Notater: Alf-Inge`s Hjemmeside

Notater

Treff 151 til 200 av 3,040

#	Notater	Linket til
151	Also called Eochaid "Rianamhail". Eochaid was not the successor to his father. Throughout the previous generations, the kingship bounced around between brothers and cousins. He was killed in battle about 697 after ruling probably three years.	Eochaid II Findon "Crooked-Nose" (I11293)
152	Altervika er husmannsplassen under Fredsvik. Født 1734/40 ? FT 1801 Frisvig https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058428001177 Død 1814 https://media.digitalarkivet.no/kb20070913680057	Erikson, Bersvend Bergsli (I5943)
153	Ama Ymesdatter Fra Heidreks saga. Hun var datter av Yme (antagelig ment som referanse til jotnen Ymir som ble drept av Odin, gift med Arngrim (Hergrim) De hadde sønnen Hergrim Halvtroll En Jette og Bjergboer, ved Navn Hergrim, bortførte Ama Ymis Datter fra Ymisland og tog hende til Hustru. Deres Søn var Hergrim Halftrold (Halvjette) http://www.heimskringla.no/wiki/Sagaen_om_Hervarar_og_Kong_Heidrek	Ymesdatter, Ama (I11821)
154	amboende med Jonas Olofsson-Furberg. Född 19/7 1793 i Arjeplog (Kyrkobok). I husförhörsboken 1818-26 står under vaccinering ösmittadö Död 2/9 1862 i Medle (Kyrkobok). Begravd 7/9 1862.	Carlberg, Fredrika (I155)
155	Amund Andersen, født i Torne Lappmark, bodde i 1690 i Porsanger sammen med sin kone, 5 barn og 2 tjenestedrenger. Han tok ingen utredning, men levde av sine reinsdyr, iflg. Henrik Adelaers skattemanntall Amund Andersen var blant de velstående finnene i Porsanger som på 1690-tallet hadde 7-800 dyr på Magerøya. De andre var Joen Juxen, Simen Henrichsen, Peder Pedersen, Niels Torsen og Joen Matiesen (Porsanger Bygdebok Bind 1, 1986:91f). Under Tinget i Kautokeino den 13. februar 1702 kom en sak for retten der hustruen til lappmannen Amund Anderssons Norto [Nuortta: på samisk tilskrevet en person som er "østfra"],Brita Sarresdotter, beklaget seg over at hennes mann noen dager før Kyndelsmesse forleden år her i Kautokeino prestegård var blitt slått i brystet av "stadzutrydaren" i Torneå, Erik Johansson Kackoinen, da denne kom reisende fra Wästersiön, slik at hennes mann ikke hadde klart å få i seg mat de siste to døgnene. Dombok Kautokeino 1639-1725 side 150f. Benevnes første gang som skattemann i Ingøy; Fladøen i 1706 Finnmark fylke, Finnmark sorenskriveri, Tingbok 30 , 1706-1706 Død etter 1737	Andersson, Amund Nuortta (I11384)
156	Amund ble også skrevet Ãnond.Svarte for Skipsskatt 1559	Todal, Ånund (I3960)
157	Amund Gestson er nevnt i 1506. Den 26/5 1513 møtte han opp på tinget og der kunngjorde hans søsken Eystein Gestson og Sigrid Gestdtr at de hadde solgt til sin bror Amund 1/2 spann i gården Hallan i Vinne i Verdal. Trolig fikk da Amund tak i hele Hallan gård. Det er mulig, men ikke sikkert at Amund Gestson var fra Skogn eller Verdal selv om han eide jord her og hadde slekt her.	Gjertsen, Amund (I3984)
158	Amund var oppført i regnskapsboka til Svensgården på Bryggen i Bergen (Meyer) . Han hadde da handelsfobindeler med denne kjøpmannen. Kilde: Lødingen, Tjeldsunds og Tysfjords histoie s.82. 1994.	Christensøn, Amund (I9271)
159	Ana-Anne FÖD. döpt 30/6 1709 i Hognfjord, Sortland sogn.  "1709. Dca. 5 Trinit prædichen iligemaade forrettet ved mig selv. Dóbt Olúf Christenß barn af Hoúgnefiord. Nom: Anne  Test: Peder Christenß Rejnsnes, Peder Iverß Qvalshovchen, Mallena SófrensDr Strand, Abelún Danielsr Sandstrand, Margrte ChristensDr Liland."   Född 1710 (enl d-bok) från Hognfjord, Sortland sogn (enl v-bok)   Är nämnd som vittne 1733 Dom. 2 Trinit, till Christopher Enochsöns i Wiigs barn, Stephen. "Torlóf Nielsen Hoangfiord, Anne Olsd:  Haangfiord." "Döbt tidligere samme dag Sigvard Povelsóns finn af  Kieringnæs dotter Elen .. /vittne/ .. Anders Nielsson Sigerfiord, Maritte Pedersd: Hongfiord.. ".  (Blivande maken Anders Nilsen var i kyrkan samma dag!)   Är nämnd som vittne 1734 "Anden Pinsedag", till Peder Anders: fin Haangfiordens barn, Michel. Ola Christens Hongfiord, Ane Olsd  Hangfiord".  Hadsel PF455 Sortland 1730-94 s.9v   Är nämnd som vittne 1734 Dom X Trinit, till Jacob Johans: barn i  Nævernæs, Ane. " Ane Olsd Riddersæt".  Hadsel PF455 Sortland 1730-94 s.10r   VIG. 5/10 1737 i Sortland sogn.  Barn med Anders Nilsen, alla födda i Sigerfjord, Sortland sogn.  # Peder dp. 9/7 1738, bg. 14/5 1815 Sigerfjord  # Olava dp. 21/9 1740, bg. 17/4 1808  # Nils dp. 5/5 1743, bg. 5/8 1743  # Johanna dp. 1/12 1744, bg. 14/2 1813  * Nils dp. 6/1 1747  * Abelune dp. 16/7 1749  * Mogens dp. 27/7 1751, d. före 1821  * Marith dp. 9/3 1755   Är nämnd som vittne 5/3 1753, till Stephan Joensón barn i Aanstad, Kirsten. "Anne Olsdatter Sejerfiorn".  Hadsel PF455 Sortland 1730-94 s.40v   Är vittne 1757 s.49r Anne Olsdtr Sejerfjorn  Är vittne 1758 s.51r Ane Olsd af Sigerfiord  Är vittne 1760 s.53r? Anne Olsdtr Sejerfjorn   DÖD. begr. 8/5 1760 i Sortland sogn.  "1760. Feria 3: /Pascatos/ Guds tieneste holdt - Jordet Anders  Nielsens Qvinde af Sejerfiorden æt: 50 Aar 6 maaneder. saa og  jordet Gúnnild OlsD: ibidem"    f Sortland PF454 1704-29 p.328  v Sortland PF455 1730-94 s.16b. Text, se mannen.  d Sortland PF455 1730-94 s.53b Dåp 1709 https://media.digitalarkivet.no/kb20071106640465 Død 1760 https://media.digitalarkivet.no/kb10101208290021	Olsdatter, Anne (I4131)
160	Anders Andersson i Röbäck " som kallar sig Burman " född omkring 1460 I Sturearkivet 1489, odaterad (troligen 1509) nämns Anders Bureman bland dem som "laagha mijnom herre vnder öghom i Wma sokn". Förfader till ärkebiskop Petrus Kenicius.	Bure Burman, Anders Andersson (I8345)
161	Anders er den første som tok navnet Burman. Bonde i Bure, nämnd 1547-63. Hans hemman nämns för första gången i bskl 1554 och hade bildats ur faderns.	Burman, Anders Olofsson (I6135)
162	Anders Rasmussen ble født i Gentofte( København) Danmark. Han var prest. Han døde i Trondheim i 1629. Anders Rasmussen var den første Jentoft i Norge. Han kom fra stedet Gentofte ved København, og derav slektsnavnet. Først var han kannik ved Domkirken i Trondheim og kapellan ved Vår Frue kirke i samme by. Siden ble han sogneprest til Moskenes og Flakstad i Lofoten, hvor han virket fra 1619 til 1629. Han døde 1629 under en pestlignende epidemi. Alle Jentoft'ene i Norge stammer fra denne presten." I følge et maleri i Vågan kirke var han 45 år i 1627. f. ca 1582 i Gentofte, Danmark, sønn av Rasmus Hansen, moren er ukjent ca 1600 Anders Rasmussen kjøpte eiendommen på den sørvestre delen av torget av lagmann Henrich Jørgensen Staurs arvinger Eiendommen var tidligere en humlehage og ble kalt Smedhagen, den ble oppmålt i 1657 og målte da ca. 32 m i sør og ca. 39 m langs vestsiden. Anders var gift med Karen Hansdatter "Patricksdatter", de hadde sønnen Hans Andersen fra 1613 til 1619 Anders var sogneprest i Sunndal, Møre og Romsdal fra 1619 til 1629 var han kannik ved Domkirken i Trondheim og Vår frues kirke i samme by. fra 1619 til 1629 er han sogneprest i Moskenes og Flakstad 1629 Anders døde under en pest lignende epidemi i Buksnes i Lofoten ?	Jentoft, Andreas Rasmussen (I3551)
163	Anders Reener Kieøen (på Ytterstad i Lødingen) nevnes som eneste borger i fjerdingen på høsttinget okt. 1787 «da Hans Morten Reener på borgerleiet Dybfest døde siste høst» og «den nye eier har siden ennu ikke drevet handel der». Men først 21. febr. 1794 fikk «Borgeren i Trondhjem» Anders Reener «Kgl. bevilling på et gjestgiveri samt bondehandel på borgerleiet Kiedøen». 6. aug. 1794 fikk han Kgl. skjøte 'på en part i gården Ytterstad skyld 1 pd. 12 mk. (½ våg) tilligemed den derved beliggende ø Kidøen for 220 Rdl.'	Rener, Anders Røst Hansen (I9349)
164	Anders Steffensen Villen(?? som var mulig far til Berit her. Han hadde en bruksskyld på Villen på 0,5.pd i 1666. Anders Steffensen var født ca 1629, og kan ha hatt disse barna på grunnlag av blant annet utveksling av faddere i etterslekten: aAnders Andersen som senere var bruker i Berg og gift 1 med Marithe, gift 2 med Kirsten Israelsdatter Skonseng 07.09.1709 og gift 3 01.11.1733 med Marit Mogensdatter Storrøvatn. Anders ble gravlagt 20.05.1736. Anders og Marithe er blant mine aner gjennom datteren Ane født ca 1692 og 2 av hennes barn(Elias og Ane) bSteffen Andersen(opplysning fra privatperson på mail) cSacharias Andersen opplysning fra privatperson på mail dBerit Andersdatter gift med Ole Ørjansen(se over her) eAne Andersdatter født ca 1662, og gravlagt 31.08.1727. Hun var gift med Gregus Ørjansen født ca 1650, og bruker i Jamtli(bror av Ole Ørjansen. Død 1728 https://media.digitalarkivet.no/kb20071005630208	Andersdatter, Beret (I1181)
165	Andreas fikk skjøte på Torsletten i Ner-Rønvika den 24 april 1907,grn 31 bnr 51 Han sto som bruker til sin død.Så ble jorda overtatt av Ellerine som drev den fram til 25 sep 1924.Da overdrog hun jorda til barna Olaf,Hjørdis,Anna og Sylvia for 2825kr.Drifta ble nå overtatt av Olav. Anders døde på Bodø Sykehus av Tarmslyng. Dåp 1858 Nr 8 https://media.digitalarkivet.no/kb20050419031088 FT 1865 Ramberg https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01038383001083 Konfirmert 1874 https://www.digitalarkivet.no/kb20070212620366 FT 1875 Næsset Ramberg https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01052439000535 FT 1891 ?? Ekteskap 1898 https://media.digitalarkivet.no/kb20070109340737 FT 1900 Ramberg https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01037542000816 FT 1910 Brodal Rønvik https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01036921001304 Død 1914 Nr 21 https://media.digitalarkivet.no/kb20050329030751 Gravminne https://www.slektogdata.no/gravminner/grav/af7689a0-59a1-42ed-b165-81a1d552ecb3 Ramberg https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2014033108030	Ellingsen, Andreas Berg (I65)
166	Andreas Olai (1544-69), f. 3 mars 1512 i Upsala; fadern Olof Timmerman bodde där på Tofvan.ø Sonen blef kapellan i Skellefteå 1531, P. Thyselius, Handl. till Sv. reformat.- och kyrkohist. under kon. Gustaf I, D. 2, s. 199, 222. Tofvan utgjorde norra delen af dåv. Svartbäcksroten, där ett kvarter ännu bär detta namn. khde i Helga Trefaldighetsförs. i Upsala 1540 samt återkom slutligen till Skellefteå ss. khde 1544 och anammade gället 15 april. Hans första åtgärd blef att söka få reda i kyrkoräkenskaperna, som efter företrädarens afresa icke skötts som sig bort. De anteckningar härom, han införde i Skellefteå kyrkobok, liksom de många uppgifterna rörande kyrkliga förhållanden i socknen och minnesvärda händelser i riket äro af stort både lokal- och allmänhistoriskt värde (jfr inledn.). Om det motstånd den nya kyrkoordningen väckte i församlingen berättar han, att då han som kapellan midsommardagen 1540 första gången skulle hålla aftonsångspredikan, var det ett sådant buller i kyrkan, att han fick stå en rund halftimme på predikstolen, innan han kom till att predika, ty »the sade mig up i öghone vara galnan, ty ville iag predika om afftonen». Sedan blef det ingen aftonsång under 5 års tid. År 1544 afsänder herr Anders med Simon Skrifvare till Sthm 6 t:r lax från konungens eget fiske Bomansfors och 1553 utgaf han till den s. k. Salahjälpen 2 t:r smör och i sängklädväg 1 reckebolster, 1 hufvudbolster, 1 vepa och 1 björnskinnsfäll, samt i hjälpskatt till engelska resan 1560 20 lod silfver. Bland ytterligare pålagor nämnes 1563 brudskatten vid prinsessan Annas förmälning, till hvilken hvar präst skulle bidraga med hvar tionde penning af tionde och uppbörd, dock icke prästbordet. Som khdens utlaga härvid belöpte sig till 112 mk 6 öre, kan man sålunda beräkna, att hans årsinkomst utom prästbordet varit 1127 mk 4 öre. Under hans tid höll superintendenten i Gefle herr Nils 1 maj 1559 visitation här i Skellefteå. År 1553 var prästens afvel i åker 10 pd, hemäng 40 lass, kor 40, utäng: af Anteholmen 10 lass, Åviken 6, Tufvan 2, Smedsmyran 3, Kågeholm 2, Stemesgården 2, allt lass. Då riksantikvarien Johan Buræus år 1600-01 företog sin norrländska resa, synes han ha gjort sig särdeles väl underrättad om denne sin morfaders, khde Anders' förhållanden och skref bland annat i sin anteckningsbok: »Morfar var svåra yr, medhan han var ung och var kapellan i Skeletta, men sedhan när han var kyrkeherre, var han svåra alvarsam, gifmild, gaf allom gestom nogh hvar sit stop, men siälf drak han intet. Mormor har varit svåra gifmild, och hadhe ett godt namn bådha. - Morfar gik ofta utom porten i Skellet och satte sigh på bänken och vente efter främmande til at härbärgha och somt för tijdhender skull. - Morfar var myckit sträng med Laghen, thet tyktes honom ångra, när han skulle döö. Han sparde inthet läta hengia tiuvarna, en gång hängdes på Tiufholman, i Skelleftå ligger, 3 tiufwar.» Bland prosten Anders Olai syskon nämnas khden Laurentius Olai i Willberga, Per Olsson, kon. Erik XIV:s hofskräddare i Sthm, Nils, död i Skellefteå 1549 och Cecilia, Jon Skinnares hustru på Tofvan. Afled 3 mars 1569. Handl. rör Skandinav. hist., D. 17, s. 54 ff. G. m. Anna Andersdotter Burea, dotter af underlagman Anders Jacobsson af Bure i Kåge och dotterdotter till khden i Skellefteå Andreas, n. 3. Genom henne erhöll mannen och en Per Thomasson i Kåge det gamla Kågehemmanet.£ Prostinnan afled 30 apr. 1583. Barn: Karin, d. ogift; Brita, f. 5/10 1538, g. 1) m. khden Matz i Erentuna, 2) m. khden Michel i Skånella, d. 1565; Malin, f. 29/1 1541 i Upsala, g. 1) 17/11 1555 m. Thomas Matthiæ, khde i Åkerby, 2) 1570 m. khden Olaus Jonæ i Wassunda, d. 27/9 1580; Daniel, f. 9/12 1544, kansliskrifvare; Olaus, f. 18/5 1546, d. 20/9 1569; Dordi, f. 31/5 1548, g. m. khden Peder i Almunge, d. 1591 efter jul; Elisabeth, f. 6/9 1549, g. 1570 m. khden Engelbert Larsson Bure, sist i N. Luleå, d. i Själevad 9/10 1597; Anders f. 14/8 1551, syssloman i Upsala, d. 1589; Sara, f. 1554, g. m. herr Oluf i Harbo i Hälsingland, d. 20/4 1597; Nils i Kåge, f. 1557, d. 1597 eller 98. Härnösands stifts herdaminnen	Olai, Anders Olofsson (I8361)
167	Ane er født rundt 1691, hun angis å være 63 år ved begravelsen i 1754. Hennes opphav er ikke kjent. Hun har en viss relasjon til Bjelgam (Bielgam), hun finnes oppført som kirkegjenger derfra, fra 1711 og utover, og bosatt der ved forlovelsen i 1722. OBS! Hun er ikke datter av Jon Torkildsen som var på Bjelgam i samme periode på begynnelsen av 1700. Hans skifte 14 Jun 1746 viser tydelig at han ikke hadde noen datter med navn Ane. 3 Okt 1754 blir det holdt skifte etter Ane: afdøde Anne Jonsdatter, igjæn levende mand Christian Erichsen, sammen aflede børn, 2 sønner og 2 døtre: Jon Christiansen og Erich Christiansen, Anne Christiansd: og Kiersten Christiansdatter Død 1754 https://www.digitalarkivet.no/view/267/pg00000000694943 K: Christians hustru 63 aar gl. Forsørger: Ektem.. Christian Stuenæs	Joensdatter, Anne (I3089)
168	Ane Maria ved ekteskap Ane Marie Paulsen død 70 1/2 år gammel. Anna Dreyer …… Død 1857 Nr 8 https://media.digitalarkivet.no/kb20050419030297	Dreyer, Ane Maria (I3897)
169	Angantyr Heidreksson, konge over Reidgotaland Han var sønn av Heidrek. og Helga, Gift med Eudocia ? De hadde sønnen Angantyr Heidreks sønn Angantyr ble utropt til konge i Reidgotaland etter ham, men han svor på at han ikke skulle bestige tronen før faren var blitt hevnet. Han lette så opp de ni trellene og drepte dem. Da Hlod fikk høre at hans far Heidrek var død og halvbroren Angantyr var tatt til konge over goterne, sa Hlods morfar Humli at han måtte dra til goternes kongssete Arheim i Reidgotaland og kreve sin rettmessige del av farsarven. Hlod ankom Arheim med et stort følge av huniske krigere. Da han kom, ba han en mann gå inn og si til Angantyr at hans bror ønsket å snakke med ham. Kong Angantyr tok opp skjoldet og sverdet Tyrfing og ba Hlod komme inn for å drikke gravøl over sin døde far. Hlod svarte at han ikke var kommet for å feste, men at han krevde halvparten av alt Angantyr hadde arvet etter faren. Angantyr hevdet at Hlod ikke hadde noen rett til arven, men han tilbød en kompensasjon i form av store rikdommer, krøtter, treller, hester, kvinner og krigere. Hlod skulle dessuten få en tredel av goternes rike. Gamle Gizur fosterfaren til deres far Heidrik grep inn og sa imot han med henvisning til at Hlod var sønn av en slavekvinne uten rett til å motta en slik gave. Hlod ble rasende over å bli kalt sønn av en slavekvinne - hos hunerne var han sønn av kongsdatteren Sifka, kong Humlis datter. Humli besluttet å reise en hunerhær mot goterne og Angantyr. Våren etter mønstret hunerne en hær på oppmot 350.000 krigere, ifølge sagaen. Alle våpenføre menn over tolv år og alle hester over to år var mobilisert. Hæren dro fra hunernes land gjennom Myrkviðr («den svarte skogen») som skilte hunnerne fra Reidgotaland Kampen pågikk i åtte dager. Ingen kunne telle de falne, men hærførerne var ikke slått på noen sider. Kampene ble hardere og hardere fordi hunerne på sin side forsto at de ikke kunne overleve et nederlag. Goterne på sin side sloss for sin frihet og sitt land. På den åttende dagen klarte goterne å bryte gjennom fiendens linjer. Hunerne mistet motet da Angantyr red gjennom hunernes rekker og drepte for fote med sverdet Tyrfing. Angantyr og Hlod møttes og det endte med at både Hlod og Humli falt. Hunerne flyktet, men goterne forfulgte dem og fylte elva Donau med deres blod. Angantyr lette etterpå blant de falne og fant sin bror. Han uttalte at nornenes dom er grusom når bror må drepe bror. Skjæbnen oss banned en Brodermorder, nævnes vil jeg længe . ond er Nornenes dom.[ https://no.wikipedia.org/wiki/Hlod https://no.wikipedia.org/wiki/Heidrek http://gw.geneanet.org/brynjulf?lang=no&pz=tor&nz=langballe&ocz=0&p=angantyr&n=heidreksson	Heidreksson, Angantyr (I11807)
170	Angantyrs far Arngrim på Bolm hadde gitt ham det magiske sverdet Tyrfing som alltid traff når det ble svunget, som aldri rustet, og som skar gjennom stein og jern like lett som gjennom tøy. Tyrfing måtte alltid drepe en mann hver gang det ble trukket av skjeden. Angantyr var den største av berserken Arngrims tolv sønner, og han og hans elleve brødre spredte frykt og ødeleggelse i hele Norden. En jul de var hjemme på Bolmsö sverget Hjörvard, den nest eldste sønnen, et Brageløfte om at han ville vinne Ingeborg, datter av sveakongen Yngve[3]. De tolv brødrene dro til sveakongens hall i Uppsala og Hjörvard fridde til Ingeborg. Men Hjalmar den hugstore, en av kongens menn, gikk fram og hevdet at han fortjente prinsessen snarere enn en berserk. Sveakongen som fryktet kamp mot tolv hensynsløse og beryktede berserker i hallen sin forslo at Ingeborg selv kunne bestemme hvem hun ville ta til ekte. Naturligvis valgte hun Hjalmar, og Hjörvard ble rasende. Han utfordret Hjalmar til duell på den danske øya Samsø og erklærte at Hjalmar ville miste all ære hvis han ikke møtte opp. Hjalmar og hans venn, kjempen Orvar-Odd, møtte opp til duellen. Da de tolv brødrene kom til Samsø gikk de berserkergang. De bet i skjoldene, ropte og gikk løs på Hjalmar og Orvar-Odds menn og drepte for fote. Men da Hjalmar og Orvar-Odd gikk fram ble Angantyrs elleve brødre raskt drept av Orvar-Odd med en klubbe. [4] Orvar-Odd gikk deretter for å se hvordan det var fatt med Hjalmar og fant Angantyr død og Hjalmar dødelig såret av sverdet Tyrfing. På dødsleiet kvad Hjalmar: Orvar-Odd begravde de tolv brødrene i gravhauger på Samsø sammen med den forbannede sverdet, slik at det ikke lenger kunne gjøre noen skade. Men Angantyrs datter Hervor kom senere tilbake og krevde Tyrfing. Hun manet Angantyr til å stå opp fra graven og gi sverdet til henne, noe han gjorde. Denne hendelsen er kjent som Angantyrs oppvåkning og er beskrevet i Hervararkviða i Hervors saga: https://no.wikipedia.org/wiki/Angantyr	Arngrimsson, Angantyr (I11829)
171	Angives at være kommen fra Tyskland til Danmark og her at have antaget navnet Oxe Begravet St. Peders Kloster, Næstved http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Oxe/Reyendorff.htm Slægten Oxe Menes på har taken sidde Navn Efter sidde Vaaben, which was da gaaende rød Oxe i Sølv Felt and PAA Hjelmen en Halv opspringende rød Oxe. Imidlertid berettes, ved huler indigenous Navn Var Reiendorff, and på Den first after ved be indvandret til Danmark FRA synd indigenous hjemstavn Franken has Forandret Slægtnavn; Det lyder RET sandsynligt, mænd The name Reiendorff ER hund not truffet i samtidige Kilder hende in Denmark and was, saavidt sporer can, Heller Ikke kendt i Franken. However must der jeg Franken har LEVET da Slægt AF The name Oxe, der uddøde 1564 with Jørgen Pancratz Oxe the Guntzendorf, and it is vel da RET sandsynligt, at de danske Oxe'r was da Linie of this Slægt, saa Meget blotte which Rigshofmesteren Peder Oxe PAA own and synd Broder Albrechts behalf made Fordring PAA de of nysnævnte Jørgen Paneratz Oxe indehavie Lensgodser. Peder Oxe kalder The latter synd "Lieber Vetter und Schwerdt-magen", and this Havde ogsaa for synd Død erklæret på he ingen, Further Arvinger Havde ende Peder Oxe, mænd desuagtet FIK this not de paagældende Godser, der var Len under Biskopperne AF Würtzburg og Bamberg. Det SES hund, et de Oxe'r of Guntzendorf forte Ganske, same Slægtvaaben who de danske Oxer. I Sverige has LEVET da 1790 uddød adelig Slægt Oxe, der Mente SIG ved nedstamme from the 1490-95 i Danmark levende Ridder Oluf Oxe, mænd Selve huler Slægttavle modbeviser this paaStand, which further svækkes of the Omstændighed, ved these Swedish Oxer in their Vaaben only forte da Halv Oxe.	Reiendorff, Johan (I7258)
172	änka från Rosvik	Nilsdotter Svan, Margareta (I8377)
173	Anker reiste fra familien til Amerika, og ble der.	Albriksen, Ole Anker (I12118)
174	Anna Andersdotter äger gården 1569-77. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade hon 70 lod silver, 20 mark i penningar, 5 skålpund koppar, 10 kor, 4 kvigor om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 2 svin samt 2 hästar för 20 mark. Egendomen värderades till 606 mark och 2 öre. Till gården fanns även "barnagods" som uppgick till 41 lod silver, 100 mark i pengar samt 4 st ungerska gyllen (guldmynt). Denna egendom värderades till 293 mark.	Bure, Anna Andersdotter (I8360)
175	Anna la ved en anleding en gullring med navnene Anne Arentsdatter og Jens Larsen i pant for pengelån	Bull, Anne Jensdatter (I3543)
176	Anna was a half-sister to the famous King Arthur of the Round Table. Arthur was certainly the most glamorous of all the British kings, and the main subject of Geoffrey's Histioria. Arthur succeeded to the crown at only 15 years of age. After an eventful reign, he died in the year 542 Ad https://en.wikipedia.org/wiki/Morgause	Uthersdatter, Anna (I4705)
177	Anna, født mellom 23. og 24. september 1731 står det ved dåpen 27. september. Datter av Christian Erichsen og Ane Jonsdatter på Stunes, Evenes i Ofoten. 18 år gammel ved prestens sjeleregister i 1749. 24 år gammel ved vielse med Ole Nielsen 13. Oktober 1754. Bosatt på Stunes med ektemannen ifølge sogneprestens manntall ved ekstraskatten 1762. Død etter 1801, både hun og mannen er oppført på Stunes ved folketellingen 1801. Dåp 1731 https://media.digitalarkivet.no/kb20071102630210 FT 1801 https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058480000106	Christensdatter, Anna (I3022)
178	Anne drev trolig handel, gjestgiveri og gårdsbruk sammen med de hjv. barna efterat Anders Reener var død, til hun døde.	Saxe, Anne Catarina (I9350)
179	Anne er søsterdatter til Biskop Erik Bredal.Slekten skal vere fra Laaland i Danmark. Da Anne ble enke annen gang 1692, fikk hun hele Tovik utlagt som enkesete (landskyld- og skattefri) og døde der 1711. Det ser ud til at presteenken hadde det trangt økonomisk. I 1708 avsto hun ... av Tovik til Asmus Wessel Rosenfeldt. Det er ganske sikkert hennes kiste som ble funnet da gulvet i Trondenes kirke ble tatt opp. På lokket var initialene AHDN og innskrift: «Jesus Christ er mit Liv. 1711». Ved hennes side i Trondenes kirke sto en kiste med to lik. Kanskje var det hennes to menn ? Efter hun ble enke for anden gang bodde hun en tid (1695) hos sin svoger res. kap. Jens Schjelderup i Hamarøy. I 1701 bodde hun på Tovik i Trondenes med sønnen Niels Anderssøn Schjelderup, 16 år gl.	Nysted, Anne Hansdatter (I752)
180	Anne gifter om sig efter Örjans död och får två döttrar i andra äktenskapet. Ingrid gift med Olav Laurensson i Gillestad, död 1562, andra dottern gift med Sven Torgautsson i Gillestad. (Skuncke) Död 1551.	Karlsdotter, Anne (I10032)
181	Anne Lise Hovdal, Tingboka for Helgeland 1726-1730 (NT-667). S. 49.	Eliasdatter, Marit (I10050)
182	Anno 1581 denn 25 ochttober döde mijn salig moder moder Marte Jonsdotter salig Jonn Pakes dotter och war handt lauman ij Wijgen.	Pakke, Marthe Johnsdatter (I2214)
183	Anno 1587 denn 4 septtember döde mijn salig moder fader Laurijs Holk fordum borgemester her ij byenn Borgermester i Tønsberg ca. 1547-1555. Deltok den 14. nov. 1547 i avhørelsen av vidner i anledning av Hans Burmans forsøk på å drepe Bent Bille, nevnes 18. dec. 1551 og senere som første borgermester. Den 16. mai 1552 er han i selskap hos Bent Bille på Sem. Den 29. dec. 1554 og 8. mar. 1555 utsteder han utdrag og vidisse av Bjarne Audunssons gavebrev. Ifølge Munthe var han borgermester ennu i 1578.	Holch, Laurits Olufsen (I2213)
184	Anno 1597 denn 29 maij döde mijn salig moder Randi Lauris dotter Holk och er begrauett ij wor frue kyerke for altterett.	Holch, Randi Lauritzdatter (I1762)
185	Anno 1599 om pijns tijdt drog faer tell Mandal. Borgermester i Tønsberg omkr. 1585-1599. Var til stede på herredagen i Oslo den 4. august 1585 og kalles da borgermester. Den 20. juni 1597 deltok han som bisitter i lagtinget på Målstuen i Tønsberg, hvor der dømtes i en eiendomstvist mellem Sandeherad prestegård og arvingene efter hustru Gudrun på Bø. Niels Lauritssøn var borgermester i Tønsberg ennu i 1598, da kong Christian 4. med følge under sitt ophold i Tønsberg den 25. juli tok inn i hans gård på Storgaten. Niels Lauritssøn blev 1599 lagmann på Agdesiden og tok ophold på Holme i Mandal. Han levet ennu i 1613. Optræder ved Herredagen i Stavanger 6.-8. aug. 1607 som «Niels Lauritzønn, fordom laugmand paa Augdeside». Ved herredagen i Skien 16. aug. 1613 er «erlig och welb: mand Peder Grube till Alstrup och Niels Lauridtzsenn, fordum laugmanndt vdj Manndals leenn» stevnet. «Disligeste møtte her wdj rete fornevnte Niels Lauridtzsønns, førige laugmandt paa Augdeside, hanns sønn welacht mandt Jfweer Nielsenn, borgemester i Thunsberrig, paa sinn faders och welbemelte Peder Grubbis wegnne ...».	Lauritzen, Niels (I1761)
186	Anno 1600 ale helen daug stodt mijn söster Anne Nijls dotters festeröl paa Holme ij Mandal medt hederlig mandt her Per Skyelerop., Anno 1601 stodt deris brulup.	Familie: Peder Jenssøn Schjelderup / Anne Nilsdatter Holk (F275)
187	antagelig født omkring 1230, var 1285 drost hos hertug Valdemar af Sønderjylland og sad med denne fangen på Søborg Slot 1285—86, beseglede 1287 med hertugen som drost, men var det ikke mere 1290; beseglede 1293 som den fornemste mand næst efter drosten hr. Peder Nielsen (Hoseøl) det af kong Erik i Roskilde udstedte brev, hvorved han tog de fremmede, der besøgte hans stad Ribe, i beskyttelse, sluttede sig derefter til kongemorderne.	Abildgaard, Tyge (I7758)
188	År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (J. Johnson)	Olavsdatter, Magnhild (I4928)
189	År 1553 fanns 12 kor på gården. Olof Persson var landsköpman 1549 och nämndeman 1547-1559. Olof Persson jagade säl med Erik Persson och Nils Ersson 1553. År 1556 jagade han säl med samma personer och då hade de två båtar och 9 nät. Fångsten blev 3 sälar. Året därpå fångade han säl med Nils Ersson, Hans Larsson och Anders Jonsson. Gården var 1559 på 8 markland och 2 öresland. I 1553 års bågaskattelängd är sonen Per Olofsson upptagen. Källa: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) 2 uppl. s.229 Källor 1) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) 2 uppl. s.229 2) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.579 3) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.229, 579	Persson, Olof (I9574)
190	Är ev. nämnd i Amtsregnskaper för Ulfföe fiering, "Schatte  Mandtal og Jordebog for Leilelendings Schatten", 1688.  Melboe - 4 Wog: fisch  Egen oddel  Enchen Maren Hemingßd: - 4 W: - 2 Rdr: 2 ort  Amtsregnskaper film NR.676 1688   är nämnd? som dopvittne 7/10 1694, till Johannis Blaasons datter  af Melbostrand, N. Maren. "Elen Mognsdtr Melbo".  Hadsel PF454 1693-1700 p.140b  (Enl mt.1701 finns även Leilending Hans Olsen 46 i Melbo, vars  hustru detta kan vara)   Är nämnd i Matrikkel for Landskyld år 1723.  Bor på gården Helnæs, Úlfóe Fiering.  Opsidder Michel Jacobsens Encke    Matrikkel 1723 film RN33 Nr.9 bind 177 folie 3	Monsdatter, Ellen (I9807)
191	Är ev. nämnd i Andøy bygdebok bind 1 s.179 "I 1607 var fleire yrker representert blant innbyggerne i fikseværet. Her bodde både Jens Shomager, peder Shrifuer og Rasmus Kremmer. Henrik Sørlending, Thomas Servin, Rasmus Hielte, Oluff Shott, Jacob Shott var alle innvandret til Andenes. Jacob Schrøder og Hendrik Schrøder hadde etternavn som tyder på at de var byborgere. Sannsynligvis var de bergensborgere, for det var kun dem kongen hadde gitt lov til å handle nord for Bergen. I 1610 var også københavneren og bergensborgeren Hans Wibe kommet til og dreiv som jegteskipper i Andenes fjerding.."	Thomas (I9956)
192	Är inte nämnd i Ekstraskatten 1765. Er nevnt i Ekstraskatten 1768 som "Karen Elisabeth" under rubriken "Det fúlde antal af Personer fra 12 aar og derover" Er nevnt i folketellingen 1801. 50 åt gift 2, gang bor på Taen, Kylpenes Hol Finnes ikke i Dødslister frå lensmannen i Buksnes prestegjeld 1809-1840¨ Digitalarkivet Boken Hol s.340 FT 1801 Than https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058483000298	Pedersdatter, Karen Elisabeth (I3433)
193	Är nämnd 1753 i Sortland sogn.	Hansdatter, Ingeborg (I9809)
194	Är nämnd 27/5 1782, i skifte efter Anders Nielsen, Kiersóen, Waage fierding, nämns bórnen Peder Andersen paa Haversand, Ole Andersen nú Hatvigen, stedsónnen Tobias Mortensen, fra 6 aar til sit 23 aar, ikke bekommet lón, steddatter Petronelle Mortensdatter. Skifteprotokoll HF1984 1783-87 s.75 FT 1801 Hatvigen https://digitalarkivet.no/census/person/pf01058485001112	Mortensdatter, Petronelle (I9266)
195	Är nämnd 27/5 1782, i skifte efter Anders Nielsen, Kiersóen, Waage fierding, nämns bórnen Peder Andersen paa Haversand, Ole Andersen nú Hatvigen, stedsónnen Tobias Mortensen, fra 6 aar til sit 23 aar, ikke bekommet lón, steddatter Petronelle Mortensdatter. Skifteprotokoll HF1984 1783-87 s.75	Mortensen, Tobias (I10016)
196	Är nämnd i Amtsregnskap för år 1685, från filmen märkt NR.671. "Sigt Och Sagefald Offúer Westeraalen och Andenæs fogderie, Som er falden Vdi Nerúerende Aar 1685. Sortlands fiering Dend 4 Júlÿ, Olúff Tollachßen Kierlingneß, for Leiermaal med Mette Michelßdatter ibm:, som hand Egtede, gaff i böder effter Kongl: Ma: Naa digste breff - 9 Rix ort, Er Penge - 2 Rdr: j ort."	Michaelsdatter, Mette (I9946)
197	Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1650.  Sommerset - ½ W  Anderß ½ W   Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1652.  Somerset ½ W  Anderß Ellingsenn ½ W   Är nämnd i Jordebok 1661, Wlfföe fiering, Hasell Prestegield.  " Sommerset - ½ W  Leilending Anderß Ellingß - ½ W"   DÖD. före 1666  I mt.1666 nämns bara enchen    Manntall 1661 film NR.194 vol 30 bind 2 s.287	Ellingsen, Anders (I8116)
198	Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1652, Húsmend och Strandsidders Schatt Woge Fierring Christopher Moensen Festúog I 1650 års Amtsrgnskaper kallas han för, Festeúogh Christoffer Haldúorsen ibid	Mogensen, Kristopher (I9015)
199	Är nämnd i Ekstraskatten 1764. Væhrrmænd: Morten Pedersen Malena Pedersdr Är nämnd i Ekstraskatten 1768 Húúsmænd Anders Nielsen Kiæbsöen qv: Mallene Pedersdatter fattig og údskÿldig	Pedersdatter, Malen (I9269)
200	Är nämnd i Manntall för 1666.  Bor på gården Sommersetter, Hassel sogn.  Opsidder Enchen brúger ½ Wog  Sönner Jacop Anderß 31  Michel Anderß 12   Är nämnd i Amtsregnskap för Wlfföe fiering.  Film NR.673 för åren 1670-74. NR.674 för 1675 -  Sommersett - ½ Wog  Leilending Enchen Anne - ½ wog - 1½ ort   Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1680-88.  Lúnchen  Enchen Anne 2 pd j ort 16 ß   Är inte nämnd i Amtsregnskaperna för år 1689.  Lunchen - 2 pd  Ißach Anderß 2 pd j ort 16 ß    Manntall 1701 film HF182 bind 36 s.78  Amtsregnskap film NR.673 för 1670-74, NR.674 1675-	Anne (I8117)

Notater

Linket til

151

Also called Eochaid "Rianamhail". Eochaid was not the successor to his father. Throughout the previous generations, the kingship bounced around between brothers and cousins. He was killed in battle about 697 after ruling probably three years.

Eochaid II Findon "Crooked-Nose" (I11293)

152

Altervika er husmannsplassen under Fredsvik. Født 1734/40 ?

FT 1801 Frisvig
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058428001177

Død 1814
https://media.digitalarkivet.no/kb20070913680057

Erikson, Bersvend Bergsli (I5943)

153

Ama Ymesdatter
Fra Heidreks saga.
Hun var datter av Yme (antagelig ment som referanse til jotnen Ymir som ble drept av Odin, gift med Arngrim (Hergrim) De hadde sønnen Hergrim Halvtroll
En Jette og Bjergboer, ved Navn Hergrim, bortførte Ama Ymis Datter fra Ymisland og tog hende til Hustru. Deres Søn var Hergrim Halftrold (Halvjette)
http://www.heimskringla.no/wiki/Sagaen_om_Hervarar_og_Kong_Heidrek

Ymesdatter, Ama (I11821)

154

amboende med Jonas Olofsson-Furberg. Född 19/7 1793 i Arjeplog (Kyrkobok). I husförhörsboken 1818-26 står under vaccinering ösmittadö Död 2/9 1862 i Medle (Kyrkobok). Begravd 7/9 1862.

Carlberg, Fredrika (I155)

155

Amund Andersen, født i Torne Lappmark, bodde i 1690 i Porsanger sammen med sin kone, 5 barn og 2 tjenestedrenger. Han tok ingen utredning, men levde av sine reinsdyr, iflg. Henrik Adelaers skattemanntall

Amund Andersen var blant de velstående finnene i Porsanger som på 1690-tallet hadde 7-800 dyr på Magerøya. De andre var Joen Juxen, Simen Henrichsen, Peder Pedersen, Niels Torsen og Joen Matiesen (Porsanger Bygdebok Bind 1, 1986:91f).

Under Tinget i Kautokeino den 13. februar 1702 kom en sak for retten der hustruen til lappmannen Amund Anderssons Norto [Nuortta: på samisk tilskrevet en person som er "østfra"],Brita Sarresdotter, beklaget seg over at hennes mann noen dager før Kyndelsmesse forleden år her i Kautokeino prestegård var blitt slått i brystet av "stadzutrydaren" i Torneå, Erik Johansson Kackoinen, da denne kom reisende fra Wästersiön, slik at hennes mann ikke hadde klart å få i seg mat de siste to døgnene. Dombok Kautokeino 1639-1725 side 150f.

Benevnes første gang som skattemann i Ingøy; Fladøen i 1706 Finnmark fylke, Finnmark sorenskriveri, Tingbok 30 , 1706-1706

Død etter 1737

Andersson, Amund Nuortta (I11384)

156

Amund ble også skrevet Ãnond.Svarte for Skipsskatt 1559

Todal, Ånund (I3960)

157

Amund Gestson er nevnt i 1506. Den 26/5 1513 møtte han opp på tinget og der kunngjorde hans søsken Eystein Gestson og Sigrid Gestdtr at de hadde solgt til sin bror Amund 1/2 spann i gården Hallan i Vinne i Verdal. Trolig fikk da Amund tak i hele Hallan gård. Det er mulig, men ikke sikkert at Amund Gestson var fra Skogn eller Verdal selv om han eide jord her og hadde slekt her.

Gjertsen, Amund (I3984)

158

Amund var oppført i regnskapsboka til Svensgården på Bryggen i Bergen (Meyer) . Han hadde da handelsfobindeler med denne kjøpmannen. Kilde: Lødingen, Tjeldsunds og Tysfjords histoie s.82. 1994.

Christensøn, Amund (I9271)

159

Ana-Anne
FÖD. döpt 30/6 1709 i Hognfjord, Sortland sogn.  "1709. Dca. 5 Trinit prædichen iligemaade forrettet ved mig selv. Dóbt Olúf Christenß barn af Hoúgnefiord. Nom: Anne  Test: Peder Christenß Rejnsnes, Peder Iverß Qvalshovchen, Mallena SófrensDr Strand, Abelún Danielsr Sandstrand, Margrte ChristensDr Liland."   Född 1710 (enl d-bok) från Hognfjord, Sortland sogn (enl v-bok)   Är nämnd som vittne 1733 Dom. 2 Trinit, till Christopher Enochsöns i Wiigs barn, Stephen. "Torlóf Nielsen Hoangfiord, Anne Olsd:  Haangfiord." "Döbt tidligere samme dag Sigvard Povelsóns finn af  Kieringnæs dotter Elen .. /vittne/ .. Anders Nielsson Sigerfiord, Maritte Pedersd: Hongfiord.. ".  (Blivande maken Anders Nilsen var i kyrkan samma dag!)   Är nämnd som vittne 1734 "Anden Pinsedag", till Peder Anders: fin Haangfiordens barn, Michel. Ola Christens Hongfiord, Ane Olsd  Hangfiord".  Hadsel PF455 Sortland 1730-94 s.9v   Är nämnd som vittne 1734 Dom X Trinit, till Jacob Johans: barn i  Nævernæs, Ane. " Ane Olsd Riddersæt".  Hadsel PF455 Sortland 1730-94 s.10r   VIG. 5/10 1737 i Sortland sogn.  Barn med Anders Nilsen, alla födda i Sigerfjord, Sortland sogn.  *# Peder dp. 9/7 1738, bg. 14/5 1815 Sigerfjord  *# Olava dp. 21/9 1740, bg. 17/4 1808  *# Nils dp. 5/5 1743, bg. 5/8 1743  *# Johanna dp. 1/12 1744, bg. 14/2 1813  * Nils dp. 6/1 1747  * Abelune dp. 16/7 1749  * Mogens dp. 27/7 1751, d. före 1821  * Marith dp. 9/3 1755   Är nämnd som vittne 5/3 1753, till Stephan Joensón barn i Aanstad, Kirsten. "Anne Olsdatter Sejerfiorn".  Hadsel PF455 Sortland 1730-94 s.40v   Är vittne 1757 s.49r Anne Olsdtr Sejerfjorn  Är vittne 1758 s.51r Ane Olsd af Sigerfiord  Är vittne 1760 s.53r? Anne Olsdtr Sejerfjorn   DÖD. begr. 8/5 1760 i Sortland sogn.  "1760. Feria 3: /Pascatos/ Guds tieneste holdt - Jordet Anders  Nielsens Qvinde af Sejerfiorden æt: 50 Aar 6 maaneder. saa og  jordet Gúnnild OlsD: ibidem"   
f Sortland PF454 1704-29 p.328  v Sortland PF455 1730-94 s.16b. Text, se mannen.  d Sortland PF455 1730-94 s.53b

Dåp 1709
https://media.digitalarkivet.no/kb20071106640465

Død 1760
https://media.digitalarkivet.no/kb10101208290021 

Olsdatter, Anne (I4131)

160

Anders Andersson i Röbäck " som kallar sig Burman " född omkring 1460

I Sturearkivet 1489, odaterad (troligen 1509) nämns Anders Bureman bland dem som "laagha mijnom herre vnder öghom i Wma sokn". Förfader till ärkebiskop Petrus Kenicius.

Bure Burman, Anders Andersson (I8345)

161

Anders er den første som tok navnet Burman. Bonde i Bure, nämnd 1547-63. Hans hemman nämns för första gången i bskl 1554 och hade bildats ur faderns.

Burman, Anders Olofsson (I6135)

162

Anders Rasmussen ble født i Gentofte( København) Danmark. Han var prest. Han døde i Trondheim i 1629.
Anders Rasmussen var den første Jentoft i Norge. Han kom fra stedet Gentofte ved København, og derav slektsnavnet. Først var han kannik ved Domkirken i Trondheim og kapellan ved Vår Frue kirke i samme by. Siden ble han sogneprest til Moskenes og Flakstad i Lofoten, hvor han virket fra 1619 til 1629. Han døde 1629 under en pestlignende epidemi. Alle Jentoft'ene i Norge stammer fra denne presten." I følge et maleri i Vågan kirke var han 45 år i 1627.

f. ca 1582 i Gentofte, Danmark, sønn av Rasmus Hansen, moren er ukjent

ca 1600 Anders Rasmussen kjøpte eiendommen på den sørvestre delen av torget av lagmann Henrich Jørgensen Staurs arvinger Eiendommen var tidligere en humlehage og ble kalt Smedhagen, den ble oppmålt i 1657 og målte da ca. 32 m i sør og ca. 39 m langs vestsiden.

Anders var gift med Karen Hansdatter "Patricksdatter", de hadde sønnen Hans Andersen

fra 1613 til 1619 Anders var sogneprest i Sunndal, Møre og Romsdal

fra 1619 til 1629 var han kannik ved Domkirken i Trondheim og Vår frues kirke i samme by.

fra 1619 til 1629 er han sogneprest i Moskenes og Flakstad

1629 Anders døde under en pest lignende epidemi i Buksnes i Lofoten ?

Jentoft, Andreas Rasmussen (I3551)

163

Anders Reener Kieøen (på Ytterstad i Lødingen) nevnes som eneste borger i fjerdingen på høsttinget okt. 1787 «da Hans Morten Reener på borgerleiet Dybfest døde siste høst» og «den nye eier har siden ennu ikke drevet handel der».
Men først 21. febr. 1794 fikk «Borgeren i Trondhjem» Anders Reener «Kgl. bevilling på et gjestgiveri samt bondehandel på borgerleiet Kiedøen».
6. aug. 1794 fikk han Kgl. skjøte 'på en part i gården Ytterstad skyld 1 pd. 12 mk. (½ våg) tilligemed den derved beliggende ø Kidøen for 220 Rdl.'

Rener, Anders Røst Hansen (I9349)

164

Anders Steffensen Villen(?? som var mulig far til Berit her. Han hadde en
bruksskyld på Villen på 0,5.pd i 1666. Anders Steffensen var født ca 1629, og kan ha hatt
disse barna på grunnlag av blant annet utveksling av faddere i etterslekten:

aAnders Andersen som senere var bruker i Berg og gift 1 med Marithe, gift 2 med Kirsten Israelsdatter Skonseng 07.09.1709 og gift 3 01.11.1733 med Marit Mogensdatter Storrøvatn. Anders ble gravlagt 20.05.1736. Anders og Marithe er blant mine aner gjennom
datteren Ane født ca 1692 og 2 av hennes barn(Elias og Ane)

bSteffen Andersen(opplysning fra privatperson på mail)

cSacharias Andersen opplysning fra privatperson på mail

dBerit Andersdatter gift med Ole Ørjansen(se over her)

eAne Andersdatter født ca 1662, og gravlagt 31.08.1727. Hun var gift med Gregus Ørjansen født ca 1650, og bruker i Jamtli(bror av Ole Ørjansen.

Død 1728
https://media.digitalarkivet.no/kb20071005630208

Andersdatter, Beret (I1181)

165

Andreas fikk skjøte på Torsletten i Ner-Rønvika den 24 april 1907,grn 31 bnr 51 Han sto som bruker til sin død.Så ble jorda overtatt av Ellerine som drev den fram til 25 sep 1924.Da overdrog hun jorda til barna Olaf,Hjørdis,Anna og Sylvia for 2825kr.Drifta ble nå overtatt av Olav. Anders døde på Bodø Sykehus av Tarmslyng.

Dåp 1858 Nr 8
https://media.digitalarkivet.no/kb20050419031088

FT 1865 Ramberg
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01038383001083

Konfirmert 1874
https://www.digitalarkivet.no/kb20070212620366

FT 1875 Næsset Ramberg
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01052439000535

FT 1891 ??

Ekteskap 1898
https://media.digitalarkivet.no/kb20070109340737

FT 1900 Ramberg
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01037542000816

FT 1910 Brodal Rønvik
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01036921001304

Død 1914 Nr 21
https://media.digitalarkivet.no/kb20050329030751

Gravminne
https://www.slektogdata.no/gravminner/grav/af7689a0-59a1-42ed-b165-81a1d552ecb3

Ramberg
https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2014033108030

Ellingsen, Andreas Berg (I65)

166

Andreas Olai (1544-69), f. 3 mars 1512 i Upsala; fadern Olof Timmerman bodde där på Tofvan.ø Sonen blef kapellan i Skellefteå 1531,
P. Thyselius, Handl. till Sv. reformat.- och kyrkohist. under kon. Gustaf I, D. 2, s. 199, 222.
Tofvan utgjorde norra delen af dåv. Svartbäcksroten, där ett kvarter ännu bär detta namn.
khde i Helga Trefaldighetsförs. i Upsala 1540 samt återkom slutligen till
Skellefteå ss. khde 1544 och anammade gället 15 april. Hans första åtgärd
blef att söka få reda i kyrkoräkenskaperna, som efter företrädarens
afresa icke skötts som sig bort. De anteckningar härom, han införde i Skellefteå
kyrkobok, liksom de många uppgifterna rörande kyrkliga förhållanden
i socknen och minnesvärda händelser i riket äro af stort både lokal- och
allmänhistoriskt värde (jfr inledn.). Om det motstånd den nya kyrkoordningen
väckte i församlingen berättar han, att då han som kapellan midsommardagen
1540 första gången skulle hålla aftonsångspredikan, var det
ett sådant buller i kyrkan, att han fick stå en rund halftimme på predikstolen,
innan han kom till att predika, ty »the sade mig up i öghone vara
galnan, ty ville iag predika om afftonen». Sedan blef det ingen aftonsång
under 5 års tid. År 1544 afsänder herr Anders med Simon Skrifvare
till Sthm 6 t:r lax från konungens eget fiske Bomansfors och 1553 utgaf
han till den s. k. Salahjälpen 2 t:r smör och i sängklädväg 1 reckebolster,
1 hufvudbolster, 1 vepa och 1 björnskinnsfäll, samt i hjälpskatt till engelska
resan 1560 20 lod silfver. Bland ytterligare pålagor nämnes 1563 brudskatten
vid prinsessan Annas förmälning, till hvilken hvar präst skulle
bidraga med hvar tionde penning af tionde och uppbörd, dock icke prästbordet.
Som khdens utlaga härvid belöpte sig till 112 mk 6 öre, kan man
sålunda beräkna, att hans årsinkomst utom prästbordet varit 1127 mk
4 öre. Under hans tid höll superintendenten i Gefle herr Nils 1 maj 1559
visitation här i Skellefteå. År 1553 var prästens afvel i åker 10 pd, hemäng
40 lass, kor 40, utäng: af Anteholmen 10 lass, Åviken 6, Tufvan 2, Smedsmyran
3, Kågeholm 2, Stemesgården 2, allt lass. Då riksantikvarien Johan
Buræus år 1600-01 företog sin norrländska resa, synes han ha gjort sig
särdeles väl underrättad om denne sin morfaders, khde Anders' förhållanden
och skref bland annat i sin anteckningsbok: »Morfar var svåra yr,
medhan han var ung och var kapellan i Skeletta, men sedhan när han var
kyrkeherre, var han svåra alvarsam, gifmild, gaf allom gestom nogh hvar
sit stop, men siälf drak han intet. Mormor har varit svåra gifmild, och
hadhe ett godt namn bådha. - Morfar gik ofta utom porten i Skellet och
satte sigh på bänken och vente efter främmande til at härbärgha och somt
för tijdhender skull. - Morfar var myckit sträng med Laghen, thet tyktes
honom ångra, när han skulle döö. Han sparde inthet läta hengia tiuvarna,
en gång hängdes på Tiufholman, i Skelleftå ligger, 3 tiufwar.» Bland
prosten Anders Olai syskon nämnas khden Laurentius Olai i Willberga,
Per Olsson, kon. Erik XIV:s hofskräddare i Sthm, Nils, död i Skellefteå
1549 och Cecilia, Jon Skinnares hustru på Tofvan. Afled 3 mars 1569.
Handl. rör Skandinav. hist., D. 17, s. 54 ff.
G. m. Anna Andersdotter Burea, dotter af underlagman Anders Jacobsson
af Bure i Kåge och dotterdotter till khden i Skellefteå Andreas, n. 3. Genom
henne erhöll mannen och en Per Thomasson i Kåge det gamla Kågehemmanet.£
Prostinnan afled 30 apr. 1583.
Barn: Karin, d. ogift; Brita, f. 5/10 1538, g. 1) m. khden Matz i Erentuna,
2) m. khden Michel i Skånella, d. 1565; Malin, f. 29/1 1541 i Upsala, g. 1) 17/11
1555 m. Thomas Matthiæ, khde i Åkerby, 2) 1570 m. khden Olaus Jonæ i Wassunda,
d. 27/9 1580; Daniel, f. 9/12 1544, kansliskrifvare; Olaus, f. 18/5 1546, d. 20/9
1569; Dordi, f. 31/5 1548, g. m. khden Peder i Almunge, d. 1591 efter jul; Elisabeth,
f. 6/9 1549, g. 1570 m. khden Engelbert Larsson Bure, sist i N. Luleå, d. i Själevad
9/10 1597; Anders f. 14/8 1551, syssloman i Upsala, d. 1589; Sara, f. 1554, g. m.
herr Oluf i Harbo i Hälsingland, d. 20/4 1597; Nils i Kåge, f. 1557, d. 1597 eller 98.
Härnösands stifts herdaminnen

Olai, Anders Olofsson (I8361)

167

Ane er født rundt 1691, hun angis å være 63 år ved begravelsen i 1754.
Hennes opphav er ikke kjent. Hun har en viss relasjon til Bjelgam (Bielgam), hun finnes oppført som kirkegjenger derfra, fra 1711 og utover, og bosatt der ved forlovelsen i 1722.
OBS! Hun er ikke datter av Jon Torkildsen som var på Bjelgam i samme periode på begynnelsen av 1700. Hans skifte 14 Jun 1746 viser tydelig at han ikke hadde noen datter med navn Ane.
3 Okt 1754 blir det holdt skifte etter Ane: afdøde Anne Jonsdatter, igjæn levende mand Christian Erichsen, sammen aflede børn, 2 sønner og 2 døtre: Jon Christiansen og Erich Christiansen, Anne Christiansd: og Kiersten Christiansdatter

Død 1754
https://www.digitalarkivet.no/view/267/pg00000000694943

K: Christians hustru 63 aar gl. Forsørger: Ektem.. Christian Stuenæs

Joensdatter, Anne (I3089)

168

Ane Maria ved ekteskap
Ane Marie Paulsen død 70 1/2 år gammel.
Anna Dreyer ……

Død 1857 Nr 8
https://media.digitalarkivet.no/kb20050419030297

Dreyer, Ane Maria (I3897)

169

Angantyr Heidreksson, konge over Reidgotaland
Han var sønn av Heidrek. og Helga, Gift med Eudocia ? De hadde sønnen Angantyr
Heidreks sønn Angantyr ble utropt til konge i Reidgotaland etter ham, men han svor på at han ikke skulle bestige tronen før faren var blitt hevnet. Han lette så opp de ni trellene og drepte dem.
Da Hlod fikk høre at hans far Heidrek var død og halvbroren Angantyr var tatt til konge over goterne, sa Hlods morfar Humli at han måtte dra til goternes kongssete Arheim i Reidgotaland og kreve sin rettmessige del av farsarven. Hlod ankom Arheim med et stort følge av huniske krigere. Da han kom, ba han en mann gå inn og si til Angantyr at hans bror ønsket å snakke med ham. Kong Angantyr tok opp skjoldet og sverdet Tyrfing og ba Hlod komme inn for å drikke gravøl over sin døde far. Hlod svarte at han ikke var kommet for å feste, men at han krevde halvparten av alt Angantyr hadde arvet etter faren.
Angantyr hevdet at Hlod ikke hadde noen rett til arven, men han tilbød en kompensasjon i form av store rikdommer, krøtter, treller, hester, kvinner og krigere. Hlod skulle dessuten få en tredel av goternes rike.
Gamle Gizur fosterfaren til deres far Heidrik grep inn og sa imot han med henvisning til at Hlod var sønn av en slavekvinne uten rett til å motta en slik gave. Hlod ble rasende over å bli kalt sønn av en slavekvinne - hos hunerne var han sønn av kongsdatteren Sifka, kong Humlis datter. Humli besluttet å reise en hunerhær mot goterne og Angantyr.
Våren etter mønstret hunerne en hær på oppmot 350.000 krigere, ifølge sagaen. Alle våpenføre menn over tolv år og alle hester over to år var mobilisert. Hæren dro fra hunernes land gjennom Myrkviðr («den svarte skogen») som skilte hunnerne fra Reidgotaland
Kampen pågikk i åtte dager. Ingen kunne telle de falne, men hærførerne var ikke slått på noen sider. Kampene ble hardere og hardere fordi hunerne på sin side forsto at de ikke kunne overleve et nederlag. Goterne på sin side sloss for sin frihet og sitt land. På den åttende dagen klarte goterne å bryte gjennom fiendens linjer. Hunerne mistet motet da Angantyr red gjennom hunernes rekker og drepte for fote med sverdet Tyrfing. Angantyr og Hlod møttes og det endte med at både Hlod og Humli falt. Hunerne flyktet, men goterne forfulgte dem og fylte elva Donau med deres blod.
Angantyr lette etterpå blant de falne og fant sin bror. Han uttalte at nornenes dom er grusom når bror må drepe bror. Skjæbnen oss banned en Brodermorder, nævnes vil jeg længe . ond er Nornenes dom.[
https://no.wikipedia.org/wiki/Hlod
https://no.wikipedia.org/wiki/Heidrek
http://gw.geneanet.org/brynjulf?lang=no&pz=tor&nz=langballe&ocz=0&p=angantyr&n=heidreksson

Heidreksson, Angantyr (I11807)

170

Angantyrs far Arngrim på Bolm hadde gitt ham det magiske sverdet Tyrfing som alltid traff når det ble svunget, som aldri rustet, og som skar gjennom stein og jern like lett som gjennom tøy. Tyrfing måtte alltid drepe en mann hver gang det ble trukket av skjeden. Angantyr var den største av berserken Arngrims tolv sønner, og han og hans elleve brødre spredte frykt og ødeleggelse i hele Norden.
En jul de var hjemme på Bolmsö sverget Hjörvard, den nest eldste sønnen, et Brageløfte om at han ville vinne Ingeborg, datter av sveakongen Yngve[3].
De tolv brødrene dro til sveakongens hall i Uppsala og Hjörvard fridde til Ingeborg. Men Hjalmar den hugstore, en av kongens menn, gikk fram og hevdet at han fortjente prinsessen snarere enn en berserk.
Sveakongen som fryktet kamp mot tolv hensynsløse og beryktede berserker i hallen sin forslo at Ingeborg selv kunne bestemme hvem hun ville ta til ekte. Naturligvis valgte hun Hjalmar, og Hjörvard ble rasende. Han utfordret Hjalmar til duell på den danske øya Samsø og erklærte at Hjalmar ville miste all ære hvis han ikke møtte opp.
Hjalmar og hans venn, kjempen Orvar-Odd, møtte opp til duellen. Da de tolv brødrene kom til Samsø gikk de berserkergang. De bet i skjoldene, ropte og gikk løs på Hjalmar og Orvar-Odds menn og drepte for fote. Men da Hjalmar og Orvar-Odd gikk fram ble Angantyrs elleve brødre raskt drept av Orvar-Odd med en klubbe. [4] Orvar-Odd gikk deretter for å se hvordan det var fatt med Hjalmar og fant Angantyr død og Hjalmar dødelig såret av sverdet Tyrfing. På dødsleiet kvad Hjalmar:
Orvar-Odd begravde de tolv brødrene i gravhauger på Samsø sammen med den forbannede sverdet, slik at det ikke lenger kunne gjøre noen skade. Men Angantyrs datter Hervor kom senere tilbake og krevde Tyrfing. Hun manet Angantyr til å stå opp fra graven og gi sverdet til henne, noe han gjorde. Denne hendelsen er kjent som Angantyrs oppvåkning og er beskrevet i Hervararkviða i Hervors saga:
https://no.wikipedia.org/wiki/Angantyr

Arngrimsson, Angantyr (I11829)

171

Angives at være kommen fra Tyskland til Danmark og her at have antaget navnet Oxe

Begravet St. Peders Kloster, Næstved

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Oxe/Reyendorff.htm

Slægten Oxe Menes på har taken sidde Navn Efter sidde Vaaben, which was da gaaende rød Oxe i Sølv Felt and PAA Hjelmen en Halv opspringende rød Oxe. Imidlertid berettes, ved huler indigenous Navn Var Reiendorff, and på Den first after ved be indvandret til Danmark FRA synd indigenous hjemstavn Franken has Forandret Slægtnavn; Det lyder RET sandsynligt, mænd The name Reiendorff ER hund not truffet i samtidige Kilder hende in Denmark and was, saavidt sporer can, Heller Ikke kendt i Franken. However must der jeg Franken har LEVET da Slægt AF The name Oxe, der uddøde 1564 with Jørgen Pancratz Oxe the Guntzendorf, and it is vel da RET sandsynligt, at de danske Oxe'r was da Linie of this Slægt, saa Meget blotte which Rigshofmesteren Peder Oxe PAA own and synd Broder Albrechts behalf made Fordring PAA de of nysnævnte Jørgen Paneratz Oxe indehavie Lensgodser. Peder Oxe kalder The latter synd "Lieber Vetter und Schwerdt-magen", and this Havde ogsaa for synd Død erklæret på he ingen, Further Arvinger Havde ende Peder Oxe, mænd desuagtet FIK this not de paagældende Godser, der var Len under Biskopperne AF Würtzburg og Bamberg. Det SES hund, et de Oxe'r of Guntzendorf forte Ganske, same Slægtvaaben who de danske Oxer. I Sverige has LEVET da 1790 uddød adelig Slægt Oxe, der Mente SIG ved nedstamme from the 1490-95 i Danmark levende Ridder Oluf Oxe, mænd Selve huler Slægttavle modbeviser this paaStand, which further svækkes of the Omstændighed, ved these Swedish Oxer in their Vaaben only forte da Halv Oxe.

Reiendorff, Johan (I7258)

172

änka från Rosvik

Nilsdotter Svan, Margareta (I8377)

173

Anker reiste fra familien til Amerika, og ble der.

Albriksen, Ole Anker (I12118)

174

Anna Andersdotter äger gården 1569-77. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade hon 70 lod silver, 20 mark i penningar, 5 skålpund koppar, 10 kor, 4 kvigor om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 2 svin samt 2 hästar för 20 mark. Egendomen värderades till 606 mark och 2 öre. Till gården fanns även "barnagods" som uppgick till 41 lod silver, 100 mark i pengar samt 4 st ungerska gyllen (guldmynt). Denna egendom värderades till 293 mark.

Bure, Anna Andersdotter (I8360)

175

Anna la ved en anleding en gullring med navnene Anne Arentsdatter og Jens Larsen i pant for pengelån

Bull, Anne Jensdatter (I3543)

176

Anna was a half-sister to the famous King Arthur of the Round Table. Arthur was certainly the most glamorous of all the British kings, and the main subject of Geoffrey's Histioria. Arthur succeeded to the crown at only 15 years of age. After an eventful reign, he died in the year 542 Ad

https://en.wikipedia.org/wiki/Morgause

Uthersdatter, Anna (I4705)

177

Anna, født mellom 23. og 24. september 1731 står det ved dåpen 27. september. Datter av Christian Erichsen og Ane Jonsdatter på Stunes, Evenes i Ofoten.
18 år gammel ved prestens sjeleregister i 1749.
24 år gammel ved vielse med Ole Nielsen 13. Oktober 1754.
Bosatt på Stunes med ektemannen ifølge sogneprestens manntall ved ekstraskatten 1762.
Død etter 1801, både hun og mannen er oppført på Stunes ved folketellingen 1801.

Dåp 1731
https://media.digitalarkivet.no/kb20071102630210

FT 1801
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058480000106

Christensdatter, Anna (I3022)

178

Anne drev trolig handel, gjestgiveri og gårdsbruk sammen med de hjv. barna efterat Anders Reener var død, til hun døde.

Saxe, Anne Catarina (I9350)

179

Anne er søsterdatter til Biskop Erik Bredal.Slekten skal vere fra Laaland i Danmark.
Da Anne ble enke annen gang 1692, fikk hun hele Tovik utlagt som enkesete (landskyld- og skattefri) og døde der 1711. Det ser ud til at presteenken hadde det trangt økonomisk. I 1708 avsto hun ... av Tovik til Asmus Wessel Rosenfeldt. Det er ganske sikkert hennes kiste som ble funnet da gulvet i Trondenes kirke ble tatt opp. På lokket var initialene AHDN og innskrift: «Jesus Christ er mit Liv. 1711». Ved hennes side i Trondenes kirke sto en kiste med to lik. Kanskje var det hennes to menn ? Efter hun ble enke for anden gang bodde hun en tid (1695) hos sin svoger res. kap. Jens Schjelderup i Hamarøy.

I 1701 bodde hun på Tovik i Trondenes med sønnen Niels Anderssøn Schjelderup, 16 år gl.

Nysted, Anne Hansdatter (I752)

180

Anne gifter om sig efter Örjans död och får två döttrar i andra äktenskapet.
Ingrid gift med Olav Laurensson i Gillestad, död 1562, andra dottern gift med Sven Torgautsson i Gillestad. (Skuncke) Död 1551.

Karlsdotter, Anne (I10032)

181

Anne Lise Hovdal, Tingboka for Helgeland 1726-1730 (NT-667). S. 49.

Eliasdatter, Marit (I10050)

182

Anno 1581 denn 25 ochttober döde mijn salig moder moder Marte Jonsdotter salig Jonn Pakes dotter och war handt lauman ij Wijgen.

Pakke, Marthe Johnsdatter (I2214)

183

Anno 1587 denn 4 septtember döde mijn salig moder fader Laurijs Holk fordum borgemester her ij byenn Borgermester i Tønsberg ca. 1547-1555. Deltok den 14. nov. 1547 i avhørelsen av vidner i anledning av Hans Burmans forsøk på å drepe Bent Bille, nevnes 18. dec. 1551 og senere som første borgermester. Den 16. mai 1552 er han i selskap hos Bent Bille på Sem. Den 29. dec. 1554 og 8. mar. 1555 utsteder han utdrag og vidisse av Bjarne Audunssons gavebrev.
Ifølge Munthe var han borgermester ennu i 1578.

Holch, Laurits Olufsen (I2213)

184

Anno 1597 denn 29 maij döde mijn salig moder Randi Lauris dotter Holk och er begrauett ij wor frue kyerke for altterett.

Holch, Randi Lauritzdatter (I1762)

185

Anno 1599 om pijns tijdt drog faer tell Mandal. Borgermester i Tønsberg omkr. 1585-1599. Var til stede på herredagen i Oslo den 4. august 1585 og kalles da borgermester. Den 20. juni 1597 deltok han som bisitter i lagtinget på Målstuen i Tønsberg, hvor der dømtes i en eiendomstvist mellem Sandeherad prestegård og arvingene efter hustru Gudrun på Bø.
Niels Lauritssøn var borgermester i Tønsberg ennu i 1598, da kong Christian 4. med følge under sitt ophold i Tønsberg den 25. juli tok inn i hans gård på Storgaten. Niels Lauritssøn blev 1599 lagmann på Agdesiden og tok ophold på Holme i Mandal. Han levet ennu i 1613. Optræder ved Herredagen i Stavanger 6.-8. aug. 1607 som «Niels Lauritzønn, fordom laugmand paa Augdeside». Ved herredagen i Skien 16. aug. 1613 er «erlig och welb: mand Peder Grube till Alstrup och Niels Lauridtzsenn, fordum laugmanndt vdj Manndals leenn» stevnet. «Disligeste møtte her wdj rete fornevnte Niels Lauridtzsønns, førige laugmandt paa Augdeside, hanns sønn welacht mandt Jfweer Nielsenn, borgemester i Thunsberrig, paa sinn faders och welbemelte Peder Grubbis wegnne ...».

Lauritzen, Niels (I1761)

186

Anno 1600 ale helen daug stodt mijn söster Anne Nijls dotters festeröl paa Holme ij Mandal medt hederlig mandt her Per Skyelerop., Anno 1601 stodt deris brulup.

Familie: Peder Jenssøn Schjelderup / Anne Nilsdatter Holk (F275)

187

antagelig født omkring 1230, var 1285 drost hos hertug Valdemar af Sønderjylland og sad med denne fangen på Søborg Slot 1285—86, beseglede 1287 med hertugen som drost, men var det ikke mere 1290; beseglede 1293 som den fornemste mand næst efter drosten hr. Peder Nielsen (Hoseøl) det af kong Erik i Roskilde udstedte brev, hvorved han tog de fremmede, der besøgte hans stad Ribe, i beskyttelse, sluttede sig derefter til kongemorderne.

Abildgaard, Tyge (I7758)

188

År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (J. Johnson)

Olavsdatter, Magnhild (I4928)

189

År 1553 fanns 12 kor på gården. Olof Persson var landsköpman 1549 och nämndeman 1547-1559. Olof Persson jagade säl med Erik Persson och Nils Ersson 1553. År 1556 jagade han säl med samma personer och då hade de två båtar och 9 nät. Fångsten blev 3 sälar. Året därpå fångade han säl med Nils Ersson, Hans Larsson och Anders Jonsson. Gården var 1559 på 8 markland och 2 öresland. I 1553 års bågaskattelängd är sonen Per Olofsson upptagen. Källa: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) 2 uppl. s.229 Källor
1) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) 2 uppl. s.229

2) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.579

3) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) uppl. 2 s.229, 579

Persson, Olof (I9574)

190

Är ev. nämnd i Amtsregnskaper för Ulfföe fiering, "Schatte  Mandtal og Jordebog for Leilelendings Schatten", 1688.  Melboe - 4 Wog: fisch  Egen oddel  Enchen Maren Hemingßd: - 4 W: - 2 Rdr: 2 ort  Amtsregnskaper film NR.676 1688   är nämnd? som dopvittne 7/10 1694, till Johannis Blaasons datter  af Melbostrand, N. Maren. "Elen Mognsdtr Melbo".  Hadsel PF454 1693-1700 p.140b  (Enl mt.1701 finns även Leilending Hans Olsen 46 i Melbo, vars  hustru detta kan vara)   Är nämnd i Matrikkel for Landskyld år 1723.  Bor på gården Helnæs, Úlfóe Fiering.  Opsidder Michel Jacobsens Encke   
Matrikkel 1723 film RN33 Nr.9 bind 177 folie 3

Monsdatter, Ellen (I9807)

191

Är ev. nämnd i Andøy bygdebok bind 1 s.179
"I 1607 var fleire yrker representert blant innbyggerne i
fikseværet. Her bodde både Jens Shomager, peder Shrifuer og Rasmus
Kremmer. Henrik Sørlending, Thomas Servin, Rasmus Hielte, Oluff
Shott, Jacob Shott var alle innvandret til Andenes. Jacob Schrøder
og Hendrik Schrøder hadde etternavn som tyder på at de var
byborgere. Sannsynligvis var de bergensborgere, for det var kun
dem kongen hadde gitt lov til å handle nord for Bergen. I 1610 var
også københavneren og bergensborgeren Hans Wibe kommet til og
dreiv som jegteskipper i Andenes fjerding.."

Thomas (I9956)

192

Är inte nämnd i Ekstraskatten 1765. Er nevnt i Ekstraskatten 1768 som "Karen Elisabeth" under rubriken "Det fúlde antal af Personer fra 12 aar og derover"
Er nevnt i folketellingen 1801. 50 åt gift 2, gang bor på Taen, Kylpenes Hol
Finnes ikke i Dødslister frå lensmannen i Buksnes prestegjeld 1809-1840¨ Digitalarkivet
Boken Hol s.340

FT 1801 Than
https://www.digitalarkivet.no/census/person/pf01058483000298

Pedersdatter, Karen Elisabeth (I3433)

193

Är nämnd 1753 i Sortland sogn.

Hansdatter, Ingeborg (I9809)

194

Är nämnd 27/5 1782, i skifte efter Anders Nielsen, Kiersóen, Waage
fierding, nämns bórnen Peder Andersen paa Haversand, Ole Andersen
nú Hatvigen, stedsónnen Tobias Mortensen, fra 6 aar til sit 23
aar, ikke bekommet lón, steddatter Petronelle Mortensdatter.
Skifteprotokoll HF1984 1783-87 s.75

FT 1801 Hatvigen
https://digitalarkivet.no/census/person/pf01058485001112

Mortensdatter, Petronelle (I9266)

195

Mortensen, Tobias (I10016)

196

Är nämnd i Amtsregnskap för år 1685, från filmen märkt NR.671.
"Sigt Och Sagefald Offúer Westeraalen och Andenæs fogderie, Som er
falden Vdi Nerúerende Aar 1685.
Sortlands fiering
Dend 4 Júlÿ, Olúff Tollachßen Kierlingneß, for Leiermaal med Mette
Michelßdatter ibm:, som hand Egtede, gaff i böder effter Kongl:
Ma: Naa digste breff - 9 Rix ort, Er Penge - 2 Rdr: j ort."

Michaelsdatter, Mette (I9946)

197

Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1650.  Sommerset - ½ W  Anderß ½ W   Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1652.  Somerset ½ W  Anderß Ellingsenn ½ W   Är nämnd i Jordebok 1661, Wlfföe fiering, Hasell Prestegield.  " Sommerset - ½ W  Leilending Anderß Ellingß - ½ W"   DÖD. före 1666  I mt.1666 nämns bara enchen   
Manntall 1661 film NR.194 vol 30 bind 2 s.287

Ellingsen, Anders (I8116)

198

Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1652,
Húsmend och Strandsidders Schatt
Woge Fierring
Christopher Moensen Festúog

I 1650 års Amtsrgnskaper kallas han för,
Festeúogh
Christoffer Haldúorsen ibid

Mogensen, Kristopher (I9015)

199

Är nämnd i Ekstraskatten 1764.
Væhrrmænd:
Morten Pedersen
Malena Pedersdr

Är nämnd i Ekstraskatten 1768
Húúsmænd
Anders Nielsen Kiæbsöen
qv: Mallene Pedersdatter
fattig og údskÿldig

Pedersdatter, Malen (I9269)

200

Är nämnd i Manntall för 1666.  Bor på gården Sommersetter, Hassel sogn.  Opsidder Enchen brúger ½ Wog  Sönner Jacop Anderß 31  Michel Anderß 12   Är nämnd i Amtsregnskap för Wlfföe fiering.  Film NR.673 för åren 1670-74. NR.674 för 1675 -  Sommersett - ½ Wog  Leilending Enchen Anne - ½ wog - 1½ ort   Är nämnd i Amtsregnskaperna för år 1680-88.  Lúnchen  Enchen Anne 2 pd j ort 16 ß   Är inte nämnd i Amtsregnskaperna för år 1689.  Lunchen - 2 pd  Ißach Anderß 2 pd j ort 16 ß   
Manntall 1701 film HF182 bind 36 s.78  Amtsregnskap film NR.673 för 1670-74, NR.674 1675-

Anne (I8117)

Hurtig linker

Webmaster Message

Vi prøver å dokumentere alle våre kilder i dette familietreet.
Hvis du har noe å legge til, la oss høre fra deg.
Tusen takk !

Notater

Hurtig linker

Webmaster Message

Kontakt oss