Alf-Inge´s slektsider
min slekts historie
Fornavn:  Etternavn: 
[Avansert søk]  [Etternavn]

Abreham Carlberg, d.y

Mann 1765 - 1824


Personlig informasjon    |    Notater    |    Alle    |    PDF

  • Navn  Abreham Carlberg, d.y 
    Suffiks  d.y 
    Født  16 Jun 1765  Ängesträsk, Råneå, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Kjønn  Mann 
    Død  15 Mar 1824  Sakkavare, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Person ID  I153  Alf
    Sist endret  1 Jul 2017 

    Far  Abreham Nilson Carlberg,   f. 8 Feb 1738, Granträskmark, Piteå, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1803, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Mor  Catarina Hansdotter,   f. 16 Sep 1730, Svensbyn, Piteå, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1805, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Gift  31 Jan 1762  Piteå, Norrbotten, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Famile ID  F39  Gruppeskjema

    Familie 1  Britha Phersdotter Holmström,   f. 13 Nov 1771, Kuorrokveik, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1807, Sakkavare, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Gift  18 Mar 1793  Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Barn 
     1. Gustav Carlberg,   f. 1791, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 4 Jan 1850, Nordnes, Saltdal, Nordland Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     2. Fredrika Carlberg,   f. 12 Jul 1793, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 2 Sep 1862, Skellefteå, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     3. Catharina “Cajsa” Ulrika Carlberg,   f. 1795, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 28 Des 1883, Medle, Skellefteå, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     4. Britha Johanna Carlberg,   f. 1 Jul 1796, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 18 Jan 1867, Aspnäs, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     5. Sophia Magdalena Carlberg,   f. 1798, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1798, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     6. Pehr Eric Carlberg,   f. 1799, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1799, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     7. Anna Shopia Carlberg,   f. 1800, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1801, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     8. Pehr Abreham Carlberg,   f. 18 Mai 1801, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     9. Anna Shopia Carlberg,   f. 17 Nov 1802, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 12 Mar 1882, Båtjaur, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     10. Fredric Carlberg,   f. 1804, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 15 Des 1885, Sorsele, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     11. Eva Cicilia Carlberg,   f. 1807, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1809, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
    Famile ID  F38  Gruppeskjema

    Familie 2  Anna Margareta Zachrisdatter,   f. 1783, Racksund, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Gift  1810  Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet 
    Barn 
     1. Fredrika Carlberg,   f. 1810, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet
     2. Magdalena Catarina Carlberg,   f. 1811, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1894
     3. Carl Abreham Carlberg,   f. 1812, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1884
     4. Johannes Sakarias Carlberg,   f. 1813, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1893
     5. Karolina Lovisa Carlberg,   f. 1815, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1882
     6. Frans Ulrich Carlberg,   f. 1818, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1893
     7. Anna Brita Carlberg,   f. 3 Feb 1820, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1900
     8. Ulricha Christina Carlberg,   f. 4 Mai 1822, Adolfstrøm, Arjeplog, Sverige Finn alle personer med hendelser på dette stedet,   d. 1911
    Famile ID  F409  Gruppeskjema

  • Notater 
    • Då han är 23 år, 1788, står Abraham Carlberg som hyttmästare. Den unge hyttmästaren bör ha varit en eftertraktad äktenskaps kandidat bland de yngre kvinnorna i Arjeplogs socken. Hans friarfärd går till nybygget Gustavsholm och till nybyggaren och klockaren Pehr Olofssons dotter, Brita. de gifter de sig 1793 och då väntar Brita sitt andra barn. Under åren 1793 - 1803 står familjen under "Bruksfolket, Adolf-ström" i kommunionboken 8) för Arjeplogs socken.
      Av samma bok får vi veta att Abraham Carlberg ej är närvarande åren 1797, 1799 och 1802. Posten som hyttmästare kan inte ha varit någon lättsam uppgift. Då man studerar Nasafjällsbolagets verksamhet åren 1770 - 1810, hittar man många likheter med dagens företagsetableringar i Norrlands inland.
      Företaget har redan från starten svårigheter och de fortsätter under hela perioden. Ekonomin är ansträngd, extra uttaxeringar måste göras och redan 1778 begär ägarna ett lån hos K M:t. De ansvariga ledarna för verksamheten avlöser varandra. Majoren Johan Fredrik Carpelan lämnar direktionsbefattningen i bolaget år 1785 för att bli landshövding. Under några år finns kaptenen Georg Reinhold Palmstruch, en av intressenterna, som ansvarig för driften.
      Notarien Fredrik Jonsson kommer till Adolfström 1796 och blir kvar ungefär fem år. Hans förvaltaretid betyder fortsatta problem för bolaget. Delägarna måste återigen skjuta till friskt kapital. Enligt en rättegång mot Jonsson i Piteå 1802, där Abraham Carlberg var närvarande, hade cirka 70 lottägare under fyra år satsat 7 240 Rdr. Under Jonssons år vid silververket ligger också driften vid hyttan nere åren 1797 - 1800.
      Då notarien lämnar bruket överlåter han sina rättigheter i bolaget till den tidigare omnämnde majoren Stael von Holstein, som var en av Jonssons större borgenärer. Majoren är ingen bergsman, men han lämnar Stockholm och flyttar trots detta upp till Adolfström och övertar ledningen för bolaget från 1802. Som en notis kan nämnas, att majoren och hans son, Carl Georg, hade blivit anhållna i samband med mordet på Gustav III.
      Myndigheterna misstänkte dem för att ha haft vetskap om planerna, men de släpptes och förklarades oskyldiga. Stael von Holstein var ingen gruvexpert och därför tog han med sig f d brukspatronen Leonard Horneman från Dannemora upp till Adolfström. Denne stod för det bergverkstekniska kunnandet. Majoren själv var mer intresserad av jordbrukstekniska frågor. Hans tes var, att en förutsättning för gruvdriften vid Nasa-fjäll var en fast arbetarstam och den skulle åstadkommas genom kolonisering och uppodling av lappmarken.
      Han satte också genast igång med sitt uppodlingsarbete i bland annat Adolfström och Kasker. 1 Adolfström dikades t ex nära 1 000 tunn-land myr- och ängsmark till en kostnad av cirka 1300 Rdr. Han råkar dock snart i ekonomiska svårigheter. Bruksdriften ger honom knappast några inkomster, medan odlingsarbetet drar stora summor. 1 mars 1807 får han 3000 Rdr i statligt stöd på vissa villkor. I beslutet sägs bl. a. att 2000 Rdr skall användas för att undersöka om det lönar sig att fortsätta gruvdriften. Det stipuleras vidare, att undersökningen ej skall göras av bolaget utan lämnas ut på entrepenad. Majoren får också andra penningbidrag. Kung Gustav IV Adolf är intresserad av verksamheten för uppodling och lämnar åren 1805 - 1808 ett årligt bidrag med 1000 Rdr.
      Den nyss nämnda undersökningen, om det skulle löna sig att fortsätta gruvdriften, hade varit aktuell långt tidigare. Redan 1782 fanns ett detaljerat förslag om att indriva den s.k sydvästra Stollen in under Stollgruvan i Nasa och göra ett genomslag. År 1808 kostnadsberäknades arbetet till 2296 Rdr och lämnades ut rå anbud av Bergskollegium. Abraham Carlberg fick arbetet på ett anbud på 1700 Rdr.
      Hyttmästaren hade rekommenderats av brukspatron Horneman, som i brev till Bergs-kollegium skriver "...Han känner folket, kan tala med lappar-na på deras eget språk, känner gruvarbetet och är en pålitlig man...." Etreprenadkontraktet mellan Bergskollegium och Carlberg innehåller ett antal detaljerade villkor. Arbetet skall påbörjas 1808 och göras klart under följande år. Entreprenören, hyttmästaren, skall stå för alla redskap och allt material som behövs. Samtidigt skall all malm som erhålls under arbetet tillfalla honom. 1 samma kontrakt åtar sig Bergskollegium att skriva till landshövdingen i Umeå och uppmana denne att genom olika åtgärder, underlätta för Carlberg att genomföra arbetet. Landshövdingeämbetet utfärdar en skrivelse den 30/5 1808, där det sägs, att åborna i Arjeplog skulle "...genast och vid laga ansvar sig infinna för att skjutsning emottaga samt till destinerad ort mot betalning framforsla...."
      Kronolänsmannen i Arjeplog skulle samtidigt lämna Carlberg all den hjälp han kunde behöva för att genomföra transporterna. Landshövdingens brev lästes upp i Arjeplogs kyrka den femtonde maj, men då var snöföret i fjällen i stort sett borta och det innebar, att arbetet inte kunde starta under 1808 utan fick lov att uppskjutas. I april året därpå, hade länsmannen kallat sexton nybyggare med hästar för att utföra transporter upp till Nasafjäll för Carlbergs räkning. Ingen nybyggare ställde upp och hyttmästaren fick själv se till att den proviant och det material, som kunde behövas under arbetet, fraktades upp till gruvan. Man hämtade också en del verktyg och förnödenheter från Norge. Arbetet kunde påbörjas i maj och fortsättas till i september, då vintern var i antågande, utan att man kunnat göra något genomslag.
      I april 1810 återupptogs arbetet och bedrevs under sommaren fram till sista augusti, då man gjorde ett genomslag. Resultatet var negativt. Någon ny malm hade man inte funnit. Kostnaden för entreprenaden översteg anbudet med ca 500 Rdr. Detta var slutet för gruvdriften i Nasafjäll. Det var också slutet på majoren Stael von Holsteins tid som ledare för bolaget. Hans ekonomiska bekymmer hade inte ändrats.
      Hösten 1809 hade han begärt hos riksdagen att under sex år få ett årligt bidrag med 2000 Rdr. Pengarna skulle användas till att stödja hans odlingsverksamhet. Riksdagen avslog hans begäran och majorens drömmar om sig själv som den store kolonisatören och uppodlaren i lappmarken gick om intet.
      År 1810 lämnar han majorsgården i Adolfström och sitt norr-ländska äventyr. Han är utfattig och ruinerad.
      Fordringsägarna är många och den störste långivaren inom Arjeplogs socken är hyttmästaren Carlberg. Det är dessa fakta som ligger bakom ett brev, som omtalas av Brome'. Majoren skall i ett brev vid sin flyttning ha överlämnat all sin lösegendom till Carlberg. Möbler, redskap, husgeråd, kreatur m. m korn alltså i hyttmästarens ägo. Detta kan också utläsas av den bouppteckning, som upprättas efter Abraham Carlbergs död.
      Jag skall längre fram återkomma till den. Nasafjälls andra epok var till ända. gruvdriften hade inneburit stora ekonomiska satsningar av intressenter och enskilda. För många människor medförde engagemanget ruin. Nybyggare och samer hade länge stått i opposition till bolaget och dess verksamhet och bland dem måste nedläggelsen ha mottagits med till fredsställelse. Där fanns nu gruvan och hyttplatsen med byggnader, inventarier och redskap som en påminnelse om ett misslyckande.. Både Brome och Petrus Læstadius berättar i sina skrifter om vad som sker i Nasafjäll och Adolfström under åren närmast efter 1810.
      Abraham Carlberg spelar, enligt de båda, en framträdande roll i sammanhanget. Silververksbolaget hade inte upphört, men det fanns ingen direktör och ingen styrelse. Carlberg började efter 1810 att sälja ut bolagets inventarier och tillhörigheter. Mycket av godset gick till Norge och ibland till långväga spekulanter, Dé kom till exempel ända från Stavanger. Oftast samlades uppköparna vid hyttplatsen i Adolfström och man kan anta, att då affärerna gjordes upp firade man detta och festade om.
      Plötsligt slog dock verkligheten till. Sommaren 1821 fanns en annons införd i Post & Inrikes Tidningar. Där kungörs att några av Nasafjälls silververks lottägare kallar till bolagsstämma i Råneå. En bolagsstämma brukar innebära en genomgång av bolagets ställning, en summering av tillgångar och skulder.
      En granskning av Carlbergs förehavanden, åren efter 1810, skulle otvivelaktigt ha berett honom svårigheter. Hyttmästaren slapp dock denna granskning. Det är en av de sista septemberdagarna 1821. Hyttplatsen vid Adolfström ligger de. I en kåta på södra sidan av Laisälven, mitt för Adolfström, finns samen Sjul Larsson.
      Han ser plötsligt något ovanligt vid hyttplatsen. Rök stiger upp mot morgonhimlen och följs av eldsflammor. Elden sprider sig och följande morgon är hyttan, kvarnen och malmboden borta. Branden innebär naturligtvis, att det är omöjligt att göra någon redovisning av bolagets inventarier, verktyg och andra materialier. Branden, som ödelade hyttplatsens byggnader, men skonade bostadshusen, kom mycket lägligt. Så tyckte också många Arjeplogsbor.
      Deras misstankar och anklagelser riktades mot Abraham Carlberg och fördes också vidare till myndigheterna. Förre gruvfogden Carl Laestadius skriver brev till bergmästare Quensel den 14 okt. 1821. Där påstår han, att man i Arjeplog allmänt anser, att Carlberg är den som ligger bakom branden.
      Laestadius själv är av samma åsikt och han säger om sin forne medarbetare i bolaget "...ty mannens levnad är liderlig..." Den rättsliga maktens företrädare, länsman Vallström, har också att rapportera branden. Han uppger bl. a att Carlberg vid tiden för branden uppehöll sig i några samebyar nära Adolfström. De båda brevskrivarnas anklagelser och antydningar får inte stå oemotsagda. Carlberg, som fått kännedom om breven, begär avskrift av dem hos bergmästaren.
      Han kommenterar sina vedersakare ...Dessa goda män äro mina vänner, men tadlanden söka övertyga mig, att vänner kunna och ingå i dårars förmak; nog av, möjligt är, de kunna även vara skurkar, fast de äro gråhåriga..." Mönstret mot en misstänkt tycks aldrig förändras. Den "allmänna opinionen är alltid snabb att uttala sin åsikt, Den avger ofta sin dom, innan någon rättslig prövning skett och innan den misstänktes skuld eller oskuld klarlagts.
      Hade Abraham Carlberg något att göra med branden vid hyttan? Det får vi aldrig veta. Bruksbranden kom aldrig att prövas av rätten och den misstänktes roll i sammanhanget blev aldrig klarlagd.
      Förklaringar:
      Kommunionbok = här infördes uppgifter om församlings bornas nattvards gång.
      Stoll = dagort; vågrät gång som leder in i malmberget.
      Källa : Individen i historien en släktkrönika Av Sam Engman Strömsund….