i Granön, Umeå lfs.
Vad gäller bröderna Mattsson i Kussjö/Granö så stödjer jag mig inte på domstolsprotokoll. Det finns dock andra källor som kan ge en del ledtrådar. Fadern till bröderna Per, Anders och Josef var Matts Persson som förekommer i Kussjö redan 1592. Från 1615 börjar hans namn också förekomma i Granö. Att det är samme person visar rannsakningsprotokollet 1621 (Älvsborgs lösen). Mats Persson är där uppförd för sitt eget hemman i Kussjö men det är tillagt att han också brukar Olof Perssons hemman i Granön. Han ersätts i Granön av först Anders Mattsson och därefter Per Mattsson. I Kussjön finns sen Anders Mattsson och knekten Josef Mattsson. Var dessa då söner till Matts Persson? I roteringsrullorna 1621 och 1623 under Kussjö noteras Mats Persson och hans söner Anders och Per Mattsson. Josef Mattsson skrivs ut som knekt 1631 för Granö. 1639 noteras att han utgått för sin broder Anders Mattsson i Kussjö.