Barbro Platin

Familie/Ektefelle/partner: Axel Olofsson, Orm. Axel (sønn av Olof Svensson Orm og Barbro Håkansdotter) ble født 1640 , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1671, Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

1. Anna Axelsdotter Orm ble født , Klabböle, Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 1740, Altaware, Lycksele, Sverige.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde/Prost, Umeå 1619-1645

Notater:

Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.

Olaus giftet seg med Magdalena (Malin) Zackrisdotter 1625, Umeå, Västerbotten, Sverige. Magdalena (datter av Zacharias Jonae og Magdalena Engelbrektsdotter Bure) ble født 1 Sep 1604 , Umeå, Västerbotten, Sverige; døde 24 Sep 1689, Umeå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

I anseende till mannens i Guds församling gjorda långliga och flitiga tjänst och de många barn, som den efterlefvande änkan skulle hålla vid akademien, beviljades henne frihet å ett skattehemman i Baggböle om 1 17/32 mantal gen. kgl. bref 2/5 1649.

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde

Notater:

Fil.mag.i Tyskland, Rektor i Gävle 1578-1579. Kyrkoherde i Njurunda 1581-94 i Umeå 1594-1607

"Afsatt från rektoratet i Gefle på Trivialskolan på grund af sin vägran att underskrifva liturgien 1577, lefde ett par år utan tjänst i Gefle, men erhöll, som det säges, på bemedling af sedermera ärkebiskop P.Kenicius (se nedan) , kyrkoherdebefattningen i Njurunda 1580; uppbar fr. 1581 genom kgl. br. 3 febr. 1579 2 pd korn spl.; undert. ss. prost öfver Medelpad. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593 samt blef i apr. 1594 khde i Umeå."
"Gestricius, Petrus Olai. Levde 1580 i Njurunda. Levde 1594 i Umeå. Kyrkoherde. Född i Gefle. Död 1607. F. i Gefle, där fadern Olof Mårtensson var rådman. I stadens för sin tid utmärkta skola erhöll sonen förmodligen sin första utbildning, och efter att i Tyskland vunnit magistergraden förordnades han år 1570 till rektor i samma skola. Denna tjänst miste han emellertid 1577 på grund av sin vägran att underskrifva Johan III:s liturgi och skall t.o.m. en tid hållits i fängsligt förvar å Stockholms slott. Efter frigifvningen tillbragte han några år utan anställning, troligen i Gefle, under armod och betryck, sysselsatt med jordbruk, och höll enligt sägen själf på med att plöja åkern, då med en enspännare år 1580 öfverbringade honom kgl. fullmakt som kyrkoherde i Njurunda pastorat.
Såsom sådan och tillika prost i Medelpad undertecknar han Upsala mötes beslut 1593. För sina stora gåfvor och berömliga förhållande blef han efter 14 års verksamhet i denna lilla församling kallad till "den förnemblige och widhberöde Umeå församling" I Upsala Domkapitels protokoll 1 mars 1594 heter det: "De pastore Umensi conclusum est, ut dn Petrus Olavi Gestricius eo mittatur primo quoque tempore". Han tillträdde i april samma år och verkade här med högsta beröm, till dess han saligen ändade sina dagar 1607." Var far till rektorerna Niurenius (Alf Uddholms Gevaliensis, sid 29)

Petrus giftet seg med Malin Nilsdotter. Malin (datter av Nils Björnsson) ble født 1545 , Gävle, Sverige; døde 1624, Luleä, Norrbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde, Själevad 1613-1638

Notater:

Född i Själevad. Kyrkoherde. Zacharias Jonæ (1613-38) var kapellan i församlingen 1593, då han undertecknade Upsala mötes beslut. Khde i Nora 1609-13, tillträdde Själevads pastorat sistn. år och utgaf lösen för Älfsborg åren 1613-18. Genom kgl. br. 12 nov. 1629 fick han ett hemman i Hörnett fritt från utlagor. Nämnes prost åtminstone från 1633 till sin död. Han afled 1638, dagen är ej känd, men 25 maj anförde ärkebiskopen i domkapitlet, att dn. Zacharias i Själavadh hafver före sin död skrifvit, begärandes, att hans måg M. Laur. Agrelius måtte succedera honom icke allenast till giellet, utan ock till præposituram, hvilket togs uti betänkande.G. m. Malin Engelbrechtsdotter Bure, f. 1/10 1581, företrädarens dotter. Hon köpte 2 säll. jord i Öfversjäla 1648 och skall ha lefvat ända till 1668. Barnen togo namnet Bureus efter henne.Barn: Johannes Bureus, f. 6/4 1598, stud. 1616; Jonas, f. 16/8 1599, sacellan här, sedan khde i Arnäs; Lisbeth, f. 7/9 1601, g. m. borgmäst. Olof Abrahamsson i Hsand; Malin, f. 1/9 1604, g. m. prosten Olof Niurenius i Umeå; Margareta, f. 20/6 1611 i Nora, g. m. khde Agrelius, faderns efterträdare.(BYGDENS HERDAMINNE) .

Zacharias giftet seg med Magdalena Engelbrektsdotter Bure 1598, Själevad, Örnsköldsviks, Sverige. Magdalena (datter av Engelbert Laurentii Bure og Elisabet Andersdotter) ble født 1 Okt 1581 , Säbro, Härnösand, Västernorrland, Sverige; døde 1668, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Hon köpte jord i Översjäla 1648 Barnen kallade sig Bureus efter henne. Källor: Boken om Säbrå

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Rådman i Gävle

Olof giftet seg med Karin Andersdotter Grubb. Karin (datter av Anders Persson Grubb og Mariet Jakobsdotter Bure) ble født 1501 , Grubbe, Umeä, Västerbotten, Sverige; døde, Gävle, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Borgmästare

Notater:

Nils Björnsson. Borgmästare i Gävle. Borgmästare åren 1578, 1583-85, 1587, 1593, 1595. Levde ännu 1598. Rådman i Gävle 1573. Borgmästare 1583. Köpte en tomt 1576 av Lasse Jonssons arvingar, som låg vid Långgatan vid lilla ån söder om dess egen gård och Pehr skomakares. Var näste granne till Matts Ålenning, i lag med vilken han nästa år 1576 köpte en tomt tilll bägge deras lägenhet av Lars Andersson och dess broder Mårten Andersson söder om sin gård vid Långgatan vid lilla ån. Sålde 1596 den 5 maj en gård med sjöbod åt Olof Persson köpsvend för 5 skitt plåtekoppar. Köpte 1597 en vret av Mårten Larsson Borgare i Gävle belägen vid Mårdänge i Hille sn.
En dotter till Nils Björnsson i Gävle. Margareta Nilsdotter var gift första gången med Jacob van Gandersen, andra gången med kyrkohere i Wahlbo Måns Östensson Rålamb död 1601, som förut hette Anna Andersdotter, företrädaren Andreas Ericii dotter, och 3 ggr med Enevald Persson. (Se Anreps ättertavlor III.579).

Andre Hendelser og Egenskaper:

• Yrke: Kyrkoherde, Luleå 1613-1621

Notater:

Blev adlad 1624
Fungerade som pastor redan 1571 i Säbrå hos sin fader, eftersom fadern hade en begynnande ohälsa. De hemman som Gustav Vasa omhändertagit lät Johan III nu avyttra med bördsrätt åt pålitliga präster. Engelbertus kunde sålunda lösa till sig 13 1/2 Seland i Järsta, 5 Seland i Lägdom, 2 Seland i Lindom och 2 1/2 Seland i Muggärd, allt för en köpeskilling av 1308 mark. Efter sin första hustrus död 1597 bestraffades han av Uppsala domkapitel med 3 månaders avstängning för att ha tagit sig en ny hustru i förtid "in domun et thalamum". Källor: Boken om Säbrå

Kyrkoherde i Säbrå 1583 - 1586 ( 86 - 89 förenad befattning med Hans )
Kyrkoherde i Själevad 1589 -1613,
Kyrkoherde i Nederluleå åren 1614 - 1621.

Engelbert giftet seg med Elisabet Andersdotter 1570, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. Elisabet (datter av Anders Olofsson Olai og Anna Andersdotter Bure) ble født 6 Sep 1549 , Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige; døde 9 Okt 1597, Kyrkobordet, Skellefteå, Västerbotten, Sverige. [Gruppeskjema] [Familiediagram]

Notater:

Hon tycks ha styrt sitt stora hus, Själevads prästgård, med fast hand, och systersonen förste riksantikvarien Johan Buraeus, som på sin färd genom Norrland år 1600 såg hennes gravsten på Själevads kyrkogård, skrev i sin dagbok om henne: "Saligh morsyster i Siäla berömes allestädhes hafua warit swåra llwarsam i all gärning, hon smäktes med ingen"